Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat ett biobaserat träskydd som ett hållbart alternativ till dagens fossila, syntetiska beläggningar. Genombrottet stärker träets roll som ett miljövänligt och förnybart byggmaterial.
Betydelsen av Arktis metanutsläpp för klimatet, hur materia formas och bryts ner, evolutionära skiften i växtriket och nya effektiva metoder för att få fram bioaktiva substanser som löser framtidens behov av läkemedel och avancerad elektronik. Det är några exempel på grundforskning vid Stockholms universitet som beviljats medel av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Nobelpriset i kemi 2024 går delat till David Baker för datorbaserad proteindesign och andra delen gemensamt till Demis Hassabis och John M. Jumper för proteinstrukturprediktion. Institutionen för biokemi och biofysiks Professorer Martin Högbom, Pål Stenmark och Arne Elofsson förklarar och kommenterar årets pris.
131 ansökningar lämnades in i den andra utlysningen för doktorand- och postdoc-projekt inom WISE (The Wallenberg Initiative Materials Science for Sustainability). Bland dessa har 54 projekts beviljats sammanlagt 166 miljoner kronor i stöd från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW).
Farliga kemikalier i våra kläder kan snart vara ett minne blott, tack vare en banbrytande metod utvecklad av forskare vid Stockholms universitet. Under ledning av Ulrika Nilsson, professor i analytisk kemi, har en ny screeningmetod tagits fram som föreslås bli europeisk standard för kontroll av hälsofarligt innehåll i textilier.
I en ny studie har forskare vid Stockholms universitet utvecklat en metod där lignin från skogen kan användas för att ersätta den farliga kemikalien bisfenol A – men även vara ett alternativ till bomull.
När Nicklas Österlund började studera kemi vid Stockholms universitet hittade han rätt redan på den första grundkursen i fysikalisk kemi. Under våren utsåg Högskoleföreningen hans avhandling till den mest framstående vid Naturvetenskapliga fakulteten förra året.
Ievgen Pylypchuk, forskare vid Institutionen för material- och miljökemi, tilldelas årets Kompetensutvecklingspris på 700 000 kronor från Stiftelsen Gunnar Sundblads forskningsfond.
PFAS återutsöndras till luften från brytande havsvågor på nivåer som är jämförbara med, eller större än, andra källor. Det visar en ny studie i Sciences Advances.
Att lösa komplexa frågor om hur hav och klimat påverkar varandra, och vilka samhällseffekter som följer, kräver flera expertiser. I en ny forskarskola får doktorander från naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och juridiska discipliner vid Stockholms universitet en unik möjlighet att lära sig hur kombinerade metoder och tydlig forskningskommunikation kan bidra till en mer hållbar förvaltning av kustområden.
I vår omgivning finns tiotusentals okända kemikalier. De flesta är harmlösa, men en del är skadliga för vår hälsa och miljö. Anneli Kruve vid Stockholms universitet har fått ett femårigt EU-anslag för att utveckla en AI-modell som kan avgöra vilka av alla tusentals kemikalier i ett prov som är potentiellt giftiga.
Mistra har beslutat om förlängning för två av sina stora forskningsprogram, Mistra Food Futures och Mistra SafeChem. I båda ingår forskare vid Stockholms universitet.
Genom att blanda polystyren, en typ av plast, med andra material hoppas nu forskare vid Stockholms universitet och KTH kunna göra organiska elektroniska apparater både billigare och mer hållbara. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Advanced Materials.
Havsförsurningen väntas bli påtaglig även i Östersjön under de kommande årtiondena. Det innebär en ytterligare belastning för det redan stressade ekosystemet, och gör det ännu viktigare att minska annan miljöpåverkan, såsom övergödning och farliga ämnen.
Wallenberg Initiative Materials Science for Sustainability (WISE) investerar sammanlagt 500 miljoner kronor i utrustning och infrastruktur vid sju universitet i Sverige. Stockholms universitet får 136 miljoner kronor för fyra forskningsplattformar.
Forskare vid Stockholms universitet har för första gången kunnat studera ytan på järn- och ruteniumkatalysatorer när ammoniak produceras från kväve och vätgas, resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature. Denna process är basen för att tillverka konstgödsel till jordbruk. En bättre förståelse av bildandet av olika molekylära fragment och hur katalysatorytan förändras under en pågående reaktion banar också vägen för en grön omställning av en av de stora industrierna som lämnar ett stort CO2-avtryck och skapar ett beroende av naturgas.
Den 8 december deltog två klasser från år 9 på Viktor Rydbergs skola Jarlaplan i en rolig workshop om ”Lab-on-a-Chip”. Professor Nicole Pamme höll en interaktiv föreläsning som följdes av sju praktiska stationer.
Professor Gunnar von Heijne, at the Department of Biochemistry and Biophysics, has served 19 years on the Nobel Committee for Chemistry. In this video he shares memorable moments and the process of finding the laureate.
Grattis Anneli Kruve, docent vid MMK! Hon har erhållit det prestigefyllda “ERC Consolidator Grant 2023”. Anslaget kommer att göra det möjligt att accelerera forskningen inom det kombinerade området maskininlärning och analytisk kemi under de kommande fem åren.
Under höstlovet pågick intensiv aktivitet på Arrheniuslaboratoriet, där ett gäng gymnasieelever genomförde laborationer som ska ligga till grund för deras individuella gymnasiearbeten. Eleverna har kunnat välja mellan åtta olika projekt som utförs under handledning av en doktorand från Kemiska sektionen på Stockholms universitet.
Det är med sorg i hjärtat som vi meddelar bortgången av vår högt ansedde kollega och kära vän, professor emeritus Sören Jensen, som lämnade oss den 24 september 2023.
Forskare vid DBB har lyckats beskriva strukturen av ett av naturens vassaste kemiska verktyg, en proteinradikal. Resultaten hjälper oss förstå hur naturen kan utföra mycket svåra kemiska reaktioner och kan i förlängningen användas inom såväl medicin som i miljövänliga kemiska processer.
Tidigare ansågs det att de konstgjorda, och i många fall miljöfarliga, kemikalier som kallas PFAS slutligen skulle transporteras till haven och stanna där. Men vid senaste Baltic Breakfast presenterade forskare vid Stockholms universitet ny forskning som visar att PFAS anrikas vid havsytan och kan återvända till land i form av aerosoler från havssprej, vilket skapar en nästan oändlig transportcykel.
Hur påverkar lukten av havet klimatet i världen? Denna fråga står i centrum för forskningsprojektet Cyano-VOC, där aerosolkemister samarbetar med mikrobiologer för att undersöka de flyktiga organiska föreningar som avges av cyanobakterier och andra plankton som lever längs Östersjöns kuster.
Konferensen, som samlar över 1 000 internationella forskare, pågår denna vecka i Aula Magna och belyser grundläggande forskningsrön inom området biofysik.
Ny forskning visar att virke skadat av barkborrar går att omvandla till fiber som kan ersätta bomull för flera funktioner inom sjukvården och biodrivmedel, bland annat för flygtransporter.
En av fyra studier som tillverkare av bekämpningsmedel gjort för att undersöka ämnenas skadliga effekter på den växande hjärnan, har undanhållits EU-myndigheterna, visar en ny studie från Stockholms universitet. Att viktiga data på detta vis hålls borta från myndigheternas granskning underminerar tillförlitligheten i EU:s säkerhetsbedömningar och skadar allvarligt förtroendet för det system som ska skydda europeiska konsumenter.
Tore Bengtsson och hans grupp vid Institutionen för molekylär biovetenskap har tilldelats två miljoner kronor från Diabetes Wellness Sverige för deras forskning på en ny behandling mot diabetes typ 2.
Forskare har hittat miljögiftet PCB i bottenprover på 8 000 meters djup i Stilla havet. Medan organiskt kol bryts ner anrikas i stället långlivat PCB i havsdjupet.
En ny kemisk process ska göra det möjligt att skapa nya miljömässigt hållbara material som kan repareras, ”laddas” med nya funktioner och även vara helt nedbrytbara.
Förorenat vatten är ett stort miljöproblem över hela världen. Genom att utveckla enkla lösningar som vem som helst kan använda för att kontrollera vattenkvalitet ute i fält, hoppas professor Nicole Pamme och hennes forskargrupp hitta en ny lösning på problemet, genom att utveckla ett ”lab-on-a chip”. För att genomföra projektet har de därför tilldelats pengar från WISE –” Materialvetenskaplig forskning för en hållbar värld”.
Många nya doktorander och postdoktorer samt tre strategiska lärarrekryteringar vid Stockholms universitet. Det är första steget inom WISE, miljardsatsningen på hållbara material.
Stockholm Material Hub (SMH) grundades för tre år sen, och är en öppen plattform inom materialforskning där små och medelstora företag i Stockholmsområdet och forskare inom materialvetenskap kan mötas, samverka och dra nytta av varandra.
Konsortiet BIO-Lush under ledning av professor Aji Mathew har tilldelats nästan fem miljoner euro i finansiering i EU-satsningen Circular Bio-based Europe(CBE) för att utveckla fibrer ur bland annat skogsrester.
Hur upptäcktes ämnen som PFAS, DDT och kvicksilver i naturen? Hur farliga är de och hur hanteras riskerna? I den nya podden "Människorna bakom larmen" tar sig miljöforskaren Jana Johansson an dessa frågor.
Ett stort internationellt intresse gör att den öppna nätkursen om bedömning och hantering av kemikalier nu lanseras igen med start i april. Utbildningen är framtagen vid Institutionen för miljövetenskap och har hittills genomförts av deltagare från nästan 60 länder.
Belén Martín-Matute, professor i organisk kemi vid Stockholms universitet, har valts till ny ledamot i Kungliga Vetenskapsakademiens (KVA) klass för kemi.
Forskare vid Stockholms universitet välkomnar förslaget från Sverige, Nederländerna, Danmark, Tyskland och Norge att förbjuda PFAS-ämnen som grupp från användning och försäljning inom EU.
PRISMAS, ett tvärvetenskapligt doktorandprogram som involverar nio svenska universitet och MAX IV, lanseras i januari 2023. Programmet är inriktat på FN:s globala mål och Horisont Europas centrala forsknings- och innovationsområden. Målet är att skapa ett nätverk av nästa generations experter inom synkrotronljusbaserad forskning och underlätta för universitet och industri att till fullo utnyttja världsledande synkrotonljusanläggningar som MAX IV.
Liane Rossi, professor vid Universidade de São Paulo, tilldelas Konung Carl XVI Gustafs professur i miljövetenskap och kommer under året 2023-2024 att vara verksam vid Stockholms universitet.
En ny studie visar hur växter kemiskt kan "koda" i sitt lignin för att växa sig höga och klara av klimatförändringar. Resultaten kan användas både inom jord- och skogsbruket för att välja ut växter med egenskaper som kan motstå klimatförändringar.
193 forskare sökte om forskningsanslag i den första utlysningen för doktorand- och postdoktorprojekt inom WISE. Nu har 90 projekt beviljats stöd om totalt 260 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW).
Genom att förstå varför vissa nervceller och musklerna de styr är motståndskraftiga mot att förtvina i den dödliga sjukdomen ALS går det att skapa nya möjligheter till behandlingar. Forskare vid Stockholms universitet försöker nu identifiera och överföra egenskaperna hos dessa motståndskraftiga nervceller.
Johanna Thompson, alumn från Institutionen för organisk kemi, gör experiment i Nyhetsmorgon och visar bland annat varför högre temperaturer höjer havsnivån.
Priset ges för ett framstående forskningsarbete som leder fram till doktorsexamen och årets prissumma är 61 000 kronor. Nicklas doktorerar vid Institutionen för biokemi och biofysik och hans forskning handlar om proteiner som inte bildar stabila veckade tillstånd, vilket kan leda till Alzheimers sjukdom.
Artificiell intelligens (AI) och djupinlärning blir allt viktigare för att kartlägga proteinerna i våra celler och hur de interagerar med varandra. I ett nytt projekt ska forskarna utveckla verktyg för att öka förståelsen hur celler fungerar.
Paul Crutzen påbörjade sin vetenskapliga karriär vid Stockholms universitet. 1995 belönades han med Nobelpriset i kemi för forskning om ozonskiktet i atmosfären. Se bildspel med Paul Crutzen.
En ny studie visar att vi kan skapa växter som bättre kan återhämta sig från torka utan att påverka växtstorlek eller fröavkastning. Detta genom att genetiskt modifiera ligninet. Resultaten skulle kunna användas inom både jord- och skogsbruk för att hantera framtida klimatutmaningar.
