Stockholms universitet

Astrid PetterssonProfessor emerita

Om mig

Vetenskaplig ledning, PRIM  

Forskning

Astrid Pettersson är professor i pedagogik med inriktning mot utvärdering och matematikämnets didaktik. Hon har varit lärare i matematik och kemi på grundskolans högstadium och gymnasiet. Efter ett tiotal år som lärare började hon arbeta på Lärarhögskolan i Stockholm i ett longitudinellt projekt "Utvärdering genom uppföljning av elever", där hon bland annat kunde följa elevers kunskapsutveckling i matematik. Från och med 1997 är hon vetenskaplig ledare för forskningsgruppen ”Bedömning av kunskap och kompetens”, som utvecklar och konstruerar de nationella proven och bedömningsstöden för grundskolan och kurs 1 i matematik. Gruppen har också haft ansvar för den nationella utvärderingen i matematik och musik och för utveckling och konstruktion av bedömningsmaterial för hem- och konsumentkunskap och yrkesprogrammen.   Astrid har haft många sakkunniguppdrag som exempelvis ledamot i matematikdelegationen, ledamot i styrgruppen för naturvetenskap och teknik, ledamot i referensgruppen för TIMSS respektive TALIS och för bedömning av lärarexamensrätter och lärarutbildningar.

Forskningsprofilen är framför allt bedömning av kunskap och kompetens och främst kunskap i matematik. Forskningsinriktningen innebär studier av elevers kunskapsutveckling i matematik och elevers lösningsstrategier i grundskolan. Men det innebär också elevers självbedömning i matematik. Forskningen har framförallt inneburit teori- och metodutveckling inom bedömningsområdet och utveckling av olika bedömningsinstrument. I några år var hon projektledare för ett projekt som undersökte allergiska elever och deras prestationer under pollenperioderna.

Projekt:

Matematikdelen i PISA och TIMSS, nationella prov och bedömningsstöd i matematik för grundskolan och kurs 1 i gymnasieskolan, utvärdering av elevers grundläggande kunskaper i matematik i årskurs 2,5,8.

 

Exempel på publikationer

  • Pettersson, A., Olofsson, G., Kjellström, K., Ingemansson, I., Hallén, S., Björklund Boistrup, L & Alm, L. (2010). Bedömning av kunskap – för lärande och undervisning i matematik. Matematikdidaktiska texter del 4. Stockholm: Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
  • Pettersson, A. & Björklund Boistrup, L. (2010). National assessment in Swedish Compulsory School. I B. Srirman, C. Bergsten, S. Goodchild, G. Pálsdóttir, B. Dahl & L. Haapasalo (red). The first sourcebook on nordic research in mathematics education. s 373-385. Charlotte: Information Age Pub.
  • Pettersson, A. (2011). Bedömning av kunskap. I G. Brandell & A. Pettersson (red). Matematikundervisning. Vetenskapliga perspektiv. (s. 209-229). Stockholm: Stockholms universitets förlag.
  • Pettersson, A. (2011). Bedömning – varför, vad och varthän?. I L. Lindström, V. Lindberg & A. Pettersson (Red).  Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Andra uppdaterade upplagan. (sid. 31-42). Stockholm: Stockholms universitets förlag.
  • Pettersson, A. (2011). Elevers prestationsutveckling i matematik. I A. Svensson (red). Utvärdering Genom Uppföljning. Longitudinell individforskning under ett halvsekel. (sid. 147-153). Göteborg: Göteborgs universitet.
  • Pettersson, A. (2012). Alla hörn och kanter räknas. I L. Mathiasson (red.), Uppdrag Lärare en antologi om status, yrkesskicklighet och framtidsdrömmar. s. 121-128. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

  • Lundgren, P. & Pettersson, A. (2012).Lärare och forskare i samverkan – en forskningscirkel om gensvar och hur den utvecklats. I Samspelet mellan forskare och skola. Forskning om undervisning och lärande, 8. s. 50-59.

  • Enoksson, M., Pettersson, A. & Strand, S (2014). Bedömning utifrån kunskapskraven – En utmaning för ämnesproven i årskurs 6 och 9. I NCM. Matematikundervisning i praktiken. s. 220-239.

  • Pettersson, A. (2014). Matematiken i skolprojektet. I P. Dahlbeck & K.Lagrell, En skola som berör. s. 191-209. Lund: Studentlitteratur

  • Pettersson, A. & Sollerman, S. (2015). Med fokus på matematik: Analys av samstämmigheten mellan svenska styrdokument och den internationella studien PISA. Stockholm: Skolverket.

  • Nordvedt, S., Pettersen, A., Pettersson, A. & Sollerman, S. (2016) Is PISA 2012 relevant to mathematics education in Norway and Sweden? In Northern lights on PISA and TALIS 2012. Nordic Council of Ministers. (tillsammans med Nortvedt,  Pettersen och  Sollerman).

  • Pettersson, A. (2017). Förord. I Hattie, Fischer & Frye, Framgångsrik undervisning i matematik.Stockholm: Natur och Kultur.
  • C. Nordberg & Pettersson, A. (2017). Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2017. www.primgruppen.se
  • Lindberg, V., Eriksson, I & Pettersson, A. (2018). (red). Lärares bedömningsarbete. Förutsättningar – Villkor – Agens. Stockholm: Natur och Kultur.
  • Pettersson, A. (2018). Vad kan lärare ha för nytta av internationella studier? I V. Lindberg, I. Eriksson & A. Pettersson (red.) Lärares bedömningsarbete. Förutsättningar – Villkor – Agens. (s. 149-172). Stockholm: Natur och Kultur.
  • Pettersson, A. (2018). Nationella prov och internationella kunskapsmätningar. I E. Insulander & S. Selander (red). Att bli lärare. Stockholm: Liber.

 

Forskningsprojekt