Satsning på registerdata ska öka kunskap om pandemin

Satsningen på ökad tillgång till registerdata ska ge mer kunskap om hur bland annat provtagning och vaccination fungerat under pandemin. Foto: Mostphotos

Torsten Persson är professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi (IIES) vid Stockholms universitet och innehar en rådsprofessur från Vetenskapsrådet. Det senaste dryga året har mycket av hans ordinarie forskning fått stå tillbaka för ett annat uppdrag. Han har varit en av åtta ledamöter i Coronakommissionen som tillsattes av regeringen och riksdagen för att utvärdera hur covid-19 pandemin slog mot Sverige samt hur väl regeringens, förvaltningsmyndigheternas, regionernas och kommunernas åtgärder lyckades begränsa spridningen av coronaviruset och spridningens effekter. Den 25 februari överlämnade kommissionen sitt slutbetänkande till socialminister Lena Hallengren och presenterade det för allmänheten.

För att kunna genomföra sitt uppdrag bedömde kommissionen att det krävdes ny kunskap på flera områden. Detta var upphovet till ”Ett forskningsprogram om covid-19 i Sverige – Smittspridning, bekämpning och effekter på individer och samhälle”, ett program med hemvist vid Stockholms universitet som leds av Torsten Persson tillsammans med tre yngre forskare från olika institutioner: Adam Altmejd, Evelina Björkegren och Olof Östergren. Drygt 30 forskare från olika discipliner och lärosäten deltar i programmets olika forskningsprojekt.

Två breda frågeställningar för forskningen

Programmet utgår från två breda frågeställningar. Den ena är att studera konsekvenserna av covid-19 i Sverige – samt de smittskyddsåtgärder myndigheterna satte in för att hantera utbrottet. Vilka blev konsekvenserna för folkhälsan, till exempel i form av dödlighet samt psykisk och somatisk hälsa? Den andra frågeställningen berör de samhälleliga konsekvenserna av pandemin samt av åtgärderna för smittskydd och för att mildra skadeverkningarna på samhället. Vilka blev de sociala och ekonomiska återverkningarna, till exempel på jobb, inkomster och ojämlikhet? Ett par exempel på forskning som redan pågår baserad på dessa data är hur skolresultat hänger ihop med pandemin och skolstängningarna samt hur olika grupper av svenska företag och hushåll påverkats av coronakrisen.

Data från myndigheter och privata aktörer

Forskningsdata kommer från ett tjugotal myndigheter och andra aktörer, som SCB, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Skatteverket, Inera/1177, SOS Alarm, Telia och Swedbank. Etikprövningsmyndigheten har gett tillstånd för att använda de ingående registeruppgifterna för forskning som inte identifierar specifika individer och företag. I sin tidiga fas har programmet även producerat beskrivande statistik och analyser, och dessutom underlagsrapporter som legat till grund för kommissionens arbete.

Ny infrastruktur för registerdata

För att vidareutveckla den forskning som initierats inom forskningsprogrammet identifierade Torsten Persson och hans kolleger behov av en infrastruktur för att hantera den registerdata som samlats in så här långt – och som kan behöva samlas in för kommande forskningsbehov. Forskarna lämnade in en ansökan till Riksbankens Jubileumsfond som nu beviljat ett anslag på 12,5 miljoner kronor under perioden 2022-2025 för att upprätta denna form av infrastruktur, vilken ska ge forskare ökad tillgänglighet till flera viktiga datamaterial. (Stockholms universitet bidrar även med kompletterande medel om 1,5 miljoner kronor.)

Torsten Persson.
Foto: Mikael Sjöberg

Torsten Persson gläds över att Riksbankens Jubileumsfond på detta sätt går in med stöd för att underlätta för forskare som vill studera olika aspekter av pandemin och dess hantering.
– Denna satsning och det datamaterial som blir tillgängligt är unikt både nationellt och internationellt. Vi fyller ett tomrum i forskningslandskapet avseende ”breda” data. Dessa registeruppgifter kommer att kunna nyttjas för forskning om covid-19 av såväl samhällsvetare som medicinare säger Torsten Persson.

Förväntas finansiera sina egna projekt

Han betonar samtidigt att inga deltagande forskare får forskningsmedel genom programmet – de förväntas själva finansiera sina projekt via interna universitetsmedel eller externa anslag. Anslaget från Riksbankens Jubileumsfond går till kostnader för uppdateringar av data från olika register och andra datakällor, inhämtning av nya data och olika stödfunktioner. Organisationen är rätt liten och ska förutom Torsten Persson och de tre nämnda koordinatorerna också inkludera en forskningsingenjör.

Förutom de forskningsprojekt som redan pågår ska infrastrukturen användas till nya delprojekt inom programmets frågeställningar. Forskare vid andra lärosäten ska kunna ansöka om att delta i programmet och på så vis kunna ta del av de tillgängliga data eller föreslå hur de bör kompletteras. Vilka forskare som sedan bjuds in för att medverka avgörs av en styrgrupp där ledande forskare inom bland annat medicin och epidemiologi ingår.

– Vi eftersträvar maximal öppenhet och tillgänglighet, inom ramen för programmets huvudfrågor och existerande regler för personuppgifter. Vi föreslår en transparent organisation för att utveckla infrastrukturen, med sikte på utvidgat tvärvetenskapligt samarbete och framgångsrik forskning kring pandemin och dess effekter i bred samhällsrelevant mening, säger Torsten Persson.

Forskning om pandemins följder

För att få en mer fullständig bild av hur pandemin påverkat samhället är det, enligt Torsten Persson, viktigt att undersöka hur individer i utsatta grupper drabbats. Studierna av ojämlikhet i pandemin gäller inte bara direkta effekter i form av sjukdom eller död, utan också indirekta effekter. Det kan röra sig om undanträngd vård samt konsekvenser för jobb och inkomster.

Ett annat område – där infrastrukturen av data bör utvidgas – gäller hur vaccinationerna fungerat. Studier planeras även kring vilka företag som klarade av att ställa om sin verksamhet och hur detta hängde ihop med de olika företagsstöden. Den nya infrastrukturen blir också användbar för att undersöka om pandemin sätter långsiktiga spår i samhället. Det kan gälla till exempel ett annorlunda inträde på arbetsmarknaden för unga människor eller en långsiktigt sämre hälsa hos vissa grupper.

Vad hoppas ni kunna uppnå inom ramen för denna satsning?
– De registerdata som blir tillgängliga kan generera mycket konkret och samhällsrelevant forskning. Resultaten kommer att hjälpa oss bättre förstå det som skedde i Sverige under pandemin – och utifrån det kan vi dra lärdomar inför framtida pandemier, säger Torsten Persson.

Ta del av fler nyheter från Stockholms universitet
Vill du läsa mer om aktuell forskning vid Stockholms universitet hittar du våra forskningsnyheter här. Du kan även prenumerera på universitetets nyhetsbrev. Läs tidigare nummer och prenumerera här.