Wilhelm Widmark - Överbibliotekarie vid Stockholms universitetsbibliotek. Foto: Niklas Björling.
Wilhelm Widmark - Överbibliotekarie vid Stockholms universitetsbibliotek. Foto: Niklas Björling.

– I forskningspropositionen kommer det att komma riktlinjer för arbete med tillgängliggörande av forskningsdata. Det är viktigt att vi på Stockholms universitet är förberedda för detta och tillhandahåller en infrastruktur utifrån forskarnas behov. Vi vill stödja forskarna så att detta inte blir ett krav utan en möjlighet, säger Wilhelm Widmark, Överbibliotekarie vid Stockholms universitetsbibliotek.

Som statlig myndighet är vi styrda av nationella och internationella direktiv kring hur vi som lärosäte ska hantera lagring av forskningsdata

Det enskilda lärosätet ansvarar för att tillhandahålla en lokal infrastruktur för lagring, hantering och tillgängliggörande av forskningsdata och dess metadata. Forskningsdata avser i detta fall digital information (intervjuer, statistik, enkätsvar etc.) som har samlats in för att analyseras i ett vetenskapligt syfte.

Öppen forskningsdata med tillhörande metadata innebär att man, inom ramen för gällande lagstiftning och med hänsyn till eventuella juridiska restriktioner, kostnadsfritt kan söka och hitta forskningsdata via internet.

Vetenskapsrådet har fått i uppdrag av regeringen att utforma nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information

Uppdraget är en konsekvens av EU-kommissionens krav på medlemsstaterna. Målet är att på sikt successivt införa öppen tillgång till forskningsdata inom alla fält. Förslaget på nationella riktlinjer har tagits fram i samarbete med Kungliga Biblioteket och i dialog med representanter från olika intressentgrupper.

Grundprinciperna är att offentligt finansierade vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk samt forskningsdata som ligger till grund för vetenskaplig publikation, och som inte ska undantas av juridiska, etiska eller kommersiella skäl, ska göras öppet tillgängliga.

Direktiven för arbetet med forskningsdata presenteras i forskningspropositionen hösten 2016

Sabina Anderberg - Projektledare för projektet med forskningsdata vid Stockholms universitetsbibliotek. Foto: Niklas Björling.
Sabina Anderberg - Projektledare för projektet med forskningsdata vid Stockholms universitetsbibliotek. Foto: Niklas Björling.

Sabina Anderberg, projektledare på Stockholms universitetsbibliotek, förbereder tillsammans med övriga deltagare i forskningsdataprojektet vid Stockholms universitet inför EU-kommissionens, regeringens och Vetenskapsrådets riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information.  

– Idag finns flera indikationer, från politiskt håll och från flera forskningsfinansiärer m.fl. aktörer, att de kräver att forskning och forskningsdata framtaget och finansierat helt eller delvis genom offentliga medel, ska bevaras och publiceras med öppen tillgång Open Access, säger Sabina Anderberg.

För att stödja forskarna vid universitetet förbereder vi oss genom att ta fram ett förslag på en möjlig strategi som uppfyller de olika riktlinjer vi ser indikationer på redan idag. Direktiven för öppen tillgång till vetenskaplig information och lagring av forskningsdata förväntas presenteras i den kommande forskningspropositionen som presenteras av regeringen i höst.

Det är en viktig samhällspolitisk fråga både nationellt och internationellt. Vi behöver tydliga direktiv för att vi ska veta vilka krav som gäller och hur det ska prioriteras för att vårt lärosäte administrativt och systemtekniskt ska kunna stödja våra forskare på bästa sätt.

Initialt arbete för att hantera kommande utmaningar

– Till följd av de kommande direktiven har det under våren skapats en arbetsgrupp som har påbörjat förberedelsearbetet inför det formella projektuppdraget och för att förbereda vårt lärosäte för lagring och tillgängliggörande av forskningsdata.

Vår målsättning är att bygga en tydlig och transparent infrastruktur som ska förenkla administrationen för forskaren. Vi vill utveckla, förbättra och samordna våra forskningsstödjande tjänster inom universitetsförvaltningen och förmedla rätt stöd vid rätt tillfälle när det efterfrågas.

Vi ser att de forskningsstödjande funktionerna inom universitetsförvaltningen kan vara till stor nytta och hjälp för forskarna i arbetet med att hantera, lagra och tillgängliggöra forskningsdata, vilket har flera fördelar för den enskilde forskaren.

Exempelvis, forskare som söker och får offentliga anslag beviljade bör redan i ett tidigt skede av forskningsprocessen kunna redogöra för hur insamlad data ska hanteras, dokumenteras och i vilken form de ska göras tillgängliga för att komma framtida forskning och övriga samhället till nytta i en datahanteringsplan.

En strukturerad hantering av forskningsdata redan i ett tidigt skede av forskningsarbetet och löpande under hela forskningsprocessen sparar tid, förenklar hanteringen och gör det möjligt att snabbt och enkelt återanvända materialet eller hänvisa till det i framtiden. Detta kan på sikt även öka till antal citeringar och bli meriterande för den forskare som har tagit fram materialet.