Studenter från hela Europa går en intensivkurs i europeiskt beslutsfattande och förhandlar fram nya regler för hela Europeiska unionen. Rådets rollspel ConSIMium äger rum den 20-21 februari 2025 i Bryssel. Ansök senast 28 oktober 2024
Demokratier tenderar att vilja samarbeta mer jämfört med icke-demokratiska stater. Statsvetaren Jonas Tallberg undersöker om denna etablerade sanning stämmer, både genom att djupdyka i historien och genom att studera nutida trender. Resultaten kan vara till hjälp för makthavare som ska navigera i en föränderlig värld.
Seminarierna äger rum i Rum A900 (Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer) eller i Gula Villan (Minerva), Svante Arrhenius väg 33.
Hur kan lärare öka förutsättningarna för inkludering av elever med utländsk bakgrund? Det var ämnet för en konferens vid Stockholms universitet där forskare mötte grundskollärare och delade med sig av sina insikter.
Mellan den 11-14 juni var Stockholms universitet och Kungliga Tekniska Högskolan värdar för ACCESS Forum 2024. Bilateralla forskningssamarbeten där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 stod i fokus för 13 forskargrupper under dagarna.
Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
29 maj deltog gästprofessor Stephen Brooks och professor Lisa Dellmuth i en paneldiskussion om USA:s roll i världen och hur valet i höst kan komma att påverka detta.
Att EU under de närmaste åren skulle skrota Fit for 55-paketet eller allvarligt försvaga sina klimatmål är inte särskilt troligt, anser Professor Karin Bäckstrand i en intervju i Aktuell Hållbarhet. Däremot ser hon en risk för ett implementeringsmisslyckande, det vill säga att många länder - däribland Sverige - inte kommer att klara de beslutade målen om inte tempot i omställningen snart börjar öka.
9 juni väljer svenskarna representanter till Europaparlamentet. Hur viktigt är det här valet? Och hur fungerar parlamentet? I en artikelserie går Östersjöcentrums omvärldsanalytiker igenom valprocessen, EU:s organisation, hur parlamentarikerna arbetar och vilken betydelse valet har för havet. I den fjärde och avslutande delen går vi igenom vad de svenska partierna vill göra för havet, enligt deras egna valmanifest.
Den 16 maj deltog Andrés Rivarola som moderator i evenemanget, ‘Celebration of 150 years of Swedish-Colombian relations, and presentation of the laureates of the Colombian National Human Rights Award’.
Hösten 2024 startar Psykologiska institutionen en helt ny kurs i Grupprocesser och relationer mellan grupper. Kursen ger en introduktion till socialpsykologiska teorier och forskning om relationer mellan grupper.
Sabina Čehajić-Clancy studerar hur man i praktisk forskning kan förbättra relationer mellan grupper, som mellan Israeler och Palestinier eller andra grupper inblandade i långdragna konflikter.
The Blix Seminars are organised with support from the Helge Ax:son Johnson Foundation and the Magnus Bergvall Foundation and usually gathers on Wednesdays, 3 PM at Gula villan (Svante Arrhenius väg 33).
Tisdag 14 maj arrangeras av ABF Stockholm i samarbete med Nordiska Latinamerikainstitutet vid Stockholms Universitet ett samtal med f.d vicepresident i Nicaragua och författaren Sergio Ramirez
I en nyligen publicerad avhandling vid juridiska institutionen, Stockholms universitet, utforskas de komplexa utmaningarna inom internationell flyktingrätt. Här framträder behovet av ett system som effektivt skyddar de mest utsatta, samtidigt som det hanterar nya och växande hot – såsom terrorism.
Den senaste tidens ökning av konflikter och spänningar mellan olika grupper runt om i världen belyser behovet av att hitta vägar för att kunna ena människor från motsatta sidor.
För att förstärka de vetenskapliga kontakterna mellan Stockholms universitet och Italien, bjöds en delegation in från den italienska ambassaden och forskare från SU fick möjligheten att presentera institutionens forskning. Besöket hölls vid Nordiska latinamerikainstitutets bibliotek
Stockholms centrum för globalt samarbete (Stockholm Center on Global Governance, SCGG) är ett internationellt tvärvetenskapligt centrum för forskning om globalt samarbete.
Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Den 7 februari anordnade HBC en boklansering inklusive samtal om Hans Blix' senaste bok "A Farewell to Wars. The Growing Restraints on the Interstate Use of Force" som utkom på Cambridge University Press i november 2023) mellan författaren och Thomas Jonter, professor i internationella relationer vid SU.
Seminarierna genomförs med hjälp av anslag från Helge Ax:son Johnsons stiftelse och Magnus Bergvalls stiftelse och äger rum på onsdagar kl. 15 i Gula villan, Svante Arrhenius väg 33.
Medierad diskursanalys. Att studera nexus mellan språkbruk och handling. Ny handbok i analys av förhållandet mellan samhälle, handling och språkbruk. Författare är Mona Blåsjö, Johan Christensson och Linnea Hanell.
Mammor med utlandsfödda barn som var föräldralediga på deltid eller under kortare perioder var mer benägna att engagera sig i inkomstbringande aktiviteter eller att utbilda sig. En ny studie visar överraskande mönster i användningen av föräldraledighet bland nyanlända invandrarkvinnor i Sverige, särskilt med fokus på deras inträde på arbetsmarknaden
Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Lisa Dellmuth, professor i internationella relationer, forskar bland annat om klimatarbete och legitimitet och i en ny studie undersöker hon hur förtroendet för det internationella klimatarbetet ser ut inom olika grupper i samhället.
Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Tre av institutionens associerade forskare, Stina Malmén, Emma Rosengren och Maria Wendt, medverkar i det senaste temanumret ”Feministiska perspektiv på krig och fred” i Tidskrift för genusvetenskap.
Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, har utnämnts till Nonresident Senior Fellow vid Atlantic Council’s Strategic Litigation Project, vars syfte är att bidra med nytänkande kring hur regeringar och praktiker kan använda juridiska verktyg för att främja mänskliga rättigheter och ansvarsskyldighet runt om i världen.
I årets särskilda utlysningar från Vetenskapsrådet beviljades medel till inte mindre än fyra nya forskningsprojekt vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer.
För att uppmärksamma både den turkiska republikens 100-årsjubileum och vårt eget 10-årsjubileum sammanförde SUITS tre ledande forskare, vars skrifter har format hur området turkiska studier förstås.
Den 24 november försvarade Suanne Mistel Segovia Tzompa framgångsrikt sin avhandling "Global Adaptation Governance and Indigenous Peoples: Legitimacy, Justice and Participation".
The Hans Blix Centre, in cooperation with the Swiss Embassy in Stockholm, organized a workshop about Sweden's and Switzerland's roles in the Neutral Nations Supervisory Commission (NNSC) in Korea since 1953.
Hans Blix centrum arrangerade i samarbete med schweiziska ambassaden i Stockholm en workshop om Sveriges och Schweiz' roll i Neutrala nationernas övervakningskommission (NNSC) i Korea sedan 1953.
Den 11 november är det premiär för Husbys alldeles egna talkshow; GALDEM A TALKSHOW! Ett evenemang som mynnats ut av projektet "Att gestalta migration" och dess kommunikationsprojektet "Att vara svensk och sig själv".
Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Nytt anslag till Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer och Statsvetenskapliga institutionen för forskningsprogrammet Mistra om innovationskritiska råvaror i den gröna omställningen.
Centrumet för Kanadastudier var inbjudet den 13 september för att fira 80-års jubileum av diplomatiska relationer mellan Kanada och Sverige på Kanadas ambassad.
Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Den 11 september 1973 störtades den demokratiskt valde presidenten Salvador Allende av den chilenska militären, under ledning av Augusto Pinochet. Efter militärkuppen följde 17 år av militärdiktatur då tiotusentals politiskt och fackligt aktiva förföljdes, torterades, avrättades eller försvann. Tragedin är fortfarande ett öppet sår för det chilenska folket, och än idag är berättelsen om händelserna polariserad, menar forskarna Andrés Rivarola Puntigliano och Paulina de los Reyes.
Andrés Rivarola (NILAS) deltar i panelsamtal med Anna Sundström (generalsekreterare Olof Palmes internationella center) och Pierre Schori (fd. minister, diplomat och politiker) om vad militärkuppen innebar för Chile, Latinamerika och hela världen, samt vad som behöver göras för att få ett mer demokratiskt och jämlikt Chile
Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Mark Rhinard, professor i internationella relationer, har nyligen publicerat denna antologi om hur EU:s politiska system påverkas av ett växande antal kriser.
Den 13 september är det digital premiär av ”Den dag som idag är”, ett ljuddrama kopplat till forskningsprojektet ”Att vara svensk och sig själv. Dramatiserad forskningskommunikation som demokratiseringsarbete”.
Lisa Dellmuth är professor i internationella relationer vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer. Hon är en av Stockholms universitets nya professorer som kommer att installeras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 29 september.
