Gustav Nilsonne. Foto: Adam af Ekenstam.
Gustav Nilsonne. Foto: Adam af Ekenstam.

Gustav Nilsonne är utsedd till "European Open Data Champion" av SPARC Europe. En Open Data Champion är en person som aktivt arbetar för att göra data och resultat öppna och bidrar till att införa policies om öppen tillgång inom den egna organisationen. Vi har passat på att intervjua Gustav och här kan du ta del av hans tankar kring öppen vetenskap.

Vad ser du som de största fördelarna (viktigaste motiven) för Open Science ?

– Öppen vetenskap handlar i hög grad om att förverkliga hävdvunna ideal: forskningen skall vara öppen och reproducerbar, och det skall vara möjligt att bygga vidare på rapporterade arbeten. Med öppen vetenskap ökar möjligheterna att kritiskt granska och återanvända utförd forskning, samtidigt som risken för tvivelaktiga forskningspraktiker och snedvridningar minskar.

Vilka praktiska tillämpningar av Open Science ser du som mest betydelsefulla för god forskningspraxis?

– Viktigast ur mitt perspektiv är att forskningsdata bevaras och tillgängliggörs. Om bara data finns kan analyser och tolkningar rekonstrueras och skärskådas.

Vad ser du som de största (svåraste) utmaningarna med att tillämpa Open Science?

– Den största utmaningen ligger i att öppen vetenskap inte passar så bra in i vårt meritvärderingssystem. Det är fortfarande i hög grad den skrivna artefakten – tidskriftsartikeln eller boken – som räknas, oavsett om det vetenskapliga innehållet i form av data, material, analyskod eller ens texten själv finns tillgänglig och kan ligga till grund för vidare forskning.

Vilka förändringar i forskningspolitiken och i forskarsamhället skulle kunna möta dessa utmaningar?

– Det handlar framför allt om en kulturförändring i forskarsamhället. Vi forskare behöver bli bättre på att värdera öppen vetenskap i samband med ansökningar om anslag och tillsättning av tjänster. Andra aktörer, exempelvis finansiärer, universitet och högskolor, lärda samfund och tidskrifter, kan driva på denna förändring med sina policies.

Hur och när (på vilken nivå; - gymnasieelever, kandidat, magister, doktorand, postDoc etc.) bör man utbilda om Open Science?

– Alla som försöker förstå vetenskap kan ha glädje av att fundera över hur snedvridningar kan uppstå när forskare arbetar utan transparens och detaljerad kollegial granskning. Det hör till ett källkritiskt förhållningssätt. Specifik utbildning om metoder för öppen vetenskap tycker jag hör bäst hemma i samband med att studenter själva skall börja utföra vetenskapliga undersökningar – det kan vara i samband till exempel med examensarbeten eller på doktorandnivå.

Har du något konkret exempel – positivt eller negativt - på där tillämpningen av Open Science har gjort / eller skulle ha gjort skillnad i praktiken?

– Det finns flera exempel på läkemedel som har förefallit effektiva i publicerade kliniska prövningar, men där man efter att ha plockat fram data även från opublicerade prövningar fått dra slutsatsen att de inte är bättre, eller till och med att de är sämre. Öppen vetenskap kunde då ha förhindrat onödig eller skadlig läkemedelsbehandling.

Om Gustav Nilsonne

Gustav Nilsonne är forskare i neurovetenskap och arbetar med bland annat funktionell hjärnavbildning, men också med metaanalyser och replikeringsforskning. Han är engagerad i både utbildning och debatt inom öppen vetenskap på olika sätt.