Östersjön viktig för att minska klimatkänsligheten
Ett varmare klimat driver på negativa processer i Östersjön. Men genom att minska övergödningen, återskapa havsbottnar och minska fisket kan klimatkänsligheten minska och stora mängder kol lagras in.
Vad innebär klimatförändringarna för Östersjön? Hur samverkar de med andra miljöfaktorer? Hur ser framtiden ut och vad kan vi själva göra för att förbättra situationen i Östersjön? Vid Östersjöcentrum och Institutionen för miljövetenskap vid Stockholms universitet bedrivs mycket forskning om hav och klimat som kan ge svar på dessa frågor. De två aktörerna har även en mångårig tradition av att dela med sig av sin forskning till beslutsfattare och allmänhet.
Ett sådant tillfälle är ett årligt seminarium tillsammans med Briggen Tre Kronor och Expedition Baltic Sea, som båda arbetar för att rädda Östersjön.
Efter några års uppehåll var det 21 april åter dags för detta seminarium på Kastellholmen i Stockholm. Även denna gång deltog kronprinsessan Victoria för att ta del av aktuell forskning om Östersjön.
Mänsklig påverkan ändrar klimatet
Meterologiprofessor Annica Ekman inledde med att sammanfatta den senaste rapporten från FN:s klimatorgan IPCC. Där framgår att det är otvetydigt att mänsklig aktivitet bidragit till ett varmare klimat. Detta leder bland annat till höjda havsnivåer, mer extremväder, ökad risk för skogsbränder. lägre grundvattennivåer och minskad isutbredning.
Se presentationen av Annica Ekman: "Det globala klimatläget"
Havsbottnar binder stora mängder kol
Christoph Humborg, professor i biogeokemi, talade om klimateffekterna på Östersjön. 25 procent av de klimatpåverkande utsläppen av koldioxid tas upp av havet och 90 procent av Jordens energi finns i haven. Det innebär att haven har stor betydelse i vårt klimatsystem. Vad gäller Östersjön har vattentemperaturen blivit en grad varmare senaste 100 åren och havsisen minskat på vintrarna. Vidare stiger havsnivåerna och antalet extremt varma dagar i havet ökar – sommaren 2018 uppmättes en temperatur på hela 20 grader Celcius på 31 meters djup i finska skärgården.
Christoph Humborg lyfte även att vi kan använda oss av haven för att motverka klimatförändringarna. Om vi kan bli bättre på att bevara och återskapa kustekosystemen är mycket vunnet. En hektar havsbotten täckt med sjögräs binder sex ton kol, vilket är mycket mer än motsvarande yta skog gör.
– Vi ska inte använda våra kustområden som soptipp. Det här är mycket värdefulla områden som kan binda mycket kol.
Se presentationen av Christoph Humborg: "Klimateffekter i Östersjön"
Mindre övergödning minskar klimatkänsligheten
Bo Gustafsson, docent i oceanografi, talade om övergödningens betydelse. Under flera decennier har delar av Östersjöns bottnar varit syrefria och blomningen av cyoanobakterier (”alger”) har varit värre än någonsin de senaste åren; högre temperatur i vattnet driver dessutom på utvecklingen. Men enligt Bo Gustafsson finns hoppfulla tecken. De senaste decennierna har tillförseln av näringsämnen, främst fosfor, till Östersjön minskat. Problemet är dock att det tar tid innan denna minskning får genomslag i havets ekosystem. Att komma till rätta med tillförseln av näringsämnen ser Bo Gustafsson som en nyckelfråga för att Östersjö ska kunna stå emot klimatförändringen.
– När vi tar oss an övergödningen minskar vi även havets klimatkänslighet.
Se presentationen av Bo Gustafsson: "Övergodning i framtida klimat"
Behov av mer öppenhet om kemikalier
Anna Sobek, professor i miljökemi, talade om miljögifter. Antalet kemikalier som används i världen är enormt och endast en mindre andel av dem är analyserade avseende miljö- och hälsoeffekter. På 60-talet kom larm om att kemikalier som DDT och PCB vållade stora skador på djur och växter. Men trots att dessa kemikalier i princip förbjudits finns fortfarande höga halter av PCB hos djur och växter i Östersjön. I takt med att giftiga kemikalier förbjuds eller fasas ut tar producenterna fram kemikalier med liknande egenskaper – och därmed risker för hälsa och miljö. En slutsats från Anna Sobek är att vi måste bli bättre på att ersätta farliga kemikalier med ofarliga.
