Evolution ger upphov till den mångfald av arter som finns på vår jord, och även till variation inom arter. Evolutionen är därför ett grundläggande begrepp inom biologin. Evolution sker genom förändringar av nedärvda egenskaper. En viktig mekanism för evolution är naturligt urval; individer varierar i olika egenskaper vilka är ärftliga och denna variation leder varierande framgång i olika miljöer. Studiet av evolutionen kan inkludera allt från rekonstruktion av historiska och evolutionära mönster till studiet av de pågående processer som ger upphov till evolution.

Forskningen vid DEEP fokuserar på flera evolutionära aspekter, bland annat släktskapsrekonstruktion, egenskapers evolution, biogeografi, artbildning, hybridisering, artinteraktioner, selektion (urval) i naturliga populationer, samt hur variation i naturlig selektion är kopplad till miljön.

Forskningsområden med kontaktpersoner

Differentiering och koordination av celler i växtvävnad (Edouard Pesquet)

Ekologi och evolution av indirekta interaktioner i värd-parasitoidsystem (Peter Hambäck)

Ekologiska och evolutionära effekter av växt-djur interaktioner (Johan Ehrlén)

Evolution av diversitet (Aelys Humphreys)

Evolution av djurspridning av frön hos blomväxter (Ove Eriksson)

Evolution av frostkänslighet hos växter (Aelys Humphreys)

Evolution hos Gnetales (Catarina Rydin)

Evolution hos lummerväxter (Catarina Rydin)

Fylogenetiska, växtgeografiska studier av Rubiaceae (Catarina Rydin)

Selektion på blomningstid (Johan Ehrlén)

Symbioser mellan kärlväxter och kvävefixerande bakterier (Katharina Pawlowski)

Systematiska studier av Asteraceae (Per Ola Karis)

Evolution av växters parningssystem (Tanja Slotte)

Evolutionär genomik (Tanja Slotte)

Populationsgenomik (Tanja Slotte)

Växtbaserade födovävars ekologi och evolution, med fokus på den rumsliga dynamiken hos växter, insekter och mikrober (Ayco Tack)