”Inget nytt under solen”, skulle många påstå. Men i väntan på forskningspropositionen har det varit givande att få ta del av andras erfarenheter av exempel och innovation kring öppen forskning och öppna data.

Det är tydligt att många aktörer arbetar på sin egen kammare och att det finns stora behov av samordning mellan olika aktörer nationellt. Det är viktigt att arbeta funktionsövergripande och samarbeta både inom och mellan lärosäten för att arbeta resurseffektivt med dessa frågor. Det finns en risk att öppen forskning felaktigt kan komma att uppfattas som en biblioteksspecifik fråga, vilket det inte är.

Vilka möjligheter och utmaningar finns med öppen forskning i Sverige idag?

Flera aktörer inom forskningssverige samlades under VA-dagen i oktober för att diskutera öppen forskning i Sverige. Deltagarna fick ta del av diskussioner kring öppen tillgång, öppna data, medborgarforskning samt RRI (ansvarsfull forskning och innovation).

VA-dagen finns inspelad och videon kan ses på Vetenskap & Allmänhets webbplats. Här hittar du också en sammanfattning av de möjligheter och utmaningar som deltagarna tog fram samt enades om tillsammans under dagen.

Celina Ramjoué (EU-kommissionen) berättade om vilka förväntningar och fördelar Europeiska kommissionen ser med öppen vetenskap och delade med sig av deras strategi för att skapa bästa förutsättningarna för öppen vetenskap i Europa. Beate Eellend (Kungliga biblioteket) i sin tur berättade om hur de samverkar för ett öppet tillgängligt vetenskapssystem och hur deras arbete kan stärka det framtida forskningssamhället i just Sverige.

Paneldiskussionerna ägnades åt frågor om infrastruktur, ansvar, samordning, meritering och sakkunnigranskning, incitament för forskare att publicera öppet och visionen om hur öppen forskning kommer att se ut om tio år.

Infrastruktur för forskningsinformation i Sverige 2016 (IFFIS)

Konferensen IFFIS arrangerades av Vetenskapsrådet i samarbete med Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). Tyvärr infriades inte förväntningarna om att få en presentation av forskningsproppen och vad den innebär för de olika aktörerna. Dagen bjöd ändå på intressanta diskussioner och inspel kring förhoppningar om forskningens framtid. Se alla inspelade föredrag hos SweRIM (Swedish Research Information Management).

Behov av samordning och intressanta exempel

I en avslutande framtidsspaning från Ludde Edgren (enhetschef för Forsknings- och innovationskontoret vid Göteborgs universitet) föreslog han att det borde införas ett mobilitetsprogram för administratörer så att kunskapsutbyte och samverkan verkligen blir av. Det är exempelvis anmärkningsvärt att en konferens i vårt lilla land – med ett begränsat antal finansiärer och lärosäten – kan producera så många CRIS-system utan att samordna nyttan av dem.

Alla verktyg som tas fram – forskningsbarometern från Vetenskapsrådet, visualiseringsverktyget från Vinnova, de många olika forskningsprojektverktygen, publiceringsdatabaser m.m. – borde kunna leverera mer än statisk information. Vi kan inte kräva att forskare fyller i 50 olika CV-verktyg, det borde räcka med ett. Med det sagt var det tänkvärt att ta del av Leif Johansson föredrag om hur forskaridentifikatorn ORCID kan syresätta blodet mellan universitetens CRIS-organ. SUNET kommer sannolikt samordna ett konsortieavtal för ORCID.

Ett annat minnesvärt exempel på samordning är Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket som tillsammans tagit fram och skapat ett verktyg för att starta och driva företag. Ett mycket spännande ”bottom-up-initiativ” som skapar värde för svenska företag och som borde kunna kopieras av oss inom högre utbildning.

I väntan på forskningspropositionen 2016

”Det är väl det som är så himla spännande att man får vänta och se” sade Karin Röding (statssekreterare, Utbildningsdepartementet) på VA-dagen som en kommentar till frågan om hur förutsättningarna för öppen forskning speglas i den kommande forskningspropositionen. Enligt det nya beskedet från Röding på IFFIS får vi dock förmodligen vänta till slutet av månaden och vi får helt enkelt fortsätta vänta och se.

En sak som är säker är att samordning är nyckeln för bästa förutsättningarna för öppen forskning och innovation. Såväl VA-dagen som IFFIS var välbesökta men nyhetsmässigt ljumna tillställningar. Det återstår för oss på lärosätena att med andra myndigheter att täta leden och knyta Sveriges utveckling närmare de europeiska imperativen för öppen forskning och sätta prestige i konkreta resultat. Hellre förr än senare.

Text skriven av Anna Visuri (kommunikatör), Thomas Neidenmark (verksamhetsutvecklare) och Sabina Anderberg (verksamhetsutvecklare).

Tillbaka till toppen