Forskare: Företag mörkar negativa effekter av ogräsmedel

En tillverkare av ogräsmedlet glyfosfat har inte delgivit EU-myndigheter resultat från en studie som visar att medlet  påverkar nervsystemet hos råttor. Foto: Mostphotos

Glyfosat, som ingår i medlet Roundup, är världens mest använda ogräsmedel och utvärderas nu för att få förlängt tillstånd att marknadsföras inom EU. Enligt EU-lagstiftningen är det kemikalietillverkarens ansvar att testa, utvärdera och se till att deras produkter är säkra. De formella testkraven är omfattande, men dessutom ska bedömningen bygga på all tillgänglig vetenskaplig kunskap.

Den aktuella ansökan om att få fortsätta sälja glyfosat saknar dock en typ av test som undersöker om ämnet kan skada nervsystemet under fosterutvecklingen. Detta trots att ett sådant test finns för en variant (ett salt) av glyfosat som tidigare har varit godkänt men som nu inte omfattas av ansökan. Det rör sig om en studie på råttor, betald av en av tillverkarna, som visar att den varianten kan orsaka negativa effekter på hjärnans utveckling under fosterstadiet vid en dos som tidigare bedömts som säker.

Studie delgavs inte EU-myndigheter

Axel Mie. Foto: Ulf Sirborn/Karolinska Institutet

Axel Mie, forskare vid Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet, råkade på denna studie mer eller mindre av en slump och upptäckte att den inte delgivits de myndigheter som ansvarar för att bedöma giftigheten av kemikalier. Han misstänker att detta fall enbart är ett exempel på hur resultat undanhålls myndigheterna och att det här finns ett systemproblem.

– Vi hittade studien mer eller mindre av en slump, och kontaktade EFSA (European Food Safety Authority) omgående. EFSA kunde bekräfta att studien inte ingår i ansökan om förnyat godkännande och har aldrig lämnats in till EU:s myndigheter. Studien har bedömts som tillförlitlig av amerikanska miljömyndigheten EPA. De varianter av glyfosat som används idag har inte testats för effekter på hjärnans utveckling. Det är myndigheten som måste bedöma vad studien har för betydelse för dagens varianter, inte den som vill marknadsföra ämnet, säger Axel Mie.

Strider mot lagen att inte informera myndigheter

Tillsammans med kollegan Christina Rudén, professor i regulatorisk toxikologi vid Stockholms universitet, har han därför skrivit ett brev som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Environmental Health om processen inom EU för att bedöma hälsoriskerna med glyfosat. Forskarna menar att det strider mot lagstiftningen att företagen inte informerat relevanta EU-myndigheter om dessa resultat och att tillverkarna därmed har undanhållit potentiellt viktiga data om glyfosats skadliga effekter på människor när de ansökt om förnyat marknadsgodkännande, vilket är oförenligt med EU-lagstiftningen. Företaget har inte heller informerat Kemikalieinspektionen om studien vid den tiden (2001) då produkter med den testade varianten fortfarande var godkända i Sverige.

Som myndighet ska EFSA kontrollera företagens riskbedömningar och, om användningen bedöms som säker, besluta om att ämnet får marknadsföras inom EU. Men det blir förstås mycket svårt för myndigheterna att säkerställa lagens mål om att skydda människors hälsa, om viktig kunskap undanhålls dem, skriver de båda forskarna. Samtidigt saknar myndigheterna verktyg att säkerställa att industrin har lämnat in all relevant information.

Studier ska inte beställas av företagen

Christina Rudén
Foto: Rickard Kihlström

För att göra det svårare för företag att undanhålla information föreslår Christina Rudén och Axel Mie att systemet bör ändras så att toxicitetsstudier beställs av myndigheter och inte av företagen, även om företagen även fortsättningsvis ska stå för kostnaderna. Det skulle göra det enklare för myndigheterna att veta vilka data som finns tillgängliga, och samtidigt förhindra att ekonomiska intressekonflikter påverkar rapporteringen av testresultat och slutsatser. Vidare föreslår de att förteckningar över studier som utförts av kommersiella laboratorier jämförs mot de studier som lämnats in till myndigheterna. På så vis går det att se om det finns fler studier som genomförts, men inte skickats in.

– Vi vet inte hur vanligt det är att data om skadliga effekter undanhålls myndigheterna. Det behöver verkligen undersökas mer. Vi ser en stor risk att förtroendet för systemet kan urholkas om inte detta kryphål täpps till, säger Christina Rudén.

Läs forskarnas brev i Environmental Health.