Enligt henne är det svårt att veta säkert om situationen med miljögifterna påverkas av ett varmare klimat. Men när risken för häftig nederbörd ökar kan även risken öka att kemikalier i marken förs ut i vattendrag vid översvämningar. Och med ett förändrat klimat förändras landanvändningen och därmed flödet av till exempel bekämpningsmedel till Östersjön. Anna Sobek efterlyser mer öppenhet kring vad olika kemikalier består av och vilka risker de är förknippade med. Som ett exempel på positiv utveckling lyfte hon att svenska regeringen ställt sig bakom kravet på att inrätta en internationell panel för miljögifter enligt modell från IPCC.
Se presentationen av Anna Sobek: "Miljögifter och klimatförändringar i Östersjön"
Fisket måste minska
Henrik Svedäng, docent i marinekologi, beskrev den stora betydelsen strömmingen/sillen har i Östersjöns näringsväv. Att det är kris i strömmingsfisket idag är, enligt honom, historiskt unikt. Krisen beror främst på det industriella fisket med stora trålare som fiskar allt närmare land och där största delen av fångsten används som foder åt minkar, kycklingar och odlade laxar. Sillbeståndet i Östersjön har minskat med 80 procent sedan 1980-talet. Det är även fortsatt oklart hur många bestånd av sill som finns i Östersjön, vilket gör det svårare att ange vilka fångstuttag som är hållbara.
Enligt Henrik Svedäng är det lönsamt i längden för alla aktörer att ta upp mindre fisk. Vad gäller klimatförändringarna minskar utarmade sillbestånd havets motståndsförmåga (resiliens) och därmed förmågan att lagra in kol.
Se presentationen av Henrik Svedäng: "Utarmade strömmingsbestånd i Östersjön"
Gäddfabriker och sjögräs
Sofia Wikström, docent i marinekologi, beskrev hur den biologiska mångfaldens minskar i Östersjön. Antalet stora rovfiskar som gädda och abborre har minskat, samtidigt som det blivit fler storspiggar. Bottenytan med sjögräs minskar och i stället blir det allt mer alger i havet, till stor del på grund av övergödningen. Att det blir mindre med sjögräs innebär även färre rötter som binder havsbottnen och minskad förmåga att binda kol i bottnen. När vattentemperaturen ökar driver det på denna negativa spiral ytterligare.
Enligt Sofia Wikström finns en hel del vi kan göra för att motverka denna utveckling. Det kan vara att skydda bottnar som än så länge är intakta, återställa skadade ekosystem, fiskeförbud och undvika att bygga bryggor i grunda havsvikar. Restaurering av vattenmiljöer är även en metod. Det kan röra sig om att skapa våtmarker där gäddor kan föda upp yngel (gäddfabriker) eller plantering av sjögräs.
Marina värmeböljor ger feberfrossa
Alf Norkko, professor i Östersjöforskning, beskrev hur de kustnära ekosystemen förändras. Den biologiska mångfalden i Östersjön förser oss med många ekosystemtjänster, som fiskproduktion och som kolsänkor. Men årtionden av mänsklig påverkan har minskat den biologiska mångfalden och ett varmare klimat driver på den utvecklingen.
– De marina värmeböljorna ger feberfrossa i havets ekosystem. Viktiga livsmiljöer slås då ut och de riskerar att gå från kolsänka till kolkälla, sade Alf Norkko.
I det avslutande panelsamtalet diskuterades frågor som vilka mål som ska finnas för bevarandet av Östersjön och vilka målkonflikter som kan uppstå. Frågan om hur det går att påvisa konkret nytta av olika åtgärder lyftes även. Här kom bland annat upp möjligheten att understryka den personliga relation många känner för havet för att därigenom få dem att agera mer miljömedvetet.
Se det avslutande panelsamtalet.
Se hela seminariet Östersjön i ett förändrat klimat den 21 april 2022.
Mer om forskningen vid Östersjöcentrum och Institutionen för miljövetenskap.
Senast uppdaterad: 2 maj 2022
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen