Vi firar det svenska teckenspråkets dag
När Sverige den 14 maj 1981 officiellt erkände det svenska teckenspråket blev vi det första landet i världen att få teckenspråket erkänt som språk. Då hade forskning på området funnits vid Stockholms universitet i cirka tio år. Det svenska teckenspråkets dag firas den 14 maj varje år.
Varje land har sitt eget teckenspråk. Det finns enligt olika definitioner 150–300 etablerade teckenspråk i världen. Teckenspråksforskning handlar bland annat om att språkvetenskapligt beskriva tecknade språk. Vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, finns forskning både i teckenspråkslingvistik och om dövas och hörselskadades flerspråkighet. Flerspråksperspektivet handlar både om svenskt teckenspråk i relation till svenska som förstaspråk och som andraspråk, och om språksituationen för döva nyanlända. Här ges också utbildning i svenska som andraspråk för döva.
Läs mer om svenska teckenspråkets dag
Första och enda i Sverige
Stockholms universitet var först i Sverige med forskning inom teckenspråk och när pionjären Brita Bergman 1991 blev professor i ämnet, vid Institutionen för lingvistik, var Stockholms universitet troligen först i världen med att inrätta en teckenspråksprofessur. Brita Bergmans forskning från sjuttiotalet och framåt var bidragande till riksdagsbeslutet om att erkänna svenskt teckenspråk som ett eget språk. År 2019 blev universitetet först igen, när Johanna Mesch blev Nordens första döva professor i teckenspråk.
Vid universitetet finns nu Sveriges enda universitetsutbildning för teckenspråkstolkar, som ges av Tolk- och översättarinstitutet (TÖI), vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, i samverkan med Institutionen för lingvistik. Stockholms universitet är dessutom det enda svenska lärosäte som ger kurser i svenskt teckenspråk (STS), både som språkutbildning och i teckenspråkslingvistik.
– Vid Stockholms universitet bedrivs ledande teckenspråksforskning, säger Ingela Holmström föreståndare för Teckenspråksavdelningen och stf. prefekt vid Institutionen för lingvistik. Här finns en bredd med forskningsprojekt om alltifrån hur det går till när vuxna lär sig teckenspråk som andraspråk till forskning om döva nyanländas flerspråkiga situation i Sverige.
I juni disputerar Nora Duggan på en avhandling om den speciella situation som döva migranter upplever, berättar Ingela Holmström, som har varit Nora Duggans handledare och även leder forskningsprojektet The multilingual situation of deaf refugees in Sweden (MULDER).
Läs mer om forskningsområdet teckenspråk
Institutionen för svenska och flerspråkighet
Stark forskningsinfrastruktur
För den som vill forska eller utbilda sig inom teckenspråk vid Stockholms universitet finns flera infrastrukturresurser tillgängliga. De språkresurser som finns vid teckenspråkavdelningen är öppet tillgängliga för både forskare, studenter och allmänhet. Här tar man fram korpusar och lexikon för det svenska teckenspråket. Svenskt teckenspråkslexikon är den största forskningsbaserade databasen över svenskt teckenspråk. I den finns nu cirka 20.000 tecken. Svensk teckenspråkskorpus är en video-samling, en korpus, med teckenspråk. Korpusen bidrar med nya tecken och varianter till Svenskt teckenspråkslexikon.
Tolkstudion vid Tolk- och översättarinstitutet är den första och enda professionella tolkstudion för utbildning av tolkar i Sverige. I studion finns flera ljudisolerade tolkkabiner med tillhörande utrustning och all nödvändig teknik som behövs för en professionell tolkutbildning. Tolkkabinerna nyttjas såväl av tolkstudenter som tolkar mellan två talade språk, som av studenter som studerar till teckenspråkstolkar.
På universitetet finns även laboratoriet vid Stockholm University Brain Imaging Centre (SUBIC), där forskarna kan följa ögonrörelser, göra blickanalys och se hur elektriska signaler går i hjärnan. Man kan till exempel studera hur hjärnan arbetar med både talade språk och teckenspråk.
Utbildningar inom teckenspråk
Vid Stockholms universitet finns flera studieinriktningar inom teckenspråk. Du kan till exempel lära dig om sociala och kulturella aspekter kring teckenspråk och dövsamhälle, utbilda dig inom teckenspråkslingvistik eller läsa svenskt teckenspråk som nybörjarspråk.
Inom Kandidatprogrammet i teckenspråk och tolkning kan du välja mellan att studera tolkning mellan svenskt teckenspråk och svenska, eller att fördjupa dig i intramodal teckenspråkstolkning.
Text: Jenny Rosen
Senast uppdaterad: 14 maj 2024
Sidansvarig: Områdeskansliet för humanvetenskap