Betydelsen av Arktis metanutsläpp för klimatet, hur materia formas och bryts ner, evolutionära skiften i växtriket och nya effektiva metoder för att få fram bioaktiva substanser som löser framtidens behov av läkemedel och avancerad elektronik. Det är några exempel på grundforskning vid Stockholms universitet som beviljats medel av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
Vi välkomnar Casey Wall som den 1 november börjar jobba som biträdande lektor vid MISU. Casey har nyligen erhållit ett ”ERC starting grant” för att studera aerosoler, tropiska konvektiva moln och klimat.
Professor emeritus Hilding Sundqvist har avlidit i Rättvik vid 90 års ålder. Hilding var verksam vid MISU under större delen av sin karriär. Först som forskningassistent och doktorand, senare som lektor och professor. Hildings forskningsområde var dynamisk meteorologi med inriktning mot molnfysik och numerisk modellering.
Isbrytaren Oden har som första fartyg någonsin nått den avlägsna och outforskade Victoriafjorden på norra Grönland. Läs en uppdatering från expeditionen GEOEO om kampen mot fleråriga havsisar och isryggar.
MISUs forskare Thorsten Mauritsen har beviljats medel från Rymdstyrelsen för att utveckla satellitprojektet Earth Climate Observatory (ECO) som tävlar om att medverka i Europeiska rymdstyrelsen ESA:s program Earth Explorer. Projektet är ett av fyra huvudkandidater och 2029 kommer en av dessa kandidater väljas av ESA för programmet.
Forskarna från isbrytarexpeditionen ARTofMELT i maj och juni, 2023, möttes för första gången sedan expeditionen under trevliga former i Stockholm till 1st ARTofMELT Science Workshop, 22-24 april, för att under tre dagar diskutera de allra första forskningsresultaten. Utöver ett kärt återseende, blev mötet mycket lyckat och alla återvände hem utmattade men också entusiastiska inför det fortsatta arbetet.
Att lösa komplexa frågor om hur hav och klimat påverkar varandra, och vilka samhällseffekter som följer, kräver flera expertiser. I en ny forskarskola får doktorander från naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och juridiska discipliner vid Stockholms universitet en unik möjlighet att lära sig hur kombinerade metoder och tydlig forskningskommunikation kan bidra till en mer hållbar förvaltning av kustområden.
Hur blir man sjökapten, yrkesdykare, miljöövervakare eller sjömätare? Eller fiskekonsulent, undervattenfilmare eller marinarkeolog? Dessa och flera andra havsrelaterade yrken och yrkespersoner fick gymnasieelever möta under en mässa på Skansen, som Stockholms universitet var med och arrangerade.
Ett amerikanskt Herculesplan besöker Kiruna till i början av april. Besöket är del i ett forskningsprojekt för att bättre förstå utbrott av kalluft över Arktis.
Det finns stora luckor i kunskapen om samverkan mellan aerosoler och moln, vilket gör den till den största osäkerhetsfaktorn i klimatmodeller. Annica Ekman, Meteorologiska institutionen, och Paul Zieger, Institutionen för miljövetenskap, har fått medel till projektet ”Clouds and climate transitioning to post-fossil aerosol regime: CleanCloud” från Horizon Europe. Projektet syftar till att avsevärt öka kunskapen om samspelet mellan aerosoler och moln och förbättra klimatmodeller när det gäller dessa processer.
Växter släpper ut kemiska föreningar som påverkar moln och via dem klimatet på vår jord. Den här kedjan av händelser undersöker forskare i ett projekt som omfattar fältförsök i svensk barrskog och tropisk regnskog såväl som teoriutveckling, med målet att förbättra våra klimatmodeller.
Växter släpper ut kemiska föreningar som påverkar moln och via dem klimatet på vår jord. Den här kedjan av händelser undersöker forskare i ett projekt som omfattar fältförsök i svensk barrskog och tropisk regnskog såväl som teoriutveckling, med målet att förbättra våra klimatmodeller.