Högre dödlighet och fler inlagda på intensivvårdsavdelningar. Många migrantgrupper i Sverige drabbades hårdare än svenskfödda under COVID-19-pandemin. Men vaccinet hade en avgörande betydelse för att minska ojämlikheten. Det visar en studie från forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet, i samarbete med forskare från Stockholms universitets demografiska avdelning (SUDA). Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Hans Blix centrum, together with its partners Centre for Modern European Studies at the University of Copenhagen and PluriCourts at the University of Oslo, will host the international workshop "Nordic jurists and International Law, 1880s-1970s" between 26 and 28 January. 28 researchers from various disciplines, based at 15 universities in nine countries, will gather in Stockholm to discuss the contribution of Nordic jurists to the rise and evolution of International Law.
I dagarna har 50 antagna bland totalt närmare 550 sökande startat kursen ”En introduktion till Nato” – den enda högskolekursen om Nato som ges i Sverige.
Andrés Rivarola Puntigliano är professor i Latinamerikastudier vid Romanska och klassiska institutionen. Han är en av de nya professorer som kommer att installeras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 29 september.
Hälsan bland finska migranter i Sverige ligger mitt emellan den hos den svenska och den finska befolkningen. Dödligheten bland Sverigefinnar är lägre än den hos befolkningen i Finland. Det visar en ny studie från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet i samarbete med Helsingfors universitet.
Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
Studier av mörk materia och av globalt samarbete står i fokus för de två excellenscenter som Stockholms universitet beviljas av Vetenskapsrådet. Språkforskare vid universitetet är även del i ett nytt center vid Uppsala universitet.
Vad spelar religion och ursprungsregion för roll när det gäller barnafödande? En ny avhandling i demografi visar att ursprungsregionen har större betydelse än religion både när det gäller ideal för antal barn, intentioner och antal barn, i kontrast till tidigare forskning.
Den 2 juni försvarade Sarah Backman framgångsrikt sin avhandling 'Making Sense of Large-scale Cyber Incidents: International Cybersecurity Beyond Theat-based Approaches'.
Mona Ghasemi Niavarani ville komplettera sina teoretiska kunskaper med praktikmöjligheter. Hon valde då att söka kursen "Kvalificerad arbetspraktik med inriktning mot global utveckling och socialantropologi" (30 hp) som hon sedan kunde tillgodoräkna i sin kandidatexamen.
Dagens uppmärksamhet kring folkräkningar som brottsbekämpande metod utgör ett tydligt trendbrott och riskerar att skada allmänhetens förtroende för svenska myndigheter. För att vidareutveckla svensk befolkningsstatistik krävs saklighet i debatten. Det skriver demograferna Andrea Monti, Gunnar Andersson, Glenn Sandström och Sofi Ohlsson-Wijk i en debattartikel i SvD.
Vetenskapsrådet har beviljat medel för ett nytt tvärvetenskapligt projekt som ska kommunicera forskningsresultat om migration genom bland annat dramatiserade ljuddraman. Syftet är att nå ut till grupper som vanligtvis inte nås av forskningsresultaten – unga i miljonprogramsområden.
Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer
15 månader före EU-valet diskuterar professor Lisa Dellmuth sin bok "Is Europe Good for You? EU Spending and Well-Being” inför intresserade europaparlamentariker.
Det skiljer sig stort mellan hur Sverige och EU hanterade flyktingkrisen 2015, och den efter Rysslands attack på Ukraina 2022. Vem har rätt till skydd? Ordval påverkar besluten säger Karin Idevall Hagren, docent i nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet.
EU har kommit ganska långt med att integrera klimatrelaterade säkerhetsrisker inom ramen för unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Det visar en studie från fredsforskningsinstitutet Sipri och Stockholms universitet.
Den 24 februari har det gått ett år sedan Rysslands invasion av Ukraina. Hur har EU agerat när det gäller det pågående kriget? På vilka sätt kan EU fungera som konfliktlösare och säkerhetsaktör? Två av universitetets statsvetare med kunskap om EU svarar.
Jaan Paju, docent i europarätt, är en av redaktörerna till den nya antologin "Free Movement of Persons in the Nordic States – EU Law, EEA Law, and Regional Cooperation".
Det är inte optimalt att ta över EU-ordförandeskapet som nytillträdd regering, enligt statsvetaren Jonas Tallberg. Han varnar även för att det är svårt att driva egna frågor eftersom mycket tid går åt att hantera ”ärvda” och oförutsedda frågor.
Seminarium om Sveriges agerande under andra världskriget med särskild hänsyn till humanitära frågor. Huvudtesen är att Sverige förde en småstatsliberalistisk politisk snarare än en småstatsrealistisk som forskare ofta hävdat.
Svenskar som begav sig till Brasilien vid sekelskiftet 1900 kom från en situation som påminner om den som många av dagens fattiga länder står inför. Och liksom migranter av idag var de beroende av nätverk och kontakter för sin bosättning. En ny studie i Rig Kulturhistorisk tidskrift kastar ljus på en dold migration.
Hur stort är förtroendet för FN:s klimatarbete bland icke-statliga aktörer? Suanne Segovia genomför en storskalig undersökning på plats vid COP27 i Egypten.
I stora utlysningen Utbildningsvetenskap har Vetenskapsrådet tilldelat medel för två projekt med medarbetare vid Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet som huvudsökande och medsökande.
Nostalgisk retorik används av partier och politiska rörelser till både höger och vänster, men det finns skillnader i vilket förflutet de väljer att se tillbaka till. Forskning från Göteborgs och Stockholms universitet visar att etnicitet och idéer om en homogen befolkning står i centrum när högerpopulister och radikalhöger idealiserar det förflutna.
Ny översikt från Vetenskapsrådet som sammanfattar forskningsläget om integration och utbildning i Sverige under de senaste åren. Den bygger på ett omfattande material bestående av publicerad forskning inom utbildningsområdet.
The book "200 Years of Peace" studies Sweden's two centuries of peace from fresh societal, political and military perspectives. It is the outcome of the Blix Centre's first ever workshop held in April 2020.
I boken "200 Years of Peace" analyseras den långa svenska freden ur både samhälleliga och politiskt-militära perspektiv. Boken är resultatet av centrumets första workshop någonsin som hölls digitalt i början av pandemin i april 2020.
Torsdag 22 september öppnade den nya utställningen Flykten från Baltikum på Sjöhistoriska museet. Utställningen bygger delvis på arkeolog och den dåvarande CEMAS-doktoranden Mirja Arnshavs avhandling, som publicerades 2020.
I en stor studie har forskarna undersökt födelsevikten hos svenskar med olika nationellt ursprung. Forskarna fann stora skillnader i födelsevikt mellan de med svensk bakgrund och de med rötter från icke-västliga länder och skillnaderna ökade kraftigt för den tredje generationen. Nu varnar forskarna för att gapet kan öka ytterligare för kommande generationer.
Utlandsfödda som fått svenskt medborgarskap migrerar i större utsträckning vidare till ett tredje land än utlandsfödda som inte blivit svenska medborgare. Däremot är sannolikheten lägre att den som blivit svensk medborgare återvandrar till sitt födelseland. Det visar en ny avhandling i sociologisk demografi vid Stockholms universitet.
Hur skulle Sveriges befolkningsutveckling sett ut utan inbördeskriget i Syrien? En ny studie i demografi i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE har svaret. I studien har forskarna utgått ifrån hypotetiska scenarier för att beräkna den demografiska utvecklingen i Sverige och Norge – utan invandringen som följde efter Syrienkriget.
Forskningsprogrammet LegGov har under de senaste sex åren genomfört den mest omfattande studien hittills av globala institutioners legitimitet. Forskningen presenteras nu i tre böcker från Oxford University Press.
Under våren och sommaren 2022 var Gudrun Persson, docent vid Institutionen för slaviska språk och forskningsledare vid FOI, en flitigt anlitad forskare för kommentarer om kriget i Ukraina. Hon är expert på rysk säkerhets- och utrikespolitik och varnade tidigt för att Ryssland skulle invadera Ukraina.
Män med utländskt klingande namn som söker jobb får betydligt färre svar på sina ansökningar än kvinnliga sökande med utländskt klingande namn. Och det är både manliga och kvinnliga rekryterare som diskriminerar dem, fast i olika yrkesgrupper. Det visar en ny avhandling från Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet.
För sextio år sedan lämnade Hans Blix Stockholms universitet för en framgångsrik diplomatisk karriär. Nu har ett forskningscentrum om internationella relationernas historia inrättats vid universitetet i hans namn.
Den 18 maj skedde den formella invigningen av Hans Blix centrum för de internationella relationernas historia. Men centret har redan etablerat sig som en plattform för forskning inom området.
Wiji Bohme Shomary, PhD Förskoledidaktik, är aktuell med en avhandling om nyanlända invandrarfamiljers uppfattning av svensk förskola. Studien fokuserar på två huvudteman; språkinlärning och tillhörighet, och visar hur de används för att uttrycka och tilldela handlingskraft.
I april är det presidentval i Frankrike, hur påverkas det av kriget i Ukraina? Och vilken roll har den nuvarande presidenten Emmanuel Macron i det säkerhetspolitiska läge som råder? Några av universitetets forskare med kunskap om Frankrike och europeisk politik svarar.
