Stockholms universitetsbibliotek bedriver ett uttalat efterfråge- och behovsstyrt förvärvs- och beståndsarbete. Som en del av detta har biblioteket de senaste åren använt sig av så kallade PDA- och EBS-modeller för inköp av e-böcker.

− Användarna är med och styr förvärvet i högre utsträckning än tidigare. Bland annat genom att lämna inköpsförslag i ett beställningsformulär på bibliotekets webbplats. Men användarna styr också förvärvet indirekt genom sin användning av våra medieresurser. Medieresurser som inte används sägs upp och så kan vi återuppta dem om nytt behov uppstår. Ett annat exempel på att användarna indirekt påverkar förvärvet genom sin användning är just dessa PDA- och EBS-modeller, säger Frida Jacobson som varit projektledare för arbetsgruppen som har analyserat modellerna.  

EBS och PDA som inköpsmodeller

Modellerna innebär förenklat att biblioteket under en viss tid ger användarna tillgång till ett stort antal böcker via e-boksplattformar som integreras med bibliotekets övriga utbud i bibliotekskatalogen. E-boksplattformarna är kopplade till någon av de olika inköpsmodellerna; PDA (Patron Driven Acquisition) eller EBS (Evidence Based Selection). Biblioteket får genom avtalen och en förskottsbetalning tillgång till en mängd e-böcker under en viss tidsperiod. I EBS-modellen väljer biblioteket i slutet av avtalsperioden manuellt ut de e-böcker som har använts mest inom ramen för den förskottbetalda summan. I PDA-modellen genereras köp automatiskt på plattformen, baserat på användarnas aktiviteter såsom utskrift, nedladdning, bläddring. Det betyder att biblioteket i slutet av en avtalsperiod äger vissa av böckerna på e-boksplattformen.

En fördel med inköpsmodellerna är att biblioteket kan ge användarna tillgång till fler böcker än vad som annars skulle kunna köpas inom ramen för förvärvsbudgeten. Arbetsinsatsen för bibliotekarierna som arbetar med förvärv bör även minska, jämfört med att manuellt köpa in en bok åt gången när den efterfrågas via bibliotekets beställningsformulär. Några frågeställningar som uppstår är dock om någon inköpsmodell är mer fördelaktig än andra, samt om biblioteket har satsat på e-boksplattformar som har genererat högt använt innehåll för att optimera nyttan.  

Fler titlar eller fler användarrestriktioner?

Arbetsinsatsen för bibliotekarierna som arbetar med förvärv för att hantera de olika modellerna har varierat, men i utvärderingen kan konstateras att PDA-modeller från e-boksleverantörer (aggregatorer) varit mer arbetskrävande än EBS-modeller från förlag.

En fördel med en PDA från aggregator är att biblioteket kan ge tillgång till en stor mängd titlar, varav en del är från mindre förlag. Men en nackdel är att böckerna är belagda med användarrestriktioner. En restriktion kan exempelvis vara en begränsning i antalet samtidiga användare till max en åt gången, eller en begränsning i hur många sidor användaren kan skriva ut från e-boken. En fördel med EBS-modeller från förlag är att de inte har några användarrestriktioner, men nackdelen är att de ger tillgång till förhållandevis färre titlar då de enbart har det egna förlagets titlar.

Humaniora populärt bland användarna

Vid analys av användarstatistik inom de tio modellerna ses en tydlig trend att samhällsvetenskap och humaniora är populära områden. De senast utgivna titlarna har även använts mest. Användningen är störst för titlar utgivna 2010-2015, och därefter följt av titlar utgivna 2005-2009. Detta kan ge vägledning om vilka framtida e-bokspaket som biblioteket bör satsa på.

Formatet på e-böckerna

Formatet på e-böckerna har varierat mellan de olika e-boksplattformarna. En plattform har haft videos som format, det vill säga att plattformen inte innehållit traditionella e-böcker utan har haft videokollektioner. Fem plattformar har haft e-böcker i pdf-format och fyra har haft formatet pdf eller ePub. I en av de e-boksplattformar som hade både pdf och ePub var det enbart nyare titlar från 2014 som var i ePub-format.

