Jag har mångårig och bred erfarenhet av undervisning i historia, framför allt på grundnivå. Åren 2011–2021 var jag ansvarig för och lärare på Kulturvetarprogrammet vid Historiska institutionen.

Forskningscirklar och läromedel

Jag var under många år ansvarig för flera forskningscirklar för historieintresserade amatörer i Dalarna. Mina erfarenheter från detta har jag, tillsammans med Helena Kåks, sammanfattat i en lärobok för studenter i mikrohistoria. Tillsammans med Magnus Linnarsson har jag gett ut en lärobok om vetenskaplig formalia för humanister. Jag har också skrivit två läroböcker för grundskolan om källor och källkritik, med inriktning mot barns respektive ungdomars historia.

Mina forskningsintressen kan bäst sammanfattas under rubriken kulturhistoria – i ordets allra bredaste bemärkelse – och då med speciell inriktning mot mikrohistoria.

Medeltid

Min doktorsavhandling, Technology and Religion in Medieval Sweden från 1993, behandlar kyrkans och speciellt klosterväsendets roll för teknikkunnande och teknikspridning i det medeltida Sverige, liksom den medeltida kristendomens syn på tekniskt och manuellt arbete.

Regional teknikhistoria

Efter disputation genomförde jag ett större projekt om regionalt tekniskt utvecklingsarbete i ett långt historiskt perspektiv, med fokus på olika aktörer på lokal, regional och central nivå. Detta projekt, som 1999 redovisades i boken Vardagens teknik. Exemplet Dalarna 1700-1900, genererade flera mindre projekt, bland annat om Christopher Polhem och Stjernsunds bruk och om sambandet mellan frikyrklighet, idrott och företagande på landsbygden Åren 2003 och 2004 var jag ansvarig för att vid Högskolan Dalarna bygga upp en större forskningssatsning kring Världsarvet Falun.

Mikrohistoria

Under 2000-talet har jag framför allt genomfört ett antal studier med mikrohistoriska perspektiv. En av dem rör den informella äldreomsorgen på en småbrukargård i Garpenberg i södra Dalarna utgående från en omfattande bondedagbok. Andra studier har rört dalfolkets säsongsarbete i Stockholm, det så kallade herrarbetet. År 2019 avslutade jag en större mikrohistorisk studie av ett sockenbarn som levde sitt liv i utkanten av Stockholm. Hans livsöde utgör den röda tråden i en bok om det svenska samhällets och Stockholms förändring under perioden ca 1850–1940, som jag har skrivit tillsammans med samhällsvetaren Rolf Lind.

Sjuksköterskehistoria

Åren 2005–2010 genomförde jag ett större populärvetenskapligt bokprojekt på uppdrag av Svensk sjuksköterskeförening, med anledning av föreningens hundraårsjubileum. Projektet följdes upp tio senare, 2021, med en biografi över sjuksköterskan, fackföreningsledaren och politikern Gerda Höjer (1893–1974).

Pågående projekt

För närvarande arbetar jag med en biografi över uppfinnaren Carl Alrik Hult (1867–1964).

Nyckelord

Kulturhistoria, teknik- och industrihistoria, mikrohistoria, äldreomsorg, kvinnohistoria, socialhistoria, sjuksköterskor, Gerda Höjer, Carl Alrik Hult.

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Förbindelser: Fem Leksandskvinnor i Gamla stan - plats, arbete och resande under 200 år

  2013. Anna Götlind.

  Bok

  Läs mer om Förbindelser

• Rotemansarkivet som källa till herrarbetarnas liv i Stockholm

  2014. Anna Götlind. Bebyggelsehistorisk tidskrift (68), 26-45

  Artikel

  Läs mer om Rotemansarkivet som källa till herrarbetarnas liv i Stockholm

• Spår av ett liv: En berättelse om sockenbarnet August Theodor och hans samtid

  2019. Anna Götlind, Rolf Lind.

  Bok

  Bilden av sockenbarnen är ofta mörk. De säljs till lägstbjudande på auktion, far illa i olika fosterhem och blir i vissa fall märkta för livet. Genom att på mikronivån följa ett sockenbarn genom livet kan författarna visa på nyanser och alternativa berättelser. Allt var inte mörkt. I sockenbarnets liv kunde det också finnas blommande syrener. Boken är exempel på en forskningsinriktning inom historieämnet som har rönt allt större uppmärksamhet under senare år: mikrohistoria.

  Läs mer om Spår av ett liv

• År: historiker berättar

  2020. .

  Bok (red)

  Vad fick en svensk diplomat uppleva i det sena 1700-talets Grekland? Hur tänkte den tidiga medeltidens människor kring sin plats i världen? Vad lekte barn på 1600-talet? Hur såg bostadsmarknaden ut i 1400-talets Stockholm? Och varför köpte hotellkungen i Gävle fem AGA-spisar?

  Historia handlar om det som har hänt – det förflutna. Om år och tider som har passerat. Många förknippar därför historia med årtalsexercis och kalenderbiteri. Men det som hänt i det förflutna är sällan så enkelt att det kan kopplas till ett enskilt år eller en enskild person. En historieskrivning som enbart handlar om välbekanta händelser och kända aktörer lämnar dessutom stora delar av mänskligheten osedda.

  Men årtalen finns där, både de kända och de mer okända. Här presenterar tjugoen historiker berättelser om människor och händelser med förankring i specifika år mellan 1250 och 1983. De leder läsaren bakåt och framåt i tiden, visar vägen till större historiska sammanhang och låter oss ta del av diskussioner i sockenstugan, av maktkamp på samhällets högsta politiska nivå, av baler i 1800-talets Stockholm och av modern träningskultur.

  Skribenter: Anna Götlind, Magnus Linnarsson, Kurt Villads Jensen, Margaretha Nordquist, Gabriela Bjarne Larsen, Mats Hallenberg, Heiko Droste, Annika Sandén, Joakim Scherp,Pär Frohnert, Leos Mûller, Isak Hammar, Bo Eriksson, Nils Edling, Karin Carlsson, Mattias Tydén, Johnny Wijk, Maija Runcis, Jens Ljunggren, Ragni Svensson och Helena Tolvhed.

  Samtliga författare har anknytning till Historiska institutionen vid Stockholms universitet.

  Läs mer om År

• Syster Gerda: Sjuksköterskan, fackföreningsledaren och politikern Gerda Höjer

  2021. Anna Götlind.

  Bok

  Läs mer om Syster Gerda

Visa alla publikationer av Anna Götlind vid Stockholms universitet