Charlotta ForssForskare

Forskningsintressen

• Världsbilder och identitet
• Historisk kartografi
• Vetenskaps- och kunskapshistoria, speciellt historisk geografi och medicin
• Resande, kolonialism och diplomati
• Tidigmodern historia, ca. 1500–1800
• Metod och teori, med fokus på begreppshistoria och kunskapshistoria

Min forskning handlar om hur människor historiskt har förstått sin omvärld. I mötet mellan kulturhistoria och vetenskapshistoria undersöker jag hur människor värderat information och skapat en förståelse för hur deras värld såg ut och fungerade. Jag arbetar med ett brett material bestående av bland annat kartor, reseberättelser, vetenskapliga verk och brev från – i huvudsak – 1600-talet och 1700-talet. Materialet kommer från norra halvklotet: Sverige, norra Europa och Amerika.

Jag är bibliografisk redaktör för tidskriften Imago Mundi: The International Journal for the History of Cartography och tar tacksamt emot alla tips på nya vetenskapliga publikationer inom det kartografihistoriska fältet.

Geografiska begrepp och historisk kartografi

Jag är fascinerad av hur människor vid olika tidpunkter och platser tänkt sig att världen sett ut. Vilka geografiska begrepp användes för att beskriva världen i olika sammanhang? Vad fanns på Nordpolen? Var uppfattade man att gränsen mellan Asien och Europa gick? Det här är frågor som handlar om hur människor historiskt läst och rest, bearbetat och spridit geografisk kunskap, men det är i minst lika hög grad frågor som berör maktrelationer, kultur, politik och religion. Uppfattningar om gränser och tillhörighet är nära sammankopplade med plats – och hur en världskarta ser ut är nära sammankopplat med hur ett samhälle tänker sig att kunskap skapas och legitimeras.

Min doktorsavhandling, försvarad mars 2018, handlar om världsdelsbegreppen och geografisk kunskap i 1600-talets Sverige. Jag driver ett pågående bokprojekt om begreppet ”Norr” i historisk kartografi och reseberättelser, ca. 500 till 1850. Under 2018-2019 har jag vid Bodleianska biblioteket (University of Oxford, England) ett forskningsprojekt om Olof Rudbecks fascinerande kartografi.

Hälsa och moral i tidigmoderna badstugor

Hur människor förstått sin omvärld handlar också om hur man kopplat olika typer av kunskap till frågor om rätt och fel, vad som är nyttigt och vad som är farligt. Jag undersöker denna typen av kunskapsskapande genom ett studie av föränderliga uppfattningar om hälsa och moral i relation till bastubadande. Undersökningen sträcker sig över två hundra år av Sveriges historia, ca. 1600–1800. Badstugan var under majoriteten av denna tid en del av stadens och landsbygdens miljö. Samtidigt var bastubadande en aktivitet som under 1600- och 1700-talen i Sverige i ökande grad kom att associeras med otillåten sexualitet, överdådiga fester och smittspridning. Denna dubbelhet gör badstugan till en givande utgångspunkt för att diskutera hälsa och moral som historiska fenomen, det vill säga föränderliga över tid och skapade i specifika sammanhang.

Min forskning om hälsa och moral i tidigmoderna badstugor är finansierat av Vetenskapsrådet och förlagt till Stockholms universitet, Åbo Universitet, University of Cambridge och University of Oxford. Projektet pågår under perioden 2019 till 2022.