Välj det ämne du vill läsa mer om:

Ett vetenskapligt förhållningssätt

En viktig kunskap som student på universitet är att självständigt kunna orientera sig bland den stora mängden information. Du behöver också kunna bedöma huruvida den kan användas i vetenskapliga sammanhang. Det handlar alltså om att kunna söka information och att kunna granska den kritiskt.

Vetenskapliga texter syftar till att presentera forskningsresultat. Genom att beskriva hur man arbetat, den teoretiska grund man står på, den metod man valt och vad man kommit fram till, sprider man forskningen och skapar underlag för vidare forskning.

Tillbaka till toppen

Informationskällor

Information av olika slag publiceras i olika typer av källor. Dessa kan delas in i primärkällor, sekundärkällor och tertiärkällor.

Primärkällor

Primärkällor utgörs av förstahandsinformation eller originaldata, t.ex. brev, dagböcker, obehandlad statistik, foton, domstolsbelut etc. Även vetenskapliga tidskriftsartiklar där nya forskningsresultat publiceras för första gången räknas som primärkällor.

Sekundärkällor

Sekundärkällor bygger i sin tur vidare på primärkällor, t.ex. genom att summera, analysera eller kritiskt granska dessa. Exempel på sekundärkällor kan vara böcker, recensioner, och forskningsöversikter. 

Tertiärkällor

Tertiärkällor i sin tur baseras enbart på sekundärkällor. Ett exempel är olika typer av uppslagsverk.

Tillbaka till toppen

Olika typer av källor

Det är viktigt att veta lite om de olika källorna och i vilka sammanhang som det är lämpligt att använda dem. Det är till exempel vanligt att nya vetenskapliga resultat publiceras i artiklar i vetenskapliga tidskrifter.

För naturvetenskap, teknik och medicin är tidskriftsartikeln också den huvudsakliga publiceringstypen. Inom humaniora och samhällsvetenskap publiceras forskning i många fall även i monografier (böcker) och rapporter.

Vilken typ av källa du ska använda påverkas bland annat av vilken typ av information som behövs och vad den ska användas till.

Uppslagsverk

Uppslagsverk kan vara en bra källa för bakgrundsinformation eller om du vill redogöra för särskilda begrepp i din uppsats. Du kan också använda dem för att få en ämnesöversikt och tips på litteratur inom området.

Tidskriftsartiklar

Om du söker efter den senaste forskningen inom ett ämne är det lämpligt att söka efter tidskriftartiklar. Artiklar kan publiceras i olika typer av tidskrifter, till exempel populärvetenskapliga eller vetenskapliga tidskrifter.

Vetenskapliga tidskriftsartiklar kan presentera nya forskningsresultat eller nya teorier. Ofta vänder de sig till en internationell forskningspublik, vilket betyder att de flesta artiklar är skrivna på engelska. Populärvetenskapliga artiklar vänder sig ofta till allmänheten som vill bli informerad om ämnet. Texten är skriven på ett förenklat språk så att alla läsare ska förstå innehållet.

Monografier

För att få en bred och djupgående redogörelse för ett visst ämne är bokformen, eller monografin, lämplig. Böcker innehåller ofta mer etablerad kunskap.

Dagspress

Vanliga tidningsartiklar i dagspressen går naturligtvis inte att behandla som forskning, men kan användas för att i en undersökning beskriva till exempel hur en viss företeelse har behandlats i media.

Om du är osäker på om en viss källa kan användas i din uppsats, prata med din handledare.

Tillbaka till toppen

Vad är en vetenskaplig artikel?

En viktig vetenskaplig publikationsform är den vetenskapliga artikeln. Andra former är doktorsavhandlingar, böcker (monografier och kapitel i böcker), forskningsrapporter och konferensrapporter.

Här kan du lära dig vad som kännetecknar en vetenskaplig artikel och hur du kan bedöma artiklars och tidskrifters vetenskaplighet.

Tillbaka till toppen

Källkritik checklista

Det är viktigt att vara kritisk när du ska granska och värdera en källa som du har hittat. Vare sig den finns i tryckt form eller på internet. Här följer några kriterier du kan använda när du värderar en källa.

1. Författaren

Vem är författaren och vad har andra sagt om författaren/artikeln? Är det en forskare, en journalist eller saknas kanske information om författare?       

2. Syfte och målgrupp

Vad har författaren för syfte? Försök att bedöma om författaren skriver i syfte att informera, påverka eller provocera.

3. Utgivaren

Vem har gett ut publikationen? Är det ett akademiskt förlag eller är förlaget på annat sätt känt inom ämnesområdet?

4. Aktualitet

När skrevs texten och har det betydelse för dig? Tryckta källor är ofta relativt enkla att tidsbestämma medan det kan vara svårare då det gäller webbdokument.

5. Innehåll

Är informationen och typ av källa relevant för det sammanhang du tänker använda den i? Vilka källor har författaren använt?

6. Referenser

Finns referenser och litteraturförteckning?

7. Vetenskaplig kvalitet

Är informationen granskad eller kontrollerad i ett vetenskapligt sammanhang? Är det viktigt för ditt syfte?

Tillbaka till toppen

Referera eller plagiera?

Ett vetenskapligt förhållningsätt innebär att det tydligt framgår vad som är författarens eget arbete och vad som är hämtat från andra källor. Varje gång du använder uppgifter från en annan källa måste du tydligt ange detta.

Om du är otydlig eller slarvar med referenshanteringen kan du i värsta fall bli anklagad för plagiering och fusk. Det är exempelvis lätt att kopiera en text från Internet eller glömma var man läst olika saker. Både vid citering, att ordagrant återge text från annan källa och vid mer sammanfattande och refererande återgivningar är det viktigt att tydligt ange källa.

För att veta mer om skillnaden mellan att referera och plagiera använd Refero - Antiplagieringsguiden.

Tillbaka till toppen

Skriva referenser

I slutet av uppsatsen listar du alla verk som du har använt för ditt arbete i en källförteckning. Eftersom dina läsare måste kunna återfinna de källor du har använt är det viktigt att referenserna är så fullständiga och tydliga som möjligt.

Det finns olika system för hur man skriver sina referenser i uppsatsen, där några av de vanligaste i svenska sammanhang är APA, Harvard- och Oxfordsystemen. Det kan dock skilja sig mycket åt mellan olika institutioner. Har du frågor om hur dina referenser ska se ut bör du kontakta din handledare. 

Tillbaka till toppen

Hantera dina referenser

Med hjälp av ett referenshanteringsprogram kan du på ett enkelt sätt skapa ett eget bibliotek för att organisera dina referenser. Du samlar referenser från databaser och infogar sedan litteraturhänvisningar, fotnoter och litteraturförteckning direkt i ditt textdokument.

Tillbaka till toppen