Polarforskningsexpeditionen ARTofMELT2023* genomfördes under sex försommarveckor av internationella forskare från tio länder på den svenska isbrytaren Oden. Expeditionens mål var att studera övergången från vinter till sommar i Arktiska oceanen, norr om Atlanten. En av forskarna, Sonja Murto, vid Meteorologiska institutionen, delar några av sina minnen.
Mänskligheten riskerar att fastna i flera skadliga evolutionära återvändsgränder, däribland tröskeleffekter för klimatet, felanvänd artificiell intelligens, kemiska föroreningar och ökad spridning av smittsamma sjukdomar. Det visar en ny forskningsrapport från Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.
En forskargrupp från Sverige, Norge, Japan och Schweiz har presenterat forskningsresultat som visar att biologiska partiklar, inklusive pollen, sporer och bakterier, har en avgörande roll i bildandet av is i arktiska moln. Dessa resultat, som publiceras i Nature Communications, har långtgående följder för klimatvetenskapen och vår förståelse av det snabbt föränderliga arktiska klimatet.
Hur påverkar lukten av havet klimatet i världen? Denna fråga står i centrum för forskningsprojektet Cyano-VOC, där aerosolkemister samarbetar med mikrobiologer för att undersöka de flyktiga organiska föreningar som avges av cyanobakterier och andra plankton som lever längs Östersjöns kuster.
Professor Johan Nilsson vid MISU var en av de sex nya ledamöterna som valdes in vid Kungliga Vetenskapsakademiens allmänna sammankomst den 13 september, 2023.
Professor Ian Brooks, Universitetet i Leeds, blir hedersdoktor vid Stockholms universitet under installations- och promotionshögtiden den 29 september 2023 i Aula Magna. Professor Michael Tjernström vid Meteorologiska institutionen (MISU) var den SU-forskare som nominerade honom till utmärkelsen.
Efter två veckor vid samma isflak så har vi drivit söderöver längre än vi egentligen skulle önskat, men alltefter att starten av smältsäsongen har krupit närmare har tiden till expeditionens slut också kommit närmare. Det har inte funnits tid att försöka finna ett nytt isflak längre norrut och ändå hinna sätta upp en ny isstation. Så vi stannade här och igår kom våren!
Efter förflyttningen norrut (se förra rapporten) körde vi igen fast i besvärlig is omkring N80.5º E5º och detta verkar vara så långt norrut vi kommer detta år. Där fann vi ett isflak som vi har stannat vid sedan dess.
Chakad Ojani har tilldelats en plats i Pro Futura-programmet för särskilt lovande unga forskare. Under de kommande fem åren kommer han att jobba med projektet Oceans in the sky som handlar om dimfångst i Peru.
Covidpandemins nedstängningar i södra Asien minskade rejält halten av kortlivade nedkylande partiklar i luften medan halten av långlivade växthusgaser knappt påverkades. Forskarna kunde därmed se hur minskade utsläpp av luftföroreningar ger renare luft men också starkare klimatuppvärmning.
Expeditionens halvtidpunkt är nu passerad och första halvan bjöd på en blandning av erfarenheter. Isen har varit mycket svårare att ta sig igenom än förväntat.
Vi har nu varit förtöjda till samma isflak vid ungefär N80º W1.5º sedan måndag 15/5 på kvällen. Det är längre söder och öster ut än vi hade önskat, men isen har varit svår att bryta även för Oden och det har tvingat oss mer västerut än norrut sedan förra rapporten när vi precis nått iskanten.
Expeditionen ARTofMELT 2023 till Arktis ombord isbrytaren Oden är igång. Följ blogginläggen av MISU-forskaren Sonja Murto och av Svenska Polarforskningssekretariatet!
Öppen föreläsning riktad mot gymnasieelever och allmänheten. Följ länkarna för att registrera dig och säkra en plats i Aula Magna den 24 maj! Föreläsningen ges på engelska och är öppen för alla som är registrerade.
På Maldiverna och i Bangladesh driver Stockholms universitet två strategiskt placerade mätstationer. De fångar hälso- och klimatpåverkande luftföroreningar från den indiska subkontinenten så utsläppskällorna kan avslöjas.
