Rekordmånga fjällrävar föddes under 2022

Fjällrävar vid lya. Film från Svenska fjällrävsprojektet.

Så sent som vid millennieskiftet var fjällräven nära utrotning i Sverige och Norge. Det fanns då enbart 40–60 individer. Fjällräven är fortfarande klassad som starkt hotad i Sverige men de årliga inventeringar som görs visar att arten ökar i antal. 2021 års inventering visade på 118 nya kullar av fjällrävsungar i Sverige, Norge och Finland.

I ett pressmeddelande strax innan jul gick Naturvårdsverket ut med resultaten av den inventering som gjordes sommaren 2022. Resultaten visar på rekord i antalet kullar av fjällrävar sedan inventeringarna inleddes, 164 kullar. Dessutom syntes en ökning på omkring 88 vuxna individer sedan inventeringen 2021. Populationen i de tre länderna bedöms nu vara uppe i över 550 vuxna individer.

Bevarandeåtgärder har haft effekt

Fjällrävsvalp vid lya. Foto: Svenska fjällrävsprojektet/Hjalmar Stake

En viktig förklaring till tillväxten sedan 2021 är att det funnits mer av fjällrävens huvudföda, smågnagare. Men det finns också tydliga signaler att bevarandeåtgärderna som stödutfodring och avskjutning av konkurrerande rödrävar fortfarande har avgörande betydelse för utvecklingen, enligt Naturvårdsverkets pressmeddelande.

– Trots att det inte var ett tydligt gnagartoppår i Norrbotten ser vi relativt många föryngringar av fjällräv där 2022. Det inger hopp inför nästa säsong både för antalet kullar och nyetableringar. I söder däremot finns signaler om mycket god tillgång på smågnagare under 2022, vilket kan innebära ett bottenår nästa år. Följden kan bli ett färre antal fjällrävskullar i söder under 2023, säger Johan Wallén, koordinator för fjällrävsinventeringen på Naturhistoriska riksmuseet och forskare i zoologi vid Stockholms universitet.

Forskning vid universitetet sedan 1980-talet

Karin Norén och Johan Wallén med en fjällräv. Foto: Svenska fjällrävsprojektet/Heidi Paltzer

I mitten av 1980-talet startade zoologen Anders Angerbjörn vid Stockholms universitet Svenska fjällrävsprojektet för att studera fjällrävens beteende och populationsdynamik i Vindelfjällen. Zoologer vid universitetet har sedan dess forskat om den svenska fjällrävsstammen och gjort de årliga inventeringarna.

– Vi kan konstatera att de åtgärderna som vidtagits givit bra resultat, men att det fortfarande är avhängigt på antalet lämlar hur många kullar det blir och om ökningen kan fortsätta, säger Karin Norén, docent i zoologi vid Stockholms universitet och en av forskarna i projektet.

Johan Wallén fyller i:
– Det är kul att se att allt arbete som alla inblandade gör ger frukt eller i det här fallet kullar. Vad gäller årets rekord är det två fler kullar än det tidigare rekordet men ännu roligare än det svenska rekordet är föryngringen i Finland, den första sedan 1996 och förhoppningsvis starten på en fortsatt återetablering i Finland. Inom projektet fortsätter vi nu att driva forskning om ekologi, genetik och bevarande och ser med tillförsikt framtiden an med nyligen erhållna forskningsanslag.

När Anders Angerbjörn startade fjällrävsprojektet ville han testa vilken effekt som åtgärderna kunde ha.
– I den första EU-ansökan om anslag skrev jag att vi skulle försöka vända nedgången till en ökning och målet var en fördubbling. Men det blev en starkare ökning än så.

Läs mer om Svenska fjällrävsprojektet på universitets webb.
Läs pressmeddelandet från Naturvårdsverket.