År 2017 påbörjade jag, vid sidan om min tjänst på NC, forskarstudier i språkdidaktik med inriktning svenska som andraspråk, vid Institutionen för ämnesdidaktik (IÄD), Stockholms universitet. 

Hösten 2023 disputerade jag med min avhandling. Vi ser om dom flyter typ där jag undersökte begränsningar och möjligheter för ämneslärare på högstadiet att utveckla en språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever. Den lingvistiskt etnografiska studien genomfördes i samband med att lärarna deltog i en kompetensutvecklingsinsats kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Avhandlingsarbetet har en kritisk inriktning och synliggör vikten av lärares didaktiska agens i didaktiska utvecklingsprocesser, inte minst i strävan efter att forma en språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för elever med ett andraspråk i utveckling.

 

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• ”Vi ser om dom flyter typ.” : Att utveckla en språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever – möjligheter och begränsningar ur lärarperspektiv.

  2023. Josefin Nilsson.

  Avhandling (Dok)

  For more than a decade, extensive government-funded school improvement programs have aimed at strengthening quality and equality in Swedish schools. Since 2015, a specific focus has been on the group of newly arrived migrant students in terms of in-service training for teachers. Research about such initiatives is, however, lacking, particularly regarding how these efforts help teachers to better attend to newly arrived students’ language and content learning in various school subjects. The overall aim of the present thesis is to contribute new and in-depth knowledge about subject teachers’ possibilities for developing a language and content integrated approach in their subject teaching for newly arrived migrant students at secondary school level (students aged 13–16). The study was conducted in a school in tandem with an in-service training on language and content integrated teaching and learning from a second language and multilingual perspective. Using a linguistic ethnographic approach, two secondary school teachers’ meta-reflections and teaching practice in Science and Mathematics are in focus. The rich material produced over two school years during and after the in-service training consists of audio-recorded interviews, the teachers’ collegial meetings during the in-service training, audio-and video-recordings from classroom observations, fieldnotes, and photos. Using an ecological and critical framework, the teachers’ perspectives are related to the material and structural context. Central to the analyses is the teachers’ situated didactic agency and how it is shaped by power relations, available resources, and circulating discourses. These analyses are supported by the interconnected model of teacher professional growth (Clarke & Hollingsworth, 2002), which is expanded via the use of didactic agency. Findings show that the school’s mainstream policy, combined with a lack of adequate resources, limits the teachers’ opportunities to fully make use of in-service affordances and, in the long term, their possibilities for practice development. The findings also make visible how intertwined and colliding discourses about teaching in general, and newly arrived students in particular, impact on the teachers’ actions and investments. This does not only affect what the teachers can do, but also what they can learn and develop further in their teaching practices. This thesis argues that what teachers do – and do not do – needs to be understood in relation to their didactic agency. Consequently, the present thesis problematizes school-improvement initiatives where professional development for teachers is constructed as a taken-for-granted solution to complex structural problems. The thesis further argues that in-service training for teachers cannot be regarded as a substitute for the lack of material resources and spaces for manoeuvre. These findings are relevant for future school-improvement initiatives as well as professional development initiatives, especially regarding marginalized student groups. In the thesis, research conducted in collaboration with professionals in schools is encouraged, where conditions and possibilities for teachers to design teaching practices that support linguistically minority students could be further explored. In such studies, teachers’ didactic agency would serve well as a central analytical concept.

  Läs mer om ”Vi ser om dom flyter typ.” 

• Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Lärares lärande: En etnografisk studie om utveckling av språk- ochkunskapsutvecklande arbetssätt i undervisning för nyanlända högstadieelever i ämnet biologi

  2015. Josefin Nilsson.

  Studien är en etnografiskt inriktad undersökning som beskriver och analyserar tre lärares reflektioner om och tillämