Utforskar det första mötet mellan människa och mammut
För knappt 50 000 år sedan vandrade den moderna människan till det norra halvklotet. Där möttes hon av ullhåriga mammutar och noshörningar, kameler och bison. Nu tar ett nytt projekt hjälp av avancerad genetik för att kasta ljus på de långsiktiga konsekvenserna av mötet.
Forskningsprojektet leds av Anders Götherström och fokuserar på slutet av den senaste istiden. När inlandsisen dragit sig tillbaka öppnades stora slätter för strövande hjordar av bisonoxar och vildhästar. Dessa samsades med ullhåriga mammutar, lejon och kameler. Men ungefär samtidigt som att den moderna människan, homo sapiens, vandrade norrut försvann stora delar av denna megafauna.
Tidigare forskning har främst tagit sig an frågan om utdöendet berodde på den jagande människan eller den klimatförändring som pågick. I detta projekt vidgas perspektivet till att även omfatta mer de långsiktiga konsekvenserna av mötet mellan de olika arterna.
– Det finns så mycket mer som sker i själva mötet mellan människa och fauna. Hur påverkade djur och människor varandra, vilka mikrober rör sig över artgränserna och vad sker när människan börjar domesticera djur? säger Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi vid Stockholms universitet.
Forskningsprojektet finansieras med närmare 27 miljoner kronor av Knut & Alice Wallebergs Stiftelse (KAW).
Senast uppdaterad: 29 juni 2023
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen