Mobilisering för att förbättra människans och planetens hälsa
Partnerskap och samarbete är nödvändigt för att påskynda arbetet med att nå de globala målen – och här spelar akademin en viktig roll. Det framkom under seminariet ”New Partnerships for Human and Planetary Health” som arrangerades av Karolinska Institutet, Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet i maj.
Seminariet ägde rum under konferensen World Academic Forum Stockholm Summit med representanter från Karolinska Institutet, Kungliga tekniska högskolan och Stockholms universitet. De tre lärosätena har tillsammans bildat universitetsalliansen Stockholm trio. Inom alliansen finns en inrättad hållbarhetsgrupp som arbetar utifrån FN:s mål för hållbar utveckling i alla pågående och nya samarbeten. Seminariet den 19 maj var en av flera aktiviteter som Stockholm trios hållbarhetsgrupp genomför.
– Vår vision är att Stockholm ska vara internationellt ledande inom hållbar utveckling och att studenter erbjuds utbildning inom hållbarhet av högsta kvalitet. Vi hoppas också kunna attrahera doktorander och forskare på högsta internationella nivå. Inom Stockholm trio kompletterar vi varandra med våra olika fakulteteter. Vi kan erbjuda en bra plats för att studera och forska om hållbarhet, sade Karin Dahlman-Wright, professor i molekylär endokrinologi vid Karolinska Institutet och medlem i alliansens hållbarhetsgrupp.
Med utgångspunkt i de globala målen avser alliansens hållbarhetsgrupp kunna skapa en gemensam plattform för samarbete och innovation för hållbara lösningar genom att samordna resurser och kompetens och kontakter med olika samhällsaktörer. Allt för att universiteten ska kunna bidra med nya utbildningar och forskningsrön för att försörja samhället med kunskap och kompetens för att möta dagens och morgondagens utmaningar.
– Vi vill gå från visioner till resultat, sade Karin Dahlman-Wright.
Tre forskningscentrum i fokus
Under seminariet presenterades tre forskningscentrum av dess föreståndare.
I fokus var Karolinska Institutets Centrum för Hälsokriser, KTH Climate Action Center och Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet. Alla är exempel på hur man kan samla de kompetenser som finns, både från forskning och olika aktörer i samhället och på så sätt förstärka arbetet med att lösa olika samhällsutmaningar.
Johan von Schreeb berättade att arbetet med det nystartade Karolinska Institutets Centrum för Hälsokriser hade tagit form under coronapandemin.
– Man kan säga att centret föddes utifrån de erfarenheter vi gjorde under pandemin, där KI tog många initiativ för att hantera krisen med hjälp av forskning, utbildning och laboratorieverksamhet.
Syftet med centret är att kunna mobilisera experter och ge expertkunskap till samhället i samband med olika hälsohot och kriser och här spelar universiteten en viktig roll, menade Johan von Schreeb som via WHO har samordnat internationella medicinska insatser och utbildat personal i traumakirurgi under det pågående kriget i Ukraina.
Francesco Fuso-Nerini berättade att KTH Climate Action Centre, som bildades 2021, i dagsläget har cirka 40 KTH-anslutna forskare. Syftet med centret är att bidra till kunskapsdrivna hållbara klimatåtgärder och han lyfte fram att många av de globala målen går bra att kombinera med olika klimatåtgärder, vilka också kan skapa ekonomiska möjligheter.
Ilona Riipinen berättade att forskningen som bedrivs vid Bolincentret handlar om allt från klimatmodellering till forskning om hydrosfären, biosfären och geosfären. Hon konstaterade att Sverige är ledande inom klimatforskning:
– Vi ligger högt i internationella rankningslistor, och det är inget att skämmas för.
Till centret hör över 400 forskare från Stockholms universitet, Kungliga tekniska högskolan och SMHI.
– Det skulle vara intressant att utöka samarbetet inom ramen för Stockholm trio och bredda forskningen till hälsosektorn eftersom klimatförändringar och hälsa hänger samman, sade Ilona Riipinen.
Alla företrädarna för centrumbildningarna betonade vikten av hur samarbeten mellan å ena sidan olika forskningscentrum och å andra sidan forskare mellan olika lärosäten är helt centralt för att stärka arbetet för människans och planetens hälsa.
Diskussion om framtidens utmaningar
I paneldiskussionen som följde deltog representanter från Karolinska Institutet, Naturvårdsverket, Energiföretagen, Region Stockholm och EU-kommissionens representation i Sverige. I panelen diskuterades och gavs olika perspektiv på hur man kan och bör arbeta för att möta framtidens utmaningar och nå FN:s globala mål. Diskussionen leddes av Magnus Breitholtz och Kristina von Oelreich, medlemmar i alliansens hållbarhetsgrupp.
– För att kunna möta framtidens utmaningar behöver vi ha olika perspektiv, och den kompetensen finns inom Stockholm trio, konstaterade Ole Petter Ottersen, rektor på Karolinska Institutet, på frågan om universitetsalliansens roll i arbetet för att nå de globala målen.
Åsa Pettersson, vd för Energiföretagen, poängterade att från industriperspektivet är det bra att veta vart man kan vända sig för att inhämta kunskap.
– Det är många förväntningar och krav som ställs på energisektorn nu och vi behöver kunna möta den utmaningen. Här kan Stockholm trios hållbarhetsgrupp vara bra för att samla kunskap och expertis.
Christian Danielsson, chef för EU-kommissionens representation i Sverige, konstaterade att de utmaningar som finns i världen i dag är av en sort som vi inte har sett på länge.
– Vi har just nu ett krig i Europa, samtidigt har vi den gröna omställningen och vi har haft en stor hälsokris med pandemin. Allt detta behöver gödas av forskning för att möjliggöra lösningar och innovationer. Här är samarbete oerhört viktigt och även EU kan hjälpa till med nätverk.
När det gällde frågan om hur målen kan nås lyfte Anna-Karin Nyström, chef för Klimatmålsenheten på Naturvårdsverket, olika lösningar för resurseffektivitet, till exempel lösningar för att återanvända plast.
– Här är utbildning central för framtiden, liksom livsstilsförändringar och beteendeförändringar.
Att dra nytta av de erfarenheter som gjordes under pandemin, var något som flera av deltagarna lyfte fram. Liksom att samarbete gör oss både starkare och bättre.
– På bara några veckor togs enormt många initiativ inom intensivvården. Vi visade att vi verkligen kan göra saker när det gäller, och att vi kan göra saker på ett annat sätt, det hoppas jag att vi kan dra lärdom av, sade Clara Hellner, adjungerad professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Karolinska Institutet och direktör för Forskning och Innovation vid Region Stockholm.
Reflektioner från studenter
Avslutningsvis fick studentrepresentanter från varje lärosäte ställa frågor till panelen och dela med sig av sina reflektioner.
– Hur kan vi undvika att inte dagens lösningar blir morgondagens problem, undrade Ossian Ahlkvist, som läser en master i miljöteknik och hållbar infrastruktur på KTH.
Tobias Lindström Battle, som läser en master i folkhälsovetenskap vid KI, efterlyste att hållbarhet borde ingå i alla utbildningar på KI, inte bara i vissa program och Elma Ósk Thorarinsson, som studerar en kandidatexamen i management på Stockholms universitet tyckte att det skulle vara bra om studenter skulle kunna välja kurser och program från alla tre lärosäten som ingår i universitetsalliansen.
– När det har gjorts enkäter om varför internationella studenter söker sig till KTH så svarar merparten att de sökt sig hit på grund av hållbarhetsinriktningen i kurserna. Det visar att det är viktigt att framhäva hållbarhetsinriktningen för ett lärosäte och att fortsätta vara i framkanten, sade Ossian Ahlkvist.
Det här är Stockholm trio.
Seminariet New Partnerships for Human and Planetary Health.
World Academic Forum Stockholm Summit.
Senast uppdaterad: 30 maj 2022
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen