Kartläggning av levnadsvanor får oss att förstå vår samtid
Hur umgås svenskarna med sina vänner? Och hur har vi det egentligen på jobbet? Många tror att informationen om befolkningen ”bara finns där” – men bakom statistiken pågår ett stort och långtgående forskningsprojekt. Levnadsnivåundersökningen (LNU) ger en bred bild av hur svenskarna egentligen har det.
– Man känner sig som en viktig del i ett projekt som är viktigt för att vi ska förstå vår samtid, säger Magnus Karlefors som arbetar som forskningsassistent på Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet där forskningen äger rum.
Unik i sitt slag
Levnadsnivåundersökningen påbörjades som projekt 1968 och den pågående undersökningen är den sjunde i raden. Den är unik i sitt slag som en av de två äldsta serveyundersökningarna i världen, och är ett av Sveriges största samhällsvetenskapliga projekt.
–Levnadsnivåundersökningen ger unik information, och för att ta reda på dessa frågor så måste vi prata med människor, säger Katarina Boye, docent vid Institutet för social forskning.
Viktig för forskning och allmänhet
Forskarna använder sig av en panel med återkommande deltagare samt gör intervjuer med deras partners och barn. Alla får samma frågor – vilket är viktigt för att kunna göra statistiska beräkningar på den data man får in.
När Levnadsnivåundersökningen är klar så används statistiken i forskning men också i en mängd olika rapporter och utredningar som riktar sig till politiker, myndigheter och allmänheten.
Se fler filmer om pågående forskning inom humanvetenskap
Levnadsnivåundersökningen (LNU)
I LNU 1968 tillfrågades respondenterna om sina faktiska levnadsvillkor (snarare än om attityder och uppfattningar). Frågorna besvarades av ungefär var tusende svensk i åldern 15-75 år (sedermera 18-75 år) och avsåg bl.a. uppväxtförhållanden, familj, utbildning, arbete, hälsa, ekonomi, boende, hushållsarbete och fritid. I senare vågor av LNU, 1974, 1981, 1991, 2000 och 2010 insamlades i stor utsträckning samma typ av uppgifter. Panelansatsen gör att människors levnadsvillkor kan följas över tid och att dessa förhållanden kan relateras till varandra. Perioden mellan vågorna täcks in med biografier över familjeförhållanden, utbildning och sysselsättning. Sedan år 2000 besvarar också eventuella makar/sambos till huvudrespondenten en kortare enkät med frågor om sina levnadsförhållanden och barn (10-18 år) i hushållet besvarar frågor via en s.k. ljudenkät. En ny omgång av LNU - den sjunde i ordningen - genomförs under 2020 och finansieras av Vetenskapsrådet som en del av infrastrukturen Rewhard (RElations, Work and Health across the life-course - A Research Data infrastructure).
Senast uppdaterad: 17 januari 2023
Sidansvarig: Kommunikatonsavdelningen