Jonas Holm. Foto: Niklas Björling, Stockholms universitet.
Jonas Holm. Foto: Niklas Björling, Stockholms universitet.

Jonas Holm (jurist vid Stockholms universitet samt ordförande i forskningsbiblioteksorganisationen LIBER:s upphovsrättsliga arbetsgrupp) berättar om EU:s pågående upphovsrättsreform. 

Vad handlar den pågående upphovsrättsreformen om hos EU?

– När Jean-Claude Juncker tillträdde som EU-kommissionens ordförande för fyra år sedan valde han ut tio områden där EU-kommissionen skulle fokusera sitt arbete. Ett av dessa områden är att reformera EU:s upphovsrätt.

Senaste gången kommissionen såg över upphovsrätten var 2001 och det har hänt en hel del på den digitala marknaden sedan dess. EU-kommissionens syfte med att reformera upphovsrätten är att göra lagarna i de olika EU-länderna enhetliga, så att upphovsrätten fungerar bättre för både konsumenter och kommersiella aktörer i det digitala samhälle vi lever i idag.

Hur påverkar upphovsrättsreformen öppen vetenskap?

– I nuläget innehåller förslaget till den nya reformen två positiva undantagsregler som kan komma att beröra öppen forskning.

Det ena gäller undantag för upphovsrätt för text- och datautvinning i forskningssyfte och det andra gäller undantag för lärare som ska kunna använda upphovsrättsskyddade verk i sin undervisning, inom exempelvis MOOC:s och digitala distansutbildningar.

Det finns dock två förslag i reformen som gör många aktörer i forskarsamhället bekymrade. Det ena förslaget handlar om att EU-kommissionen vill införa en skyddsperiod på 15 år för nyhetsmaterial.

Nyhetsmaterial har ingen upphovsrätt idag och det blir problematiskt om upphovsrätten ska innefatta forskningsnyheter. Om förlag sätter en skyddsperiod på forskning kan de neka publiceringar i öppen form i 15 år och det gynnar inte trenden med öppen forskning och öppen tillgång.

Det andra förslaget handlar om att lägga nya arbetsområden på olika organisationer som tillgängliggör tjänster digitalt (så kallade Internet Society Service Providers). När det gäller öppen forskning skulle det exempelvis riskera att påverka ett par tusen olika vetenskapsrepositorier i Europa, exempelvis DiVA (digitala vetenskapliga arkivet) i Sverige.

Det nya ansvaret handlar sammanfattat om att organisationerna ska ta ett juridiskt ansvar för att se till att deras tjänster inte bryter mot upphovsrätten. Det innebär att repositorierna måste ta sig an både tekniska och juridiska kostnader vilket de med sina knappa resurser inte har råd med i dagsläget.

Vad gör forskarsamhället för att påverka upphovsrättsreformen?

– Det pågår ett brett påverkansarbete från olika aktörer. Dels uppvaktar man olika parlamentsledamöter eftersom det är parlamentet och dels ministerråden som kommer att rösta om förslaget. De som arbetar med dessa sakfrågor satsar på att antingen få igenom olika undantagsregler som berör just forskning och vetenskapliga repositorier.

När kommer EU-parlamentet att besluta om den nya upphovsrättsreformen?

– EU-kommissionen har publicerat sitt förslag och ännu pågår diskussioner från olika håll och parter om eventuella revideringar. När det arbetet är klart lägger EU-kommissionen fram förslaget hos EU-parlamentet som i sin tur tar det lagstiftande beslutet.

När beslutet är klart skapas ett direktiv som sen behöver implementeras i svensk lagstiftning. Sverige gör om sina lagar två gånger om året och det innebär att om EU-parlamentet hinner ta ett beslut om upphovsrättsreformen under den kommande våren skulle lagen förmodligen träda i kraft i Sverige under 2019.

Håll dig uppdaterad om upphovsrättsreformen hos EU-kommissionen