Publiceringsdata registreras i flertalet databaser både nationellt och internationellt. De viktigaste databaserna och datakällorna finns förklarade här.

Centrala databaser och datakällor

Välj databas för mer information.

DiVA

Den vanligaste källan till analyser av data är DiVA. Alla forskare vid Stockholms universitet har i uppdrag att registrera sin publiceringsaktivitet här, från populärvetenskapliga skrifter och böcker till vetenskapliga artiklar och monografier. Det är därför viktigt att registreringen i DiVA blir rätt och att databasen är uppdaterad med aktuell information.

Tillbaka till toppen

Web of Science och Impact Factor

Web of Science är en databas med publicerade artiklar, och i viss mån även boktitlar som ingår i serier. Den grundades 1960 av Institute for Scientific Information i USA. Numera ägs den av analysföretaget Thomson Reuters.

Databasen består av flera delar, men de vanligaste är Science Citation Index och Social Science Citation Index. Materialet som indexeras är kvalitetssäkrat genom en ansökningsprocess där hårda krav ställs på att publikationerna är sakkunniggranskade och digitalt representerade på rätt sätt.

Båda dessa index används för att skapa den årliga statistiken från Journal Citation Reports, som i sin tur genererar Journal Impact Factor. Denna Impact Factor är ett mått som visar antal citeringar i genomsnitt per artikel under ett kalenderår och inkluderar artiklar som publicerats i respektive tidskrift under de två årsvolymer som kommit ut åren innan citeringsåret.

Det finns också ett Arts & Humanities Citation Index, men där skapas ingen statistikrapport över citeringar, och tidskrifter rankas inte efter Impact Factor.

Tillbaka till toppen

SCOPUS

2004 startades citeringsdatabasen SCOPUS av förlaget Elsevier. Den kom till som ett alternativ till Web of Science för att det skulle finnas fler möjligheter till analyser och för att kunna inkludera fler tidskrifter och bokserier än de som tagits upp av konkurrenten.

SCOPUS kan analysera antal citeringar per artikel eller tidskrift, men det mäter med andra mått. Det finns ett allmänt h-index vid varje urval av data, och det finns en tjänst som heter SCImago Journal & Country Rank (SJR) som jämför olika publiceringskanaler.

Tillbaka till toppen

Google Scholar

Google Scholar listar vetenskapliga publikationer som kommer från tidskrifter som är publicerade elektroniskt med DOI-nummer eller via en välkänd databas, men också information från andra publiceringsdatabaser så som DiVA eller motsvarande.

Författarnamn sparas så att det går att få fram statistik över användning av publicerade poster per person. Datainflödet till innehåll från Google Scholar är automatiskt genererat och inte kvalitetssäkrat, men ger en bra överblick och registerar snabbt ny information.

Sökresultat från Google Scholar visar på en indikator om antal citeringar som inkluderar data från både Web of Science och Scopus, men det totala antalet är inte användbart eftersom det kan finnas poster som är dubletter.

Tillbaka till toppen

Norsk databas för statistik om högre utbildning

Stockholms universitet använder sig av ytterligare underlag för analys av publiceringsfrekvens för att Web of Science och Scopus inte är heltäckande, framförallt inte när det gäller material som publiceras inom samhällsvetenskap och humaniora.

I Norge har det utvecklats en databas som innehåller en lista över publiceringskanaler som är sorterade i olika nivåer av vetenskaplighet. Den kallas ibland för norska listan, och används för att säkerställa att forskares skrifter är publicerade enligt god vetenskaplig praxis.

Listan innehåller godkända publiceringskanaler för tidskrifter, bokserier och förlag. Dessa kanaler graderas på en skala mellan 0 och 2

  • Nivå 0 indikerar att kanalen har nationell spridning och att den inte har någon vetenskaplig granskningsprocess.
  • Nivå 1 indikerar att det är en kanal med en vetenskaplig granskningsprocess och en internationell läsekrets.
  • Nivå 2 visar att kanalen är av internationellt hög klass när det gäller granskning av publicerade artiklar och böcker, och urvalet utgör de översta 20 procenten av den totala mängden kanaler.

Rankningen görs årligen, och listan utvärderas av norska vetenskapliga experter inom respektive ämnesområde. Det går att anmäla nya publiceringskanaler för granskning, och kriterierna för inkludering finns öppet tillgängliga.

Tillbaka till toppen