FN:s klimatpanel IPCC ger med jämna mellanrum ut en rapport som sammanfattar det vetenskapliga kunskapsläget om klimatförändringar. Arbetet görs med hjälp av underlag från tusentals forskare och experter från hela världen. Thorsten Mauritsen, klimatforskare vid Stockholms universitet, är en av de forskare som arbetat med tidigare rapporter.
Ilona Riipinen vid Stockholms universitet är en av fem forskare som tilldelas det prestigefyllda Göran Gustafssonspriset om sex miljoner kronor. Hon får priset för forskning om hur aerosoler påverkar luften och klimatet.
Efter att centralverkstaden i Frescati lades ner har dess uppgifter tagits över av verkstaden i AlbaNova som drivs gemensamt av Fysikum och KTH. Ulf Ahlberg, nyanställd på Fysikums mekaniska verkstad, levererar bland annat delar till en labbcontainer som ska åka med isbrytaren Oden upp till Arktis under våren.
Att avslöja källorna till stora luftföroreningar, som Asiens så kallade bruna moln, är viktigt för att förstå deras inverkan på klimatet. En ny studie av forskare vid Institutionen för miljövetenskap publicerad i PNAS visar att källorna till bruna moln som hittas över Indiska oceanen skiljer sig mellan vinter och sommar. Detta fynd kan ha konsekvenser för monsunuppbyggnaden såväl som ekosystem och jordbruk.
Att tillfälligt överskrida klimatmålen på 1,5-2 grader ökar kraftigt risken för att flera av jordens hållbarhetsnivåer tippar över den gräns där effekter går att förutse. Tipprisken ökar även om den globala temperaturen på längre sikt stabiliseras inom Parisavtalets mål, visar en ny riskanalys av forskare vid Stockholms universitet publicerad i Nature Climate Change.
Uppvärmningen i Europa under sommarhalvåret går betydligt snabbare än temperaturökningen för jorden som helhet. Som en konsekvens av mänskliga utsläpp av växthusgaser har klimatet också blivit torrare, framför allt i södra Europa. En utveckling som leder till värre värmeböljor och ökad risk för bränder. Det visar en ny studie av forskare vid Stockholms universitet publicerad i tidskriften Journal of Geophysical Research – Atmospheres.
Den 9 november tog satelliten MATS de första bilderna av atmosfären. Klockan 10:32 (centraleuropeisk tid) närmade sig MATS Esrange Space Center utanför Kiruna. Kontrollcentret kom då i kontakt med satelliten via en spårningsantenn.
Konstprojektet Future Island håller på att byggas vid campusområdet Albano och är tänkt att gestalta klimatförändringar. Arbetet beräknas vara klart 2023. Lotta Mossum, curator vid Statens konstråd och Sara Cousins, professor i naturgeografi vid Institutionen för naturgeografi, är två personer som haft nyckelroller i projektet.
MATS (Mesospheric Airglow/Aerosol Tomography and Spectroscopy) är en svensk forskningssatellit utvecklad för att studera atmosfärsvågor. MATS sköts upp i omloppsbana den 4 november från Mahia Peninsula, Nya Zeeland.
Den nya svenska forskningssatelliten MATS kommer att skjutas upp i rymden av RocketLab från rymdhamnen i Mahia, Nya Zeeland. Efter flera år av utveckling och fördröjning, senast pga avbruten rysk uppskjutning, kommer nu MATS-satelliten till slut att skjutas upp i omloppsbana och börja samla data.
Växter är kända för att inte bara ta bort koldioxid från atmosfären utan även släppa ut tusentals föreningar, kända som flyktiga organiska föreningar (VOC), vars roll i klimatförändringarna till stor del har "förbisetts". Nu ska forskare från Stockholms universitet starta ett nytt forskningsprojekt om VOC-utsläppens roll i klimatförändringen.
Forskare är vanliga människor med ovanligt spännande jobb. Det och mycket annat fick besökarna upptäcka under ForskarFredag som firades över hela Sverige den 30 september.
Paul Crutzen påbörjade sin vetenskapliga karriär vid Stockholms universitet. 1995 belönades han med Nobelpriset i kemi för forskning om ozonskiktet i atmosfären. Se bildspel med Paul Crutzen.
Läckaget av metangas från Nord Stream-ledningarna ger en stor lokal effekt på havskemin, men den globala klimatpåverkan blir sannolikt liten. Detta enligt geokemisten Volker Brüchert vid Stockholms universitet.
Forskare i ACAS-projektet har utvecklat ett atmosfärsobservatorium ombord isbrytaren Oden, för att studera förändringar i moln och utbytet mellan havsytan och atmosfären.
Regnvatten kan vara förorenat med kemikalier och forskarna är fortfarande osäkra på deras effekter. I en ny artikel i The Conversation diskuterar forskare vid bland annat Stockholms universitet förekomsten av PFAS.
Ett flertal avgörande tippningspunkter i jordens klimat kan överskridas om den globala medeltemperaturen ökar med mer än 1,5°C. Det visar en ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science. Den nya analysen visar att Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till under 2°C inte räcker för att undvika farliga klimatförändringar.
Stockholms universitets forskningsfartyg RV Electra ger sig idag iväg över Östersjön för en stor tvärvetenskaplig expedition utanför finska kusten. Genom omfattande provtagningar i sediment, vatten och luft ska forskarna vid det nya kust- och klimatcentrumet CoastClim kartlägga hur stora mängder metan från havsbotten som når atmosfären och påverkar klimatet.
Titta in på streamen från webbkameran på vår väderstation och se hur havet ser ut just nu! Går vågorna, skiner solen, eller är det natthimlen som speglas i havet? Kanske får du syn på en havsörn eller någon av de fåglar som häckar på öarna.
En återkommande fråga i klimatstudier är hur värme, salt (i havet), fukt (i atmosfären) omfördelas med vindarna och havsströmmarna. Ett sätt att studera och åskådliggöra detta är med strömfunktioner i det vertikal-horisontella planet, s.k. ”overturning”.
Gotland möter särskilda utmaningar gällande vattenförsörjningen, i synnerhet under vår- och sommarsäsongen. Avsaltning av Östersjöns havsvatten utgör en effektiv vattenresurs som kommer att gynnas av prognostjänster för skadliga algblomningar.
Projektet ARTofMELT (Atmospheric rivers and the onset of sea ice melt 2023) är centrerat kring en expedition ombord på den svenska forskningsisbrytaren Oden till centrala Arktiska oceanen i maj och juni 2023, ledd av professor Michael Tjernström (Meteorologiska institutionen) och universitetslektor Paul Zieger (Institutionen för miljövetenskap).
Trots deras överflöd i jordens atmosfär är molnbildning och evolution fortfarande dåligt förstådda. Detta gäller särskilt för de interaktioner moln har med atmosfäriska aerosolpartiklar och vattenånga, vilket hämmar vår kunskap om vilken roll moln och nederbörd spelar i klimatsystemet och för att styra luftkvaliteten.
Polarområdena är särskilt känsliga för klimatförändringar och uppvärmningen i Arktis sker mer än dubbelt så snabbt som på resten av jorden. Effekterna av uppvärmningen är tydliga, exempelvis sker en dramatisk minskning av havsisens yta och tjocklek.
Mellan augusti och september 2024 går expeditionen North of Greenland med IB Oden till norra Grönland och det intilliggande Norra ishavet, inklusive Lincolnhavet. Expeditionen bygger på forskningstemat GEOEO som genomförs inom Polarforskningsprocessen.
Mänskligheten riskerar att drabbas av en rad olika katastrofer, exempelvis förödande klimatförändringar, kärnvapenkrig, dödliga pandemier och bioterrorism. Hur bemöter vi sådana risker på ett rationellt och etiskt ansvarsfullt vis? Den frågan ska Wallenberg Academy Fellow Orri Stefánsson söka svaret på.
MATS (Mesospheric Airglow/Aerosol Tomography and Spectroscopy) är ett svenskt satellitprojekt för att undersöka atmosfäriska vågor. Stora osäkerhetsfaktorer råder om distributionen av sådana vågor vilket begränsar atmosfärsmodellers förmåga att förutspå framtida förändringar i mesosfären, det område som gränsar till rymden på 50-100 km höjd.
MOCCHA (Microbiology-Ocean-Cloud-Coupling – in the High Arctic) – ARCTIC OCEAN 2018 var en internationell och tvärvetenskaplig forskningsexpedition till den centrala arktiska havsbassängen under sommaren 2018.
CALIPSO syftar till att förutspå ödet för framtida CO2 och klimatförändringar genom ny förståelse av hur kol förloras från växter, jordar och hav. Detta uppnås genom att utnyttja nya observationer, teoretisk förståelse, metoder för maskininlärning och integration av processer med globala modeller.
Havssprayaerosoler finns överallt över en stor del av jordens yta och är särskilt viktiga i avlägsna regioner med få andra aerosolkällor. Som sådana kan de ha en uttalad påverkan på klimatet genom direkta och indirekta effekter på strålningsbudgeten.
TRIACID-projektet har kartlagt de senaste fyrtio årens försurningstrender i Östersjön. Projektet har beskrivit rumslig variation och trender i Östersjöns pH-status och identifierat de huvudsakliga orsakerna till förändrade pH-värden.
Projektet är en del av ett Marie Skłodowska-Curie Innovative Training Network (ITN) med namnet iMIRACLI (innovative MachIne leaRning to constrain Aerosol-cloud CLimate Impacts), finansierat av EU. I projektet studeras hur aerosoler påverkar de arktiska moln som består av både vatten och is.
Östersjöobservatoriet för studiet av kustekosystem och klimatförändring (CoastClim) är en ny satsning på forskningsinfrastruktur på Askölaboratoriet, som kopplar marin biodiversitets- och klimatforskning, för att för första gången kvantifiera produktionen av växthusgaser och aerosoler från olika habitat i kustzonen.
Över långa tidsskalor utvecklas atmosfärs- och oceancirkulation i samspel med inlandsisar, bergskedjor, och omfördelningar av kol mellan atmosfär, ocean och land. Cirkulationssystemen och relaterade återkopplingar påverkar flödet av energi och materia mellan olika klimatreservoarer och skapar naturliga klimatvariationer.
Hur och varför atmosfären rör sig studeras inom dynamisk meteorologi. Atmosfären är aldrig stilla och dess rörelse kan beskrivas av partiella differentialekvationer som beskriver hur förändringar av hastighet, densitet, tryck och temperatur sker. Vi studerar dessa rörelser från de minsta skalorna av turbulens till planetära vågor.
Forskning om mellanatmosfären på MISU handlar om höjder mellan ca 10 och 130 km. Vi använder satelliter, raketer och markbaserade instrument for att studera denna fascinerande del av vår planet. En aktuell höjdpunkt är Sveriges nya forskningssatellit som vi sköt upp i november 2022: MATS.
En fortsatt förändring av atmosfärens innehåll av växthusgaser och partiklar beräknas ge en framtida och för människan farlig uppvärmning långt över 1,5°C jämfört med förindustriell nivå. Dock är det osäkert hur stor del av uppvärmningen som maskeras av partiklarnas avkylande effekt och särskilt partiklarnas påverkan på molnens utbredning och egenskaper.
I Nordatlanten transporterar ett mäktigt strömsystem, via Golfströmmen och Nordatlantiska strömmen, varmt ytvatten mot nordliga subpolära områden där djupvatten bildas. Detta strömsystem, som är en viktig länk i den globala oceancirkulationen mellan Atlanten och Stilla havet, för även in varmt Atlantvatten i Arktiska oceanen.
Den globala uppvärmningen är inte jämnt fördelad över jorden. Polarområdena är särskilt känsliga för klimatförändringar och uppvärmningen i Arktis sker mer än dubbelt så snabbt som för resten av jorden i medeltal. Effekterna av uppvärmningen är tydliga, exempelvis sker en dramatisk minskning av ytan och tjockleken av havsisen.
Östersjön är ett av jordens mest undersökta och studerade havsområden. Ändå finns det olösta frågor kring havscirkulationen och dess komplexa samspel med andra komponenter av Östersjöns klimatsystem, trots viktiga konsekvenser för kustsamhället och marin verksamhet.