Historiska institutionens forskare medverkar i nyhetssändningar med anledning av kriget i Ukraina. Professor Aryo Makko deltog i SVT:s studiosamtal om Tysklands relation till Ryssland och professor Leos Müller diskuterade vad neutralitet skulle kunna innebära för Ukraina i Deutsche Welle, DW News program The day.
Nya effektivare övervakningsmetoder av jordens fiske kan hjälpa myndigheter och företag att identifiera och eliminera risken för arbetskraftsmissbruk och illegalt fiske. Det visar en forskningsstudie från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Fortfarande saknas politiska strategier och beslut för att snabbt reducera utsläppen. Det säger statsvetaren Naghmeh Nasiritousi som forskar om hur ambitiösa länder kan agera ”förtrupp” på klimatområdet.
Vad säger folkrätten om möjligheter att ställa Putin inför rätta, om sanktioner och yttrandefrihet i krig? Några av universitetets forskare i juridik ger svaren.
Det finns skillnader i hur Ukrainakriget och människorna där porträtteras jämfört med andra konflikter, menar språkforskare Karin Idevall Hagren. Europa har slutit upp bakom Ukraina och lovat att ta emot flyktingar, samtidigt som man stänger gränsen för andra människor som flyr krig.
– Det är bra med stark solidaritet med Ukraina, men svårt att inte se en dubbelstandard, säger hon.
Brännande samhällsutmaningar i form av bland annat segregation, ohälsa och ekologisk obalans skapar efterfrågan på nytänkande lösningar som inte bara följer en ekonomisk logik utan också är socialt och miljömässigt hållbara. I antologin Social innovation för hållbar utveckling, presenteras aktuell svensk forskning om ämnet, med koppling till Agenda 2030.
Den 28 februari presenterade IPCC en ny klimatrapport. Men vad krävs för att anpassningsåtgärder ska upplevas som legitima och rättvisa? Den frågan står i fokus för Lisa Dellmuths forskning.
Läkaren Katty Gurahua från Peru lärde sig sina första meningar på svenska som strumpförsäljare. Samrawit som bott i flera länder tycker att det är svårt att lära känna svenskar – vilket hon inte är ensam om. Maria Rydell kommenterar, forskare i svenska som andraspråk. Artikel i Svenska dagbladet.
I mitten av förra veckan uttalade sig professor Christian Christensen i DN om utsikterna för Donald Trumps nylanserade sociala medier-plattform, Truth Social. Han påminner om att flera liknande initiativ från den amerikanska högern som Parler och Gettr stött på problem.
Ryssland har oprovocerat attackerat Ukraina. Varför har det skett och hur tänker Vladimir Putin egentligen? Gudrun Persson, expert på rysk utrikes- och säkerhetspolitik vid Stockholms universitet och FOI, analyserar läget utifrån sitt forskningsfokus, den ryska bilden.
I en ny avhandling undersöker statsvetaren Anna Hammarstedt hur anställda vid svenska myndigheter förhåller sig till asylsökande som försvinner eller avviker under asylprocessens gång. Forskningen är ett samarbete mellan Försvarshögskolan och Stockholms universitet och är knuten till Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer.
En studie från över 60 länder visar att människor uppfattar de rikas förmögenheter som ett resultat av själviskt beteende. Denna uppfattning är mycket polariserad i många länder och orsakar politisk oenighet.
1641 upprättades ett vänskapsfördrag mellan Portugal och Sverige och det var också starten på ett återupprättande av handelsförbindelserna länderna emellan. Detta firas med en utställning om skalden och diplomaten António Feijó (1859-1917) som bland annat översatte Strindberg och på så sätt spred skandinavisk kultur i sitt hemland.
Boken En svindlande uppgift: Sverige och biståndet 1945-1975, författad av Annika Berg, docent i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik, tillsammans med Urban Lundberg och Mattias Tydén, båda docenter i historia, är med på Stockholms universitets lista över julklappstips.
Ken Benson, professor i spanska med inriktning på litteraturvetenskap vid Stockholms universitet deltog i panel om språkliga och litterära relationer mellan Sverige och Spanien.
På vilket sätt bidrog Stockholms universitets forskning till klimatmötet COP26 i Glasgow? Flera av Stockholms universitets klimatforskare fanns på plats under klimatmötet. Hur var det att sitta med vid förhandlingarna? Vad tog forskarna med sig hem? Se fyra filmade intervjuer med Karin Bäckstrand, Alasdair Skelton, Suanne Segovia och Ayşem Mert.
Suanne Segovia från Stockholms universitet finns på plats vid klimatmötet COP26 i Glasgow. Hon är doktorand vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer och medverkande i projektet GlocalClim. Vid COP26 i Glasgow träffar hon bland annat företrädare för ursprungsfolk för att diskutera deras roll i klimatanpassningen. Här finns en intervju från klimatmötet med Suanne Segovia.
Som student vid Stockholms universitet har du möjlighet att delta i kurser och workshoppar via CIVIS-alliansen. CIVIS – European Civic University Alliance omfattar över 450 000 studenter och 65 000 medarbetare vid nio universitet i Europa.
Konstvetaren Tanja Schult är en av talarna i seminariet om minneskultur som gavs den 8 juni. Seminariet finns nu tillgängligt att se online på tyska och polska.
Annika Berg, docent i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik, har tillsammans med Urban Lundberg och Mattias Tydén, båda docenter i historia vid Stockholms universitet, författat en ny bok om den svenska biståndspolitikens historia, som bygger på tidigare oanvänt arkivmaterial.
FILM OM FORSKNING Kunskaper om hur en utmaning uppstod. Många olika typer av expertis. En gemensam målbild. Och en aktiv dialog. Det är de fyra viktiga principerna för ett lyckat resultat när något ska lösas med hjälp av forskning.
FN-bistånd efter klimatrelaterade katastrofer styrs främst av humanitära behov och inte av finansiärernas strategiska intressen. Det visar en ny studie som betonar betydelsen av att väga in klimatfrågor för att förstå biståndsutbetalningar.
Med hjälp av musik studerar statsvetare förändringar i förtroendet för internationella organisationer över två decennier, bland annat för EU, FN och IMF. ”The Battle of Seattle” 1999 och protesterna vid EU-toppmötet i Göteborg 2001 är exempel på legitimitetskriser som framträder.
Yrkesvägledningens roll för inkludering och erkännande av nyanlända ungdomar och unga vuxna är fokus för detta projekt. Studien är inriktad på vilka hinder och möjligheter yrkesverksamma inom studie- och yrkesvägledning ser för hinder i sin verksamhet och hur de utformar verksamheten i förhållande till detta.
Hur kan mottagandet av nyanlända unga i olika kommuner organiseras framgångsrikt för att ge bättre möjligheter för dem att klara sin utbildning och övergången till gymnasieskolan? Det är huvudfrågan som forskarna i projektet vill söka svar på.
Syftet med projektet är att nå ut med resultaten från forskningsprojektet "Att gestalta migration", att nå målgrupper hos vilka resultaten kan leda till dialog och debatt och bidra till att överbrygga klyftor. Målgruppen är ungdomar och unga vuxna med och utan migrationserfarenheter och projektet har både dramatiserade och dokumentära inslag.
De flesta migranter anlitar någon form av migrationsförmedlare för att organisera olika skeden av sin migration. De gör detta eftersom internationell rörlighet och migration innebär att man måste navigera genom alltmer komplexa gräns- och rörlighetssystem.
Upp emot 300 000 kenyanska medborgare arbetar i gulfstaterna på tillfälliga kontrakt. Bland dessa migranter är villkoren för kvinnliga hushållsarbetare särskilt hårda. Civilsamhällesorganisationer och media rapporterar regelbundet om att utländska hushållsarbetare utsätt för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld.
Detta är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som undersöker hur en värld i rörelse och Sveriges mottagande av asylsökande barn gör avtryck i scenkonsten.
Konflikter mellan grupper ökar alltmer och deras skadliga effekter kvarstår ofta även efter att fredsavtal har nåtts. Detta understryker behovet av att identifiera evidensbaserade och effektiva interventioner för att förbättra intergrupprelationer i sammanhang som påverkas eller hotas av konflikt.
Den globala migrationen ligger idag på historiska nivåer. Tidigare studier har visat att migranter lever längre än infödda personer, men också att de har högre sjuklighet. De lever med andra ord längre, men med sämre hälsa. Denna paradox ska föreliggande projekt undersöka, med fokus på migrantbefolkningarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige.
Demokrati, autokrati och internationellt samarbete är ett forskningsprojekt som undersöker varför, hur och under vilka villkor länders politiska system påverkar hur de agerar i internationellt samarbete. Projektet finansieras av European Research Council och Vetenskapsrådet.
Artificiell intelligens (AI) utgör en teknologisk omvälvning med potential att förändra samhället i grunden och ses därför i ökad utsträckning av regeringar och internationella organisationer som ett område av strategisk vikt.
Projektet undersöker geopolitiska effekter på uppfattningar av statliga och icke-statliga aktörer om arktisk styrning i Sverige och i internationella organisationer som Arktiska rådet, Europeiska unionen och FN:s havsrättskonvention.
