Stockholms universitet

Ekonomiska styrmedel effektiva mot klimatutsläppen

Utan ett pris på utsläpp är det nästan omöjligt att fasa ut fossila bränslen tillräckligt snabbt. Det säger ekonomen John Hassler som forskar om vad som är den mest effektiva klimatpolitiken.

Rök från skorstenar
Utan ett pris på utsläpp är det nästan omöjligt att fasa ut fossila bränslen tillräckligt snabbt, enligt John Hassler.
Foto: Mostphotos/Noomi Bertilsdotter

John Hassler, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi (IIES), Stockholms universitet, driver tillsammans med kollegan Per Krusell vid IIES och Conny Olovsson vid Riksbanken flera forskningsprojekt kring hur klimatpåverkande utsläpp kan minska. En viktig del i deras forskning är att identifiera de mest effektiva åtgärderna för att reducera utsläppen – och de åtgärder som inte visat sig vara effektiva.

 

I jakt på en robust politik

I sin forskning talar John Hassler om ”robust” respektive ”optimal” klimatpolitik. Den robusta politiken ger acceptabla resultat under de flesta och helst alla framtida möjligheter. Den kan därför ses som en billig försäkring för en risk som är svår att kvantifiera, både när det gäller dess konsekvenser och sannolikhet för att inträffa. Motsatsen till en robust politik är en politik som är optimal om vissa antaganden visar sig slå in, men mycket dålig om de inte gör det.

– Att vänta och se tills vi vet mer om klimatkänsligheten är inte en robust politik. Att stoppa den ekonomiska tillväxten och införa negativ tillväxt kanske skulle minska utsläppen men är inte heller en robust (och inte en realistisk) politik. Däremot har vi visat att en utfasning av fossila bränslen till 2050 med hjälp av successivt ökande koldioxidavgifter eller en utsläppshandel är en robust politik, säger John Hassler.

 

Lönsam investering med klimatåtgärder

En sådan politik är enligt honom mycket värdefull om klimatkänsligheten visar sig vara hög och konsekvenserna för mänsklig välfärd av klimatförändringar stora. Om i stället klimatkänsligheten visar sig vara i det nedre intervallet av vad IPCC anser som troligt och anpassningsmöjligheterna till klimatförändringarna är större än många tror hade det inte varit lika akut med att fasa ut fossila bränslen.

– Att ändå ha gjort det blir dock inte särskilt dyrt om man följer våra och andra ekonomers råd för hur omställningen ska gå till. Att göra den blir därmed en bra försäkring. Inte särskilt dyr men bra att ha tagit, understryker John Hassler.

Enligt honom bör en ambitiös klimatpolitik i sin helhet ses som en investering. Delar av den politik som krävs för övergången till klimatneutralitet kräver att kostnaderna tas i förskott och under övergångsperioden. Men den investeringen lönar sig i form av mindre klimatförändringar och andra fördelar som bättre luftkvalitet under en lång framtid. Att skjuta upp beslut om klimatåtgärder är därför en riskabel strategi.

 

Viktigt sätta pris på utsläpp

John Hassler
John Hassler är professor vid Institutet för internationell ekonomi. Foto: Niklas Björling

John Hassler förespråkar ekonomiska styrmedel för att minska utsläppen av klimatgaser. Hittills pekar också forskarnas resultat på att en internationell överenskommelse om ett minimipris på utsläpp och politik som leder till en omställning till klimatneutralitet i mitten av århundradet är en effektiv politik.

– Utan ett pris på utsläpp är det nästan omöjligt att fasa ut fossila bränslen tillräckligt snabbt. Allra mest säkert är att införa utsläppshandelssystem som det europeiska systemet EU ETS. Då sätts exakta och bindande gränser för utsläppen som inte kan överträdas. Bestämmelserna om hur snabbt utgivningen minskar sätter ett exakt datum för när utgivningen upphör, säger John Hassler.
 
EU-kommissionens förslag innebär, om det genomförs, att utgivningen upphör år 2040. All omfattade industri, till exempel flyg inom EU samt produktion av kraft, stål och cement måste senast då vara fossilfria, annars får verksamheten läggas ned.

Enligt John Hassler garanterar ett sådant system att fossilanvändningen upphör.
– I sig garanterar det däremot inte att omställningen blir socialt och politiskt acceptabel. För detta krävs många andra politiska åtgärder som grön infrastruktur, stöd till särskilt drabbade hushåll och regioner, fungerande bostadsmarknader i expanderande regioner, effektivare tillståndsprocesser, och utbildningssatsningar.

Hur mycket av klimatarbetet bör ske på internationell respektive nationell nivå?
– Reglerna för utfasning av fossila bränslen, koldioxidskatter eller utsläppshandelssystem, måste bestämmas på så hög nivå som möjligt. För Sverige handlar det om EU-nivå. Merparten av den politik som sedan ska underlätta omställningen och göra den socialt och politiskt acceptabel behöver inte bestämmas internationellt. Olika förutsättningar i olika länder gör att den bättre beslutas nationellt. Sverige bör dock ta ansvar för att bidra till omställningen i länder där den är betydligt svårare än i Sverige, säger John Hassler.

Hur går det att få acceptans bland befolkningen för klimatomställningen?
– Omställningen är inte så radikal som många menar. Industrialiseringen och nu digitaliseringen är mycket mer omvälvande. Skillnaden är att klimatomställningen kräver att det sätts skarpa gränser för utsläppen och att dessa gränser successivt skärps så att samhället blir klimatneutralitet. Sådan politik behövdes inte för att fasa ut det gamla bondesamhället eller den analoga ekonomin.
Den 4 april presenterar FN:s klimatpanel IPCC sin tredje delrapport inom den pågående ”rapportcykeln”. Fokus är på hur klimatförändringarna kan begränsas (se faktaruta nedan).

Vilken koppling har din forskning till delrapporten från IPCC?
– Att vi, till skillnad från de naturvetenskapliga forskarna i de tidigare rapporterna, forskar om hur omställningen ska genomföras. Hur ska alla miljarder människor och företag som faktiskt är de som fattar de privata beslut som styr såväl utsläpp som omställningen styras i rätt riktning? Vi lever alla i (reglerade) marknadsekonomier. Hur ska marknadskrafterna fås att verka i klimatomställningens tjänst? Det är vad vi forskar om och förhoppningsvis vad rapporten handlar om.

Sverige har som mål att bli klimatneutralt till 2045 och EU till 2050. Kan dessa mål uppnås?
– Med den klimatpolitik som ligger på EU:s förhandlingsbord kommer EU att bli klimatneutralt till 2050. Givet det är det rätt ointressant exakt när Sverige blir klimatneutralt, säger John Hassler.  

Läs även artikeln Större politiskt ledarskap krävs för klimatomställning med statsvetaren Naghmeh Nasiritousi som forskar om hur ambitiösa länder kan agera ”förtrupp” på klimatområdet.

-----

Fakta om FN:s klimatrapporter

FN:s klimatpanel IPCC ger vart sjätte-sjunde år ut en stor kunskapsutvärdering och så specialrapporter (delrapporter). I nuvarande ”rapportcykel” var delrapporten Klimat i förändring 2021: Den naturvetenskapliga grunden den första delen och presenterades i augusti 2021. Den andra delrapporten, Klimat i förändring 2022: Effekter, anpassning och sårbarhet, presenterades den 28 februari i år. Den 4 april presenteras den tredje delrapporten, Klimat i förändring 2022: Att begränsa klimatförändringen.

I september kommer en sammanfattande så kallad syntesrapport som även innefattar alla rapporter som IPCC släppt mellan 2018 och 2022. Rapporterna ska sammanfatta det globala kunskapsläget och utgöra underlag för bland annat FN:s klimatförhandlingar.

Rapporterna bygger på det arbete över 200 forskare och experter från hela världen senaste åren bedrivit med att granska tiotusentals vetenskapliga forskningsartiklar för att bedöma kunskapsläget kring hur klimatförändringen kan begränsas. Deras utvärdering har studerats och kommenterats i flera omgångar av såväl andra forskare och experter som FN:s enskilda medlemsländer.
Läs mer på IPCC:s webbplats.
 

Ta del av fler nyheter från Stockholms universitet
Vill du läsa mer om aktuell forskning vid Stockholms universitet hittar du våra forskningsnyheter här. Du kan även prenumerera på universitetets nyhetsbrev. Läs tidigare nummer och prenumerera här.