Stockholms universitet

Så påverkas fjällrävar av turismstörning

Intresset för naturturism och vilda djur ökar, båda i Skandinavien och globalt. Något som kan ha både positiva och negativa effekter på de vilda djur som står i fokus. Malin Larm, doktor i zoologi, forskar om relationen mellan vilda djur och turism.

Fjällrävsunge i närbild
Foto: Fjällrävsprojektet/Petter Hällberg

– När människor får mer kunskap och positiva upplevelser med vilda djur kan det leda till att deras attityder och beteenden förändras positivt, säger Malin Larm som är nybliven doktor i zoologi. 

Med sin avhandling, ”Relationship between wildlife and tourism – interdisciplinary insights from Arctic fox tourism in Sweden”, gjord inom ramen för Svenska Fjällrävsprojektet på Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet, visar Malin Larm hur fjällturismen påverkar både enskilda individer och hela populationer. I avhandlingen har hon studerat effekter av turismstörning på fjällräv (Vulpes lagopus) i Helagsfjällen i Jämtland. Området kring Helagsfjällen är populärt för olika typer av friluftsaktiviteter, som vandring, skidåkning och tältning. Sommartid finns det också guidade fjällrävsturer till en av fjällrävslyorna i området.  

– Vår ambition med forskningen var att kombinera både fjällrävarnas och turisternas perspektiv för att studera olika aspekter av störningen samt undersöka vilka ekologiska konsekvenser turismstörningen kan ha för djuren. Resultaten från min avhandling kan först och främst bidra till förvaltningen och bevarandet av fjällräv, men förhoppningsvis också ge insikter för andra arter som påverkas av det ökande intresset för naturturism, säger Malin Larm. 

 

Oväntade resultat

Fjällrävar på lyor med hög nivå av turismstörning verkar tolerera människor på närmare avstånd än de på mindre störda lyor, något som tyder på att de kan ha lärt sig att människor inte utgör ett hot.

– Vi undersökte hur fjällrävar reagerar på närvaro av människor vid olika avstånd från deras lyeplats. På 300 meters avstånd gömde sig de första fjällrävarna, men vissa ökade sin vaksamhet redan på 500 meters avstånd. Det stödjer de rekommendationer som finns i Sverige och Norge om att hålla ett minimiavstånd på 300 meter till fjällrävar och deras lyor, säger Malin Larm.

Fjällräv
Foto: Svenska fjällrävsprojektet/Petter Hällberg

Ett annat resultat var att på den lyan som besöks av guidade turer var fjällrävarna också mer aktiva och syntes oftare vid lyan under dagtid, jämfört med två ostörda lyor. 

– Det tyder också på att de har vant sig vid människor och inte ser dem som ett hot. Samtidigt verkar de inte vilja lämna sin lya där de har sina valpar under dagtid när det är störst risk att störas av människor, säger Malin Larm. 

Forskarna fann också, förvånade nog, att valpar överlevde bättre på lyor i områden med turismstörning jämfört med lyor i mer ostörda områden. Men det var bara mätbart under år när smågnagartätheten var på nedåtgående, för då antas fjällrävar bli ett alternativt byte för större rovdjur. 

– Den mänskliga närvaron verkar då istället innebära en större störning för örnar och andra stora rovdjur än för fjällrävarna. Effekten blir då färre angrepp på fjällrävsvalpar inom områden med mycket turism, resonerar Malin Larm.

Fjällrävsvalp i motljus
Foto: Svenska fjällrävsprojektet/Daniel Mallwitz
 

Malins råd till dig som ska besöka fjällen i sommar

  1. Håll ett avstånd på minst 300 meter till fjällrävar och deras lyor
  2. Respektera bestämmelser om att hundar ska hållas kopplade
  3. Ta med en kikare och kom ihåg att se dig omkring, och om du har turen att få syn på fjällräv eller andra djur, stanna och njut en stund!


Malin Larm disputerade den 2 maj på avhandlingen: Relationship between wildlife and tourism – interdisciplinary insights from Arctic fox tourism in Sweden (pdf)