Botanik är det område inom biologin som studerar växtriket. Inom institutionen finns flera forskningsinriktningar representerade och studierna kan till exempel behandla livsprocesser, samspelet mellan arter i naturen, och växters evolutionära ursprung. Forskningen bedrivs i laboratoriet men även ute i fält; i Sverige, i Medelhavsklimat och i tropikerna.

Inom växtfysiologin studeras livsprocesser hos fotosyntetiserande organismer. Syftet är att bättre förstå hur växter utvecklas och fungerar i föränderliga miljöer. Institutionens växtfysiologiska forskning omfattar många olika slags organismer, allt ifrån havens cyanobakterier och sjögräs till landlevande växter, som mossor, olika grödor och modellväxten Arabidopsis. Forskningen spänner både teoretiskt och experimentellt över många olika nivåer som cell- och utvecklingsbiologi, molekylärbiologi, biokemi (metabolomik, proteomik), genomanalys, evolution och ekofysiologi.

Institutionen bedriver också forskning om växters ursprung, mångfald och evolution (växtsystematik). Studierna sker utifrån olika infallsvinklar, men har gemensamt att vi söker förklaringar till artrikedom, egenskapers utveckling och organismers utbredning i tid och rum. Till grund för studierna ligger släktskapsrekonstruktioner som framför allt baseras på analyser av molekylära data, men även av yttre egenskaper (morfologi). Växtsystematiker beskriver också nya arter, och ägnar sig åt rent morfologiska studier och klassificering av växter. Kunskap om vilka arter som finns och deras släktskapsförhållanden är en viktig förutsättning för övrig biologi, inte minst för bevarandebiologi och naturvård.

Forskningsområden med kontaktpersoner

Växtfysiologi

Differentiering och koordination av celler i växtvävnad (Edouard Pesquet)

Växters upptag och tolerans till tungmetaller, fytoremediering, olika former av arsenik i jord-växt systemet samt kiseleffekter på upptag av tungmetaller och fiberproduktion (Maria Greger)

Produktion av ett neurotoxin, BMAA i cyanobakterier och dess anrikning i födokedjan (Sara Rydberg)

Sjögräsängar –funktionen hos de mest produktiva ekosystemen (Mats Björk)

Symbioser mellan mossor och kvävefixerande cyanobakterier (Ulla Rasmussen)

Symbioser mellan kärlväxter och kvävefixerande bakterier (Katharina Pawlowski)

Växters försvar mot insekter (Lisbeth Jonsson)

Växtsystematik

Evolution av diversitet (Aelys Humphreys)

Evolution av frostkänslighet hos växter (Aelys Humphreys)

Systematiska studier av Asteraceae (Per Ola Karis)

Evolution hos Gnetales (Catarina Rydin)

Evolution hos lummerväxter (Catarina Rydin)

Fylogenetiska, växtgeografiska studier av Rubiaceae (Catarina Rydin)