Avhandlingsprojekt vid juridiska institutionen, Stockholms universitet, om anhöriginvandring. Den fulla titeln på projektet är "Familjens gränser eller gränser för familjen? En rättsvetenskaplig undersökning om anhöriginvandring till Sverige".
Projektet undersöker om det svenska kontanstödet till återetablering påverkar andelen asylsökande (som fått avslag på sin ansökan) som återvänder till sina hemländer.
Projektet utvärderar flyktingars hälsotillstånd och effekten av olika asylregler. Vi undersöker vilka som genomgår frivilliga hälsoundersökningar, samt hur tillgång till preventiv vård under asylprocessen, typ av uppehållstillstånd (tillfälligt eller permanent), och stödet till ensamkommande barn påverkar flyktingars hälsa.
Detta projekt undersöker hur länder som är utsatta för matosäkerhet kan bli mer motståndskraftiga och få effektivt stöd av det internationella samfundet.
Under de senaste decennierna har Sverige upplevt två stora förändringar: en övergång från en industribaserad till en kunskapsintensiv och globaliserad arbetsmarknad, parallellt med en ökad immigration. Studien undersöker vilken roll yrkesutbildningen har spelat och kan spela för inkluderingen i samhället och etablering på arbetsmarknaden av migranter.
Ojämlikheter i dödlighet och livslängd kan ses som helt grundläggande aspekter av ojämlikhet. Trots det finns det lite forskning om skillnader i medellivslängd och dödlighet mellan befolkningsgrupper med olika migrationsbakgrund. Det vill detta projekt råda bot på.
Emotioner spelar en avgörande roll i intergruppkonflikter då de kan motivera personers stöd för aggressiva eller försonliga politiska åtgärder och beteenden.
LegGov är ett sexårigt forskningsprogram med deltagare från Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds och Stockholms universitet samt Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet. Programmet finansierades av Riksbankens Jubileumsfond.
Detta projekt utforskar den temporala och spatiala omkonfigurationen av samtida gränser som styr den internationella rörligheten för olika typer av migrerande arbetskraft.
Det Historiska dataarkivet (H-DATA) är ett nav av historiska data på landsnivå från 1920 till så långt tillbaka som den franska revolutionen (1789). Läs mer om projektet på den engelska sidan.
Mänskligheten riskerar att drabbas av en rad olika katastrofer, exempelvis förödande klimatförändringar, kärnvapenkrig, dödliga pandemier och bioterrorism. Hur bemöter vi sådana risker på ett rationellt och etiskt ansvarsfullt vis? Den frågan ska Wallenberg Academy Fellow Orri Stefánsson söka svaret på.
Projektets övergripande syfte är att studera om inkomströrligheten, framförallt uppåt i inkomstfördelningen, är högre bland egenföretagare än bland löneanställda, både mellan och inom generationer.
Projektet IntegrateYouth syftar till att förstå de grundläggande frågorna rörande integration bland unga, och hur den varierar mellan fem länder (Norge, Sverige, England, Tyskland och Nederländerna). Vi använder den stora enkätstudien CILS4EU med data om unga av både utländsk och svensk bakgrund.
Stark motivation, handlingskraft, språkkunskaper och stödjande sociala nätverk är nycklar för en hållbar integration av yrkeserfarna migranter i deras tidigare yrken i Sverige. I studien intervjuades 20 yrkeserfarna migranter och fem representanter för arbetsgivare.
Forskningsprojekt som syftar till att undersöka mötet mellan nationell straffrätt och internationell rätt när s.k. internationella brott prövas i svenska domstolar.
Forskningsprogrammet utforskar migranters livsbanor från deras ankomst till Sverige till idag, med fokus på de fem huvudsakliga livsområdena - geografisk hemvist och boende, familjebildning, deltagande på arbetsmarknaden, utbildningskarriärer och social trygghet - och sambanden mellan dem.
Projektet bygger på intervjuer med migranter som deltar i olika språkutbildningar: Svenska från dag 1, sfi (svenska för invandrare) och språkintroduktion samt uppföljningsintervjuer med deltagarna tre år senare.
Forskningsprojektet belyser historien om “mirakelbönan” - sojabönan. Trots att grödan är ymnigt närvarande, är den påfallande ofta osynlig i det globala livsmedelssystemet.
Skolan i Sverige ska vara likvärdig men var barn och unga bor och i vilken skola de går i har fått en avgörande betydelse för deras möjligheter att nå de nationella kunskapskraven. Tre grundskolor som bryter detta mönster väckte forskarnas nyfikenhet.
I detta projekt studeras hur migranter uppfattar, reagerar på och formas av andra migranters invandring till värdlandet, något som tidigare bara studerats ur majoritetsbefolkningens synvinkel.
I Stockholmsområdet finns det fler än 200 gymnasieskolor att välja mellan och ett stort antal program och inriktningar, något som gör valet svårt för många. Denna avhandling behandlar detta ämne genom att undersöka erfarenheterna av gymnasievalet hos en särskild grupp elever, de som är nyanlända till Sverige.
Forskning visar att en tilltagande boende- och skolsegregation skapat en påtaglig ojämlikhet mellan olika kommuner och enskilda skolor. Var barn och unga bor och vilken skola de går i har fått en avgörande betydelse för möjligheten att nå kunskapskraven och att studera vidare. Vilka är orsaker och vad kan göras för att förändra situationen?
The primary objective of RaCE is to develop research-based knowledge on how established and well-performing firms successfully may respond to and manage radical technology-driven change.
Anpassning till klimatförändringar har blivit en av världens högsta prioriteringar och hanteras för närvarande av en rad lokala, nationella och internationella aktörer.
Bostadssegregation, eller den fysiska uppdelningen av grupper i olika områden, påverkar både individer och hela samhället. Detta program ämnar studera både orsakerna till och konsekvenserna av segregation utifrån olika skalor.
För att det globala klimatarbetet ska vara framgångsrikt måste det uppfattas som legitimt. Detta projekt är utformat för att undersöka vad som förklarar människors olika legitimitetsuppfattningar gentemot det globala klimatsamarbetet och dess institutioner.
Den ökande andelen utlandsfödda i flera europeiska länder har lett till diskussioner om integration. Invandrares sociala kontakter med varandra har ofta uppfattats som gynnsamma genom att förmedla information om arbeten och bostäder.
Detta projekt utforskar språkliga och institutionella dynamiker på flerspråkiga arbetsplatser och undersöker interaktionspraktiker och identitetskonstruktion. Med hjälp av ljud/video-data fokuserar det på backstage-talk, ledarskap och socio-tekniska metoder i chef-anställda möten, och använder EMCA, MCA och socio-tekniska metoder.
Doktorsavhandling, monografi: "Staging Violence, Singing Hope: Trauma, Memory, and Affect in Three Musical and Dance Performances by North Korean Migrants in South Korea".
Avhandlingsprojekt som syftar till att undersöka förhållandet mellan de två rättsprinciper (qui iure respektive sic utere), som brukar anses definiera 1. den territoriella statssuveräniteten och 2. de begränsningar i denna suveränitet, som uppställs av den internationella grannelagsrätten.
U-Train handlar om digital transformation av högre utbildning i Ukraina. Campusundervisning är inte möjlig på grund av kriget, projektets syfte är därför att stödja utvecklingen av distansutbildningar. Vi undersöker behoven kring design och genomförande av onlinekurser, både i krigstid och efter, som en del av återuppbyggnaden av utbildningssektorn.
Att förstå invandrares barnafödande är viktigt eftersom det ger en inblick i integrationsprocessen och hur en ny social kontext formar individers livsval. Det främsta syftet med projektet är att förstå hur kontexter kring ursprungsland och destinationsland påverkar migranters barnafödande.
Projektet konstruerar en mycket omfattande paneldatabas från olika källor som gör det möjligt att följa de ensamkommande barn som har fått uppehållstillstånd i Sverige mellan 2003 och 2017. Vi undersöker de faktorer som underlättar eller försvårar för denna grupp att etablera sig i Sverige främst vad gäller utbildning och sysselsättning.
Projektet studerar den militära värnpliktens återkomst och potentiella effekter genom en kvalitativ jämförelse av hur institutionen begripliggjorts och motiverats av politiska och militära representanter i fyra europeiska länder.
Interfler är en av de fasta forskargrupperna inom Svenska och nordiska språk vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. I gruppen samlas forskare med intresse för interaktion och flerspråkighet i vardagsliv och olika verksamheter, som utbildning och yrkesliv.
Forskargruppen ICER fokuserar på samspelet mellan teori, policy och pedagogik i globala utbildningsfrågor i ett internationellt och jämförande perspektiv. Forskning inom området är tvärvetenskaplig och strävar efter holistiska analyser av utbildningsfrågor på flera nivåer.
Vi forskar på kognition och processer i tolkning, undertextning och översättning. Det inbegriper studier av avancerad språkanvändning, hjärnan och dess exekutiva funktioner liksom kognitiva och sociala processer i tolkning och översättning.