Ännu ett experiment på Askö håller på att starta med sedimentbottnarna i Östersjön i fokus. Agnes Karlsson och Matias Ledesma har samlat in vitmärlor, ett litet kräftdjur som lever i sedimentet, från både Askö och från fältstationen utanför Umeå (Norrbyn) – de senare har transporterats ner till Askö. De ska testa om Umeå-märlorna, som inte är vana vid cyanobakterieblomningar (till skillnad från Askö-vitmärlorna), också äter cyanobakterier eller om de endast växer bra från vårblomningen av kiselalger.

I tidigare experiment och fältstudier från Asköområdet har de sett att vitmärlor äter cyanobakterier och att de bidrar till tillväxt, men att kiselalgerna är bättre föda. Cyanobakterier innehåller toxiner och har mindre fördelaktig sammansättning av fettsyror, därför anses de vara en sämre födokälla än t.ex kiselalger. Vårblomningen av kiselalger har minskat på senare år medan sommarblomningarna av cyanobakteier har ökat och börjat sprida sig norrut till bottenhavet. Därför är det viktigt att veta hur nyckelarten vitmärlan påverkas av förändringar i ekosystemet där. Det är möjligt att vitmärlor som inte exponerats för cyanobakterier tidigare inte kunnat anpassa sig den födan, medan Askö-märlorna kanske är anpassade till två blomningar per år.

På expedition i Askö. Från vänster: Matias Ledesma, Nicolas Joulia och Caroline Ek (NRM).
På expedition i Askö. Från vänster: Matias Ledesma, Nicolas Joulia och Caroline Ek (NRM).
På expedition i Askö. Från vänster: Caroline Ek (NRM), Matias Ledesma och Nicolas Joulia.
På expedition i Askö. Från vänster: Caroline Ek (NRM), Matias Ledesma och Nicolas Joulia.
På expedition i Askö.
På expedition i Askö.