Har då formatet betydelse för användaren? Formatet kan ha betydelse för användarnas upplevelse. Tillgängligheten för användaren kan bero på formatet men även flera andra faktorer. I den aktuella undersökningen fokuserade dock inte biblioteket på att analysera just formatets betydelse, men konstaterade att det skiljer sig åt mellan plattformarna.

Vad blir kostnaden per bok?

Snittpriset per bok vid inköpstillfället har varierat mellan de jämförda modellerna och skiljer sig med över 240 procent mellan det lägsta snittpriset och det högsta snittpriset − från 755 kronor till 1837 kronor. Hur många nedladdningar, det vill säga användningar, som har gjorts innan en bok har köpts har även varierat kraftigt.

Kostnaden per bok behöver även sättas i relation till hur använd en bok är, ett högre snittpris per bok kan vara motiverat om användningen är hög, då det gör att priset per användning minskar. Fyra av de analyserade e-boksplattformarna har Stockholms universitetsbibliotek haft avtalen för tillräckligt länge för att kunna följa användningen av köpta titlar under flera år. För tre av fyra modeller fortsatte mer än hälften av de köpta titlarna att användas följande perioder. För en av modellerna fortsatte hela 68 procent av de köpta titlarna att användas ett år efter köptillfället. Exempelvis var kostnaden per använt kapitel för de titlar biblioteket köpte från ett förlag under period ett, det vill säga vid köptillfället, 181 kronor men fyra år senare hade kostnaden per användning sjunkit till 52 kronor.

Varför har Stockholms universitetsbibliotek gjort undersökningen?

− Det är viktigt att vi utvärderar våra resurser för att maximera nyttan och tar oss tid att reflektera över våra inköpsprocesser. Analysen av de olika modellerna har gett oss kunskap internt i vårt förvärvsarbete. Dessutom har en sådan här djupdykning i användningsstatistiken gett oss ytterligare insikter om användarnas beteende, säger Mia Wahlberg som är chef för bibliotekets Mediaavdelning som arbetar med förvärvet.

Många av modellerna visar positiva indikationer men dock inte alla – biblioteket använde sig av en videoplattform som inte fick så hög användning som önskats. I slutet av avtalsperioden var biblioteket tvungen att köpa vissa videotitlar för den förskottsbetalade summan som inte haft någon användning alls, eftersom användningen varit för låg för att enbart köpa använda titlar. Detta kan dock jämföras med en e-boksplattform där användningen var så hög att biblioteket i slutet av avtalsperioden köpte böcker som hade använts mer än tjugo gånger under perioden.

Men även en lyckad EBS-modell bör troligen avslutas efter några år. Ju fler år biblioteket har haft en modell desto fler e-böcker har biblioteket i slutet av varje avtalsperiod köpt loss från e-boksplattformen. Det betyder att bibliotekets procentuella andel ägda titlar inom plattformen hela tiden växer. Vid någon brytpunkt borde det bli olönsamt att fortsätta med modellen. För en av PDA-modellerna ägde Stockholms universitetsbibliotek vid mätningen hösten 2015 hela 22 procent av de tillgängliga titlarna.

Vill du veta mer om utvärderingen?


Rapporten i fulltext

Utvärderingen i fulltext finns i rapporten "Utvärdering av PDA- och EBS-modeller för e-böcker på Stockholms universitetsbibliotek" (diarienummer SU 525-2.19-0036-16). Önskar du ta del av rapporten kan du begära att få den via Frida Jacobson.

Föreläsning

Arbetar du som bibliotekarie eller med förvärv till bibliotek och är intresserad av att höra mer om ämnet under en föreläsning är du välkommen att anmäla ditt intresse till Frida Jacobson. När flera bibliotek har visat intresse bjuder vi in till en föreläsning vid Stockholms universitetsbibliotek.