Professorn som lyfter kvinnors entreprenörskap

Män berättar gärna vad de gör medan kvinnligt entreprenörskap är mer ”tystlåtet”, enligt Karin Berglund.
Foto: Maria Ekström Stoetzer

Karin Berglund är professor i företagsekonomi med inriktning mot entreprenörskap vid Stockholms universitet. Hon forskar bland annat om nya alternativa former för entreprenörskap och innovation – som entreprenöriellt lärande, socialt entreprenörskap, grönt entreprenörskap och kulturellt entreprenörskap – och vilka effekter det får för samhället, organisationer och individer.

Privatisering och entreprenörskap

Ett centralt område inom hennes forskning är entreprenörskap kopplat till privatiseringar av offentlig verksamhet. Är det verkligen så att entreprenörerna skapar de samhällsförbättringar som är ett av syftena med privatiseringen? Karin Berglund studerar både entreprenörskap i privat regi och entreprenörskap inom den offentligt drivna verksamheten – och då är det ofta kvinnor som driver verksamheten.

Fallstudie av apotek under pandemi

Under pandemin gjorde hon en fallstudie om sjukhusapoteket i Västerås av hur det säkrade tillgången på läkemedel. Sjukhusapoteket är en kvinnodominerad arbetsplats och blev år 2011 utsourcat och hade fyra olika ägare innan Region Västmanland tog tillbaka driften (back sourcing) så att det numera sköts inom ramen för regionen. Karin Berglunds studie av sjukhusapoteket visar att medarbetare i offentlig sektor kan vara mycket entreprenöriella i sitt arbete med att utveckla lösningar under en kris som pandemin.

Ett tystlåtet entreprenörskap

Karin Berglunds studie av Västerås sjukhusapotek visar att medarbetare i offentlig sektor kan vara mycket entreprenöriella i sitt arbete. Foto: Yuri Arcurs/Mostphotos

Utifrån studien har forskarna skrivit två artiklar där en handlar om att förstå att backsourcing inte ska ses som ett misslyckande, utan som en innovationsprocess som består av att anpassa olika lösningar (som outsourcing) till de förutsättningar som finns inom offentlig sektor. I den andra artikeln, som nu granskas för publicering i en topprankad tidskrift, skriver de om entreprenörskapande (görandet av entreprenörskap) som tystnad.

– Våra erfarenheter var att farmaceuterna varken hördes eller syntes i organisationen, i paritet till vilken insats de gjorde, inte heller berättade farmaceuterna om deras initiativ under intervjuerna med oss. I artikeln funderar vi därför kring begreppet ”’silent entrepreneuring” och huruvida entreprenörskap måste ”skrikas ut” för att bli ses som entreprenörskap. Män berättar gärna vad de gör medan kvinnligt entreprenörskap är mer ”tystlåtet”. Vad händer då med allt görande som pågår i skymundan – ses det överhuvudtaget inte, frågar sig Karin Berglund.

Kreativa entreprenörer inom offentlig sektor

Fallstudien med sjukhusapoteken visar att även entreprenörer inom offentlig verksamhet (i detta fall främst kvinnor) kan vara väldigt kreativa. Men det blev inte mycket uppmärksamhet kring sjukhusapoteket i Västerås. Enligt Karin Berglund är detta ett exempel på ”tystlåtet entreprenörskap” – som är ett centralt begrepp i ett mer övergripande forskningsprojekt hon deltar i. I projektet tittar hon på vad denna ”tystlåtenhet” hos kvinnor innebär för verksamhetens utveckling och att det ibland kan vara bra att kunna jobba "i skymundan", man att det också kan ge en skev bild över företagandet som helhet.

– Ibland är det som om de enda entreprenörerna som räknas är de coola entreprenörerna som ofta lyfts fram i media, medan småföretagaren framstår som en mindre lyckad version. I själva verket är det dessa småföretagare som får hjulet att snurra, inte minst på landsbygden där kvinnors företagande medverkar till landsbygdens livsvillkor och vikten av att satsa på infrastruktur istället för specifikt företagsstöd. För, om inte skola, vägar, lokala handlaren, frisören osv. finns, så spelar det inte någon roll hur mycket företagande som finns. Då finns det ingen som kan leva ett liv där, säger Karin Berglund.

Kvinnor som företagare osynliggörs

Karin Berglund deltar även i ett projekt som utvecklat teorier som omfattar både en feministisk och entreprenörsmässig tolkningsram.

– En feministisk ansats visar att entreprenörskap är manligt könsmärkt och framställer företagande kvinnor som sekundära och underpresterande. Entreprenörskapsteori är överlag genusblind, vilket medför att kvinnor som företagare osynliggörs och att kvinnors (och mäns) uppfinningar och nyskapande affärsidéer inte alltid inkluderas i policy och forskning, säger Karin Berglund.

Män och kvinnor arbetar på en könssegregerad arbetsmarknad där kvinnor vanligtvis återfinns i vård- och serviceyrken. Förhoppningar om att kvinnor skall starta eget inom vård och omsorg när den offentliga sektorn konkurrensutsatts har dock inte infriats, utan dessa marknader har tagits över av stora företag, ofta ledda av män, på marknader som mer liknar monopol eller oligopol.

– I och med att innovation också förknippas med män och manlighet, ses kvinnors affärsidéer med andra ögon (än mäns) och värderas som mindre nyskapande. Samtidigt finns det exempel som visar att kvinnor som entreprenörer och innovatörer ifrågasätter normer kring kvinnor och män, kliver över gränser och skapar något nytt tillsammans med andra. Exempelvis ser vi flera organisationer, sprungna ur kvinnors intresse att utveckla och genomföra idéer, vilket i dagligt tal ses som entreprenörskap, men som lika gärna skulle kunna tolkas som en feministisk rörelse, säger Karin Berglund.

Studerat kvinnors företagande på landsbygden

Kvinnors företag står främst för serviceutbudet.
Foto: Mostphotos

Karin Berglund ingår i forskargruppen EMBLA som är ett virtuellt center inom genus och entreprenörskap som forskar om kvinnor och företagande. Inom EMBLA har forskarna bland annat studerat kvinnors företagande på landsbygden. De har med hjälp av registerdata kartlagt omfattning, bransch, storlek, demografiska data och disponibel inkomst för alla kvinnor som driver företag på landsbygden. Forskarna har dessutom gjort en djupstudie där de intervjuat 32 företagare i Småland och producerat en film där några kvinnor berättar om hur det är att vara företagare på landsbygden.

Kvinnor står för mesta av serviceutbudet

Studien visar att kvinnor äger nästan en tredjedel av alla företag på landsbygden och att de finns i många branscher. De flesta av dessa kvinnor har små företag, utan anställda, och det är vanligt att man driver flera olika sorters verksamheter samtidigt. Företagsformen är ett sätt för kvinnorna att leva det liv de vill leva, och framförallt på den plats de vill leva. Det är huvudsakligen kvinnors företag som står för serviceutbudet på landsbygden. De tar dessutom ofta ett stort socialt ansvar genom att sponsra föreningslivet, är med i lokala utvecklingsprojekt, engagerar sig politiskt.

– Dessa kvinnor fungerar som ett sammanhållande kitt på orten. Utan dessa företag vore landsbygden skrämmande tom, säger Karin Berglund.

Läs mer om kvinnors företagande på landsbygden

Socialt entreprenörskap

Socialt entreprenörskap är ett annat av Karin Berglunds forskningsområden. Men även detta är ett område som behöver problematiseras, enligt henne.

– Alla verkar vilja vara sociala entreprenörer– men vem vill ta emot hjälp av dem? Hur samverkar sociala entreprenörer med andra aktörer? Vi vet att dessa entreprenörer drivs av ett starkt socialt patos, men de behöver också lära sig att få sin verksamhet att gå ihop, så att de inte själva hamnar i situationen av att behöva hjälp.

Våren 2023 disputerade en av Karin Berglunds doktorander, Amelia Olsson, på en avhandling där hon studerat var gränsen går mellan socialt entreprenörskap och aktivism i några Stockholmsförorter.

Läs om Amelia Olssons avhandling Political dimensions of social entrepreneurship

Europeiskt projekt för entreprenörskap

Karin Berglund ingår även i ett nytt projekt som tilldelats medel inom Erasmus+. Sex europeiska universitet ingår i projektet Transforming Entrepreneurship Education som handlar om att hitta nya sätt att se på utbildning kring entreprenörskap. Karin pekar här på vikten av att undervisa om entreprenörskap – inte bara som en uppsättning verktyg att utveckla en organisation – utan att hjälpa våra studenter att förstå vad det innebär att leva i ett ”’entreprenöriealiserat samhälle” så att de kan navigera i det och samtidigt se möjligheter till att göra något på ett annat sätt. Och i slutändan är ju det ändå vad entreprenörskap handlar om. Det rubbar våra cirklar – inte bara som individer, utan i organisationer och i samhället i stort.
 

Se även Entreprenörskap – vad, varför och hur – en utbildningsfilm
Läs mer om EMBLA

Läs mer om Karin Berglunds forskning