När högskolans verksamhet blev mer omfattande ökade också behovet av litteratur, och under 1900-talets början grundades ett flertal bibliotek på olika adresser i Stockholm. För att motverka en splittrad biblioteksvärld vid Stockholms universitet beslutade man därför under 1960-talet att förena alla bibliotek i en gemensam organisation.

Snabbval

Stockholms universitetsbibliotek bildas

Under 1970-talet fick biblioteken gemensamma lokaler på det nya universitetsområdet Frescati och organiserades som Stockholms universitetsbibliotek med filialbibliotek i innerstaden. Stockholms universitetsbibliotek blev därmed det första större forskningsbiblioteket i Sverige.

I samband med högskolereformen 1977 blev Stockholms universitetsbibliotek en självständig organisation, och som ett led i detta planerades och byggdes ett nytt huvudbibliotek, Frescatibiblioteket, ritat av Ralph Erskine. Huvudbiblioteket invigdes 1983 av kung Carl XVI Gustaf.

Tillbaka till toppen

Åtta biblioteksenheter

Idag består Stockholms universitetsbibliotek av åtta enhetsbibliotek.

Tillbaka till toppen

Boksamlingarnas uppbyggnad

Stockholms universitetsbiblioteks boksamlingar omfattar idag tryckta och elektroniska böcker, tidskrifter samt kartor inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och naturvetenskap. Samlingarna har efter hand utökats med ett antal vetenskapliga specialbibliotek.

Frescatibiblioteket började ta form under tidigt 1970-tal. Från början byggdes samlingarna kring ett par större fakultetsbibliotek, det socialvetenskapliga, juridiska, humanistiska samt slaviska biblioteket, som tidigare var belägna i innerstaden, de flesta kring Observatoriekullen.

De naturvetenskapliga institutionerna med sina bibliotek flyttade successivt ut till campusområdet i Frescati och de mindre institutionsbiblioteken sammanfördes till större enheter.

1983 fick universitetet sin första gemensamma biblioteksbyggnad på det nya campusområdet i Frescati, i anslutning till Kungl. Vetenskapsakademien, Bergianska trädgården och Naturhistoriska riksmuseet. Fortfarande finns utanför Frescatibiblioteket sju enhetsbibliotek. De flesta är lokaliserade inom universitetets campus och några tillsammans med sina respektive institutioner runt om i Stockholm.

Frescatibibliotekets samlingar har kompletterats med ett antal vetenskapliga specialbibliotek: Kungl. Vetenskapsakademiens bibliotek, Statens Psykologisk-pedagogiska bibliotek, Arbetslivscentrums bibliotek, Lärumbiblioteket och Grafiska institutets bibliotek.

Tillbaka till toppen

Kungliga Vetenskapsakademiens bibliotek

Sedan 1978 då Kungl. Vetenskapsakademiens bibliotek, KVAB, förstatligades, är samlingarna samordnade med Stockholms universitetsbibliotek. När huvudbiblioteket stod klart 1983 överfördes hela biblioteket, cirka 14 kilometer böcker och tidskrifter, till den nya biblioteksbyggnaden.

Avtalet mellan Kungl. Vetenskapsakademien och staten föreskriver att alla böcker tryckta före 1800 fortfarande ägs av akademien men finns på universitetsbiblioteket. KVAB innehåller en samling äldre naturvetenskaplig litteratur med näst intill kompletta samlingar inom till exempel botanik, zoologi, mineralogi och geologi, men också mycket stora bestånd inom matematik, fysik och astronomi.

Tidskriftssamlingen innehåller i princip alla naturvetenskapliga tidskrifter av betydelse från 1600-talet och framåt.

Tillbaka till toppen

Europeiskt dokumentationscentrum (EDC)

Stockholms universitetsbibliotek utsågs 1995 till Europeiskt dokumentationscentrum av Europeiska kommissionen. Läs mer om EDC-uppdraget här.

Tillbaka till toppen

Psykologisk-pedagogiska biblioteket

Psykologisk-pedagogiska biblioteket, tidigare Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, SPPB, var ett specialbibliotek inom ämnesområdena psykologi och pedagogik. Det har tidigare varit nationellt ansvarsbibliotek inom dessa områden, och har sitt ursprung i Pedagogiska biblioteket som startade 1885. Biblioteket fungerade som filialbibliotek till Stockholms universitetsbibliotek fram till och med 2000. Sedan 2003 är det integrerat i universitetsbibliotekets samlingar.

Förutom litteratur i psykologi och pedagogik finns en omfattande samling läroböcker och läroplaner. Skolboksamlingen omfattar skolböcker från 1700-talet och framåt. I samlingarna finns också en deposition med böcker och tidskrifter från Svenska psykoanalytiska föreningen, SPF.

Tillbaka till toppen

Arbetslivsbiblioteket

Efter en överenskommelse mellan Stockholms universitet, Utbildningsdepartementet och Arbetslivsinstitet finns sedan 2007 Arbetslivsbibliotekets böcker, tidskrifter och rapporter på universitetsbiblioteket. Huvuddelen av samlingen är sökbar i Libris och bland universitetsbibliotekets resurser och finns tillgänglig på Stockholms universitetsbibliotek.

Driften av databasen Arbline, där bland annat rapporter, artiklar och annan arbetslivsrelaterad litteratur kan sökas fram, övertogs av Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet. De har även tagit över mindre delar av litteratursamlingen, till exempel examensarbeten och särtryck. Litteraturbeställningar från andra bibliotek med Arbline som källa ska göras via Libris som normala fjärrlån.

 Läs mer om Arbetslivsbibliotekets samlingar i en rapport från 2009 av Bengt Åkermalm (603 Kb)

Tillbaka till toppen

Lärumbiblioteket

Lärarhögskolans bibliotek, Lärumbiblioteket, var ett specialbibliotek inom utbildningsvetenskap. Under hösten 2011 integrerades Lärumbiblioteket i universitetsbibliotekets samlingar liksom specialsamlingen med äldre läromedel. Materialet återfinns bland universitetsbibliotekets resurser.

 

Tillbaka till toppen

Arrheniusbiblioteket och NOD-biblioteket stängde 2016

I slutet av december 2016 stängde Arrheniusbiblioteket på grund av ombyggnation. Samma månad avslutade NOD-biblioteket sin verksamhet. Kurslitteratur från båda biblioteken finns nu i Frescatibiblioteket.

Tillbaka till toppen