Astrid Söderbergh Widding, rektor vid Stockholms universitet, betonade flera gånger under sin föreläsning att öppen vetenskap, öppen tillgång och öppna forskningsdata är viktiga ledningsfrågor för lärosätena och hon lyfte flera frågor och ämnenas politiska dimensioner.

Rektor talade om hur öppen vetenskap kräver en fullständig omorientering av forskarsamhället och system för bedömning, för utvärdering och för meritering samt policys och samverkan kring vad som är god praxis.

Initiativ för utveckling av öppen vetenskap

Astrid Söderbergh Widding nämnde ett antal pågående initiativ för utveckling av öppen vetenskap i Europa. Många av dessa har fokus på att ta bort hinder, utveckla forskningsinfrastrukturer och att samverka kring olika policyfrågor. Rektor nämnde initiativ i Sverige, bland annat Kungliga bibliotekets uppdrag att samordna arbetet med öppen tillgång till vetenskapliga publikationer samt Vetenskapsrådets uppdrag att samordna arbetet med öppna forskningsdata.

OA 2020 Initiative for the large-scale transition to open access

Astrid Söderbergh Widding. Foto: Eva Dalin.
Astrid Söderbergh Widding. Foto: Eva Dalin.

Rektor talade också varmt om det internationella uppropet för öppen tillgång ”OA 2020 Initiative for the large-scale transition to open access” som Stockholms universitet har skrivit under. Hon betonade att öppen vetenskap är en demokratifråga eftersom kunskapssamhället i stort främjas globalt av att vetenskapliga publikationer är öppet tillgängliga.

Hon berättade hur den transparens som ligger bland annat tillgången till öppna data främjar redlighet i forskning, gör det lättare att säkerställa resultat från experiment genom upprepbarhet men ger också möjligheten att snabbare kunna tillämpa viktiga resultat.

De vetenskapliga förlagens roll och relation till krav på öppen tillgång

Rektor underströk att omställningen till öppen vetenskap rent praktiskt inte är en lätt uppgift och nämnde bland annat den debatt som nyligen satt igång i Sverige om de vetenskapliga förlagens roll i relationen till de nya kraven på öppen tillgång och öppen forskning. Hon beskrev hur många tidskrifter fortfarande inte ställt om till öppen tillgång utan lägger till avgifter utöver andra avgifter som redan betalas in via universiteten.

Hon belyste oss om att många av de stora förlagen utnyttjar sin monopolställning vilket har att göra med tidskrifternas status vilket skapas och upprätthålls genom forskare. För att förbättra sakläget måste universitetssektorn agera samlat och enas nationellt och internationellt bakom gemensamma strategier enligt rektor. I samband med detta nämnde hon ett flertal exempel på lärosätenas samverkan mot förlagen i Holland, Tyskland, Finland och Norge.

Öppen lagring av forskningsdata

Astrid Söderbergh Widding berättade också om Vetenskapsrådets förslag till policy för öppen lagring av forskningsdata vilket skapar stora utmaningar och ett flertal följdfrågor; Hur kan vi bäst arbeta gemensamt för att bygga upp infrastruktur? Hur ska vi kunna finansiera det? Vilka är de juridiska, etiska och kommersiella hindren? Rektor nämner också ett flertal viktiga systemkrav för hantering av forskningsdata.

Öppen vetenskap kräver samarbete

Rektor avslutade återigen med att betona att öppen vetenskap kräver samarbete mellan forskare, bibliotek och ledning.

– Utmaningarna är enorma med både öppen tillgång och öppna data men jag är övertygad om att det finns ingen väg tillbaka. Öppen vetenskap är framtiden, avslutar Astrid Söderbergh Widding.