Regnvatten kan vara förorenat med kemikalier och forskarna är fortfarande osäkra på deras effekter. I en ny artikel i The Conversation diskuterar forskare vid bland annat Stockholms universitet förekomsten av PFAS.
Mer kunskap om hur kroppen bildar energibärande proteiner kan ge bättre medicin mot flera sjukdomar. Vid Stockholms universitet leder Alexey Amunts forskning som också kan ge effektivare antibiotika. Detta beskrivs i det senaste numret av Forskning och Framsteg.
En tidigare godkänd variant av ogräsmedlet glyfosat orsakar negativa effekter på hjärnutvecklingen hos råttor, enligt USA:s miljömyndighet EPA. Forskare vid Stockholms universitet kritiserar nu att denna kunskap inte kommit till EU-myndigheternas kännedom för utvärderingen av aktuella varianter.
Kemiprofessor Martin Högbom vill förstå naturens hemliga trick då den lyckas förvandla ett ämne till ett annat. Se filmen där han berättar om sin forskning.
Stockholms universitets forskningsfartyg RV Electra ger sig idag iväg över Östersjön för en stor tvärvetenskaplig expedition utanför finska kusten. Genom omfattande provtagningar i sediment, vatten och luft ska forskarna vid det nya kust- och klimatcentrumet CoastClim kartlägga hur stora mängder metan från havsbotten som når atmosfären och påverkar klimatet.
Stiftelsen för Strategisk Forskning har utsett totalt 16 Framtidens Forskningsledare, och en av dem är MMK:s Mika H. Sipponen, för hans forskning om "Ligninbaserade funktionsmaterial för en hållbar framtid"
Researchers have mapped the physicochemical properties of proteins in 20,000 organisms. The results, published in The Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), show that the properties not only provide clues to understanding evolution and adaptation, but also add new dimensions to the established taxonomical classification system.
Late Holocene peat paleodust deposition in south-western Sweden - exploring geochemical properties, local mineral sources and regional aeolian activity
Med hjälp av avancerad mikroskopteknik har forskare lyckats få fram strukturen hos läkemedelsingrediensen vismutsubsalicylat. Upptäckten är ett stort steg mot att förstå egenskaperna hos en av de mest kommersiellt betydelsefulla vismutföreningarna.
Geologen Wei-Li Hong tilldelas 14 miljoner kronor från Ragnar Söderbergs stiftelse för att forska om hur mineralet silikat kan neutralisera koldioxid på havsbottnar.
Många högfluorerande PFAS-ämnen som hamnar i havet slungas tillbaka till land när de frigörs i luften från vågornas havsspray, visar en ny studie av forskare vid Stockholms universitetet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Environmental Science & Technology. Resultaten tyder på att denna skadliga bumerang bidrar till PFAS-föroreningar i kustområden.
Fysikern Lesya Demchenko flydde från kriget i Ukraina med sin familj och anlände till Nynäshamn den 16 mars. Med hjälp av ett forskningsbidrag från Stiftelsen för strategisk forskning hoppas hon kunna fortsätta sin forskning vid Institutionen för material- och miljökemi på Stockholms universitet.
Det datorprogram som Erik Lindahls forskargrupp har utvecklat för att simulera livets molekyler, GROMACS, används världen över för att studera olika processer i våra celler. Själv nyttjar han programmet för att lösa en medicinsk gåta: hur kan ämnen som alkohol och narkosläkemedel sätta våra nervceller ur spel?
Melbourne, Wien, Shanghai, Montreal, Prag, Kairo, Berlin, Stockholm… Listan med städer där olika forskningslaboratorier nu erbjuder plats åt forskare från Ukraina är lång. Vid Stockholms universitet är flera kemilabb beredda att ta emot forskare från Ukraina.
I en internationell studie har forskare jämfört förekomsten av läkemedel på olika håll i världen. Studien visar potentiellt farliga nivåer av läkemedelsrester på drygt en fjärdedel av de undersökta platserna. Fyrisån i Uppsala tillhör de platser som undersökts.
A container filled with equipment used to measure air pollution will make its way from Stockholm University to the Po valley in Italy as part of a European climate research project.
A new class of nanotube material has been discovered by researchers at Stockholm University together with a research group at the American university GeorgiaTech. The unique mesostructure of nanotube materials provide them with properties that are not available for bulk material. The discovery was recently published in the scientific magazine Science.
Stockholms universitet är ett av sex lärosäten som får dela på 2,7 miljarder kronor inom det nya forskningsprogrammet Wallenberg Initiative Material Science for Sustainability.
Årets Volvo Environment Prize, ett av världens främsta miljöpriser, tilldelas kemiprofessor Paul Anastas. Han är även gästprofessor och senior advisor vid Stockholms universitet.
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat en resurseffektiv metod för att framställa nya ligninbaserade material. Dessa kan bearbetas genom uppvärmning och användas för att ersätta härdplaster och lim.
Professor Gunnar von Heijne, vid institutionen för biokemi och biofysik vid Stockholms universitet, erhåller Celsius-medaljen i guld från Kungl. Vetenskaps-Societeten.
Christian Broberger och hans medarbetare har upptäckt nervceller i hjärnan som är centrala för att utlösa aggression. Nu vill de veta i vilka situationer som en individ uppträder hotfullt – och om det är möjligt att stoppa ett våldsamt beteende.
Att utveckla gröna och effektiva metoder för batteriåtervinning är avgörande för att säkra dagens och framtidens hållbara samhällen. I en nypublicerad artikel visar forskare på en möjlig metod att återvinna Litium-jon batterier.
Nuvarande nivåer av plastutsläpp globalt kan utlösa effekter som vi inte kommer att kunna vända, skriver forskare från Sverige, Norge och Tyskland i en ny studie i den vetenskapliga tidskriften Science.
Över hälften av våra läkemedel påverkar protein som finns på cellens membran. Där finns bland annat de membranproteiner som styr cellernas upptag av socker. Som Wallenberg Scholar bryter David Drew ny mark i förståelsen av transportproteinernas struktur och funktion.
Forskare vid Stockholms universitet och Tekniska universitetet i München har designat konstgjorda proteiner som visar hur proteiner vecklar ihop sig i en exakt tredimensionell form. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Framstående europeiska forskare går nu samman i ett projekt om elektronanokristallografi. Målet är att utbilda en kommande generation av forskare inom tredimensionella elektrondiffraktionsmetoder.
Är dagens teknik för återvinning av litiumjonbatterier verkligen hållbar? En ny studie pekar ut en hållbar återvinningsprocess som bygger på grön kemi.
Ett nytt centrum ska synliggöra och utveckla forskning och utbildning inom hållbar kemi vid Stockholms universitet. Hit kommer även forskning utanför Kemisektionen samt aktörer utanför universitetet att knytas.
Regalskeppet Kronan förliste och sjönk under slaget vid Öland den 1 juni 1676. En ny studie av de benfragment som bärgats från vraket avslöjar att flera barn, de yngsta möjligen så unga som fyra år, fanns bland de drygt 800 soldater och sjömän som omkom.
Att tillsätta lite vatten till träbaserat nanoskum gör att materialet blir superisolerande. Det var ett överraskande resultat för materialforskare vid universitetet, som nyligen fick sin upptäckt publicerad i tidskriften Matter.
Stockholm Material Hub, ett samarbete inom Stockholm trio, arbetar med tandläkare och kliniker för att skapa nästa generations material för tandimplantat. Kraven på hur en konstgjord tand ser ut, fungerar och kan tillverkas är komplexa, men förhoppningen är att deras zirkoniumbaserade material kommer kunna användas.
Hur styrs aggression i hjärnan och vilka metoder kan vi använda för att påverka den? Det ska Christian Broberger undersöka med hjälp av ett anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Polarområdena är särskilt känsliga för klimatförändringar och uppvärmningen i Arktis sker mer än dubbelt så snabbt som på resten av jorden. Effekterna av uppvärmningen är tydliga, exempelvis sker en dramatisk minskning av havsisens yta och tjocklek.
Kumulativa effekter av olika mänskliga aktiviteter på kustnära och marina ekosystem är ett angeläget problem. Havsbotten är utsatt för fysisk påverkan från till ex. konstruktioner, muddring, marin trafik och bottentrålning, vilka kan samverka både med varandra och med klimatförändringar och övergödning.
Detta projekt sammanställer och syntetiserar data om mikroföroreningar i avloppsvatten som når Östersjöns avrinningsområde och granskar effekter av kemikalier i avloppsvatten.
Fokus för detta projekt ligger på hållbar utveckling av kemiska reagenser för detektering av glyfosat, det mest använda bekämpningsmedlet i världen, vilket påverkar överflöd av vattenlevande liv såväl som kvaliteten på dricksvatten för mänsklig konsumtion.
Även om modellering av transport och deponering som genomförts i vår forskargrupp visar på vikten av SSA-transport och deposition av PFAA i kustområden, finns det för närvarande få empiriska bevis för dessa effekter.
Syftet med projektet är att undersöka hur molekylära azidföreningar [R-N=N=N] reagerar på ljus.
Vi undersöker också vad som bestämmer vilka intermediärer som bildas. Därigenom hoppas vi kunna styra fotokemiska reaktioner, tex i framställing av läkemedel.
Vi kommer att utföra fältarbete för att fastställa om luftkoncentrationer av PFAS är korrelerade med spårämnen av marina aerosoler och genomföra modellering för att avgöra om hav-till-luft-transport av PFAS är en viktig källa till PFAS i förhållande till andra källor.
Detta projekt syftar till att utveckla högeffektiva metoder för att stödja icke-målinriktad kemisk exposomik i humant blod, inklusive högfrekvent provtagning och analytiska strategier med hög genomströmning.
Det här forskningsprojektet ligger fokus på att etablera bättre och mer noggranna åldersbestämningar i arktiska marina sedimentkärnor använda en sofistikerad "verktygslåda" med tekniker.
En av de mest utbredda teknikerna för att åldersbestämma sediment är biostratigrafi, där man använder kända mönster i evolutionen av små fossiliserade organismer (mikrofossil) som åldersreferens. Tyvärr saknas mikrofossil i stora delar av Arktis, eftersom de kemiska egenskaperna hos sedimenten löser upp dem.
I detta utpräglat tvärvetenskapliga projekt samverkar forskare inom olika discipliner från Stockholms universitet, Kungliga tekniska högskolan (KTH) och Sveriges forskningsinstitut (RISE) för att skapa en forskningsmiljö som studerar aktiv taktilperception, det vill säga, hur material upplevs vid beröring.
MOCCHA (Microbiology-Ocean-Cloud-Coupling – in the High Arctic) – ARCTIC OCEAN 2018 var en internationell och tvärvetenskaplig forskningsexpedition till den centrala arktiska havsbassängen under sommaren 2018.
CALIPSO syftar till att förutspå ödet för framtida CO2 och klimatförändringar genom ny förståelse av hur kol förloras från växter, jordar och hav. Detta uppnås genom att utnyttja nya observationer, teoretisk förståelse, metoder för maskininlärning och integration av processer med globala modeller.
Projektets huvudmål omfattar: Utveckling av nya metoder för effektiv fluorsyntes; Stereoselektiva organofluorsynteser; DFT-studier av reaktionsmekanismerna; och Fluor-18-märkning för medicinsk diagnostik.
PERFORCE3 will greatly improve the understanding of these globally pervasive contaminants, find solutions for PFAS contamination problems and improve environmental and human health risk assessment frameworks and policies.
Fokus för projektet är att detektera kemikalier och föroreningar med hjälp av pappersbaserade analysenheter (PAD). En kostnadseffektiv och enkel metod, som gör det möjligt för allmänheten att utan extra utrustning samla in miljödata på plats i realtid. En förbättring av nuvarande analyssystem som använder skrymmande instrumentering i laboratorier.
Projektet kommer att utveckla en banbrytande medicinteknisk portabel enhet som övervakar de viktigaste biomarkörerna på ett användarvänligt decentraliserat sätt, genom att kombinera elektronik, optik, elektrokemi och mikrofluidik. Ett kostnadseffektivt system som får en nyckelroll för behandling av kroniska sjukdomar som fetma och diabetes typ 2.
Havssprayaerosoler finns överallt över en stor del av jordens yta och är särskilt viktiga i avlägsna regioner med få andra aerosolkällor. Som sådana kan de ha en uttalad påverkan på klimatet genom direkta och indirekta effekter på strålningsbudgeten.
Ryder 2019 expedition med isbrytaren Oden riktar sig mot den outforskade marinriket Ryder Glacier, närmare bestämt Sherard Osborne Fjord och angränsande område i norra Nares sund och södra Lincoln Sea.
Den årliga transporten av vissa PFAA från haven till atmosfären via SSA uppskattas vara jämförbar med andra stora källor till luft globalt. Emellertid är SSA sannolikt underskattad som källa eftersom utsläppen från kustvatten inte är väl beskrivna.
ZeroPM will enable the EU Green Deal‘s ambition towards Zero Pollution of Persistent, Mobile Substances. ZeroPM will interlink Prevention, Prioritization and Removal strategies to achieve its goals.
Vår forskning fokuserar på utvecklingen av effektiva och selektiva homogena och heterogena katalytiska reaktioner för konstruktion av kol-kol- och kol-heteroatombindningar, med tillämpning på det sena stadiet av funktionalisering av komplexa organiska molekyler.
Över långa tidsskalor utvecklas atmosfärs- och oceancirkulation i samspel med inlandsisar, bergskedjor, och omfördelningar av kol mellan atmosfär, ocean och land. Cirkulationssystemen och relaterade återkopplingar påverkar flödet av energi och materia mellan olika klimatreservoarer och skapar naturliga klimatvariationer.
Hur och varför atmosfären rör sig studeras inom dynamisk meteorologi. Atmosfären är aldrig stilla och dess rörelse kan beskrivas av partiella differentialekvationer som beskriver hur förändringar av hastighet, densitet, tryck och temperatur sker. Vi studerar dessa rörelser från de minsta skalorna av turbulens till planetära vågor.
Vi strävar efter att skapa ett universellt molekylärt ramverk, där vilken molekyl som helst kan förutsägas med AI. Med denna teknik kommer designen av nya molekyler att vara möjlig med ett knapptryck.
Vi arbetar med infektionssjukdomsbiologi med fokus på värd-patogen-vektor-signalering kommunikation. Vi tillhandahåller en grundläggande/kvantitativ beskrivning av kommunikation inom infektionsbiologi/beteendeplasticitet och genetik mot design av nya vetenskapliga teknologier.
Målet är att studera effekt hos tarmflorans fosfoantigener (IPP, HMBPP) på aptit. Möss slangmatades med dessa medan viktökning och olikheter genuttryck hos relevanta vävnader analyserades. En oväntad effekt på spottkörtlar hos hanarna har utvidgat studien att också omfatta immunsvaret.
Forskningen fokuserar på glykaners struktur och interaktioner med proteiner. För att studera dessa biologiskt aktiva sockermolekyler utför vi kemisk syntes av kolhydraterna och använder NMR spektroskopi molekyldynamiksimuleringar för analys av dem.
Huvudintresset för Szabó-gruppen är utveckling av selektiv syntes med användning av övergångsmetallkatalys och organokatalys som främst riktar in sig på fluor- och borinnehållande organiska molekyler.
En fortsatt förändring av atmosfärens innehåll av växthusgaser och partiklar beräknas ge en framtida och för människan farlig uppvärmning långt över 1,5°C jämfört med förindustriell nivå. Dock är det osäkert hur stor del av uppvärmningen som maskeras av partiklarnas avkylande effekt och särskilt partiklarnas påverkan på molnens utbredning och egenskaper.
Vår forskning kretsar kring studiet av mikrofluidik och lab-on-a-chip, som möjliggör exakt hantering av vätskor i mikroskopisk skala. Vår grupp tillämpar lab-on-a-chip-teknologi för miljöanalys på plats, för klinisk diagnostik på vårdplatsen och syntes av smarta material.
Stereoselektiv syntes är ett mycket aktivt forskningsområde inom organisk kemi och är extremt viktig inom läkemedelsområdet, eftersom de olika enantiomererna eller diastereomererna av en molekyl ofta har olika biologisk aktivitet.
Den globala uppvärmningen är inte jämnt fördelad över jorden. Polarområdena är särskilt känsliga för klimatförändringar och uppvärmningen i Arktis sker mer än dubbelt så snabbt som för resten av jorden i medeltal. Effekterna av uppvärmningen är tydliga, exempelvis sker en dramatisk minskning av ytan och tjockleken av havsisen.
Östersjön är ett av jordens mest undersökta och studerade havsområden. Ändå finns det olösta frågor kring havscirkulationen och dess komplexa samspel med andra komponenter av Östersjöns klimatsystem, trots viktiga konsekvenser för kustsamhället och marin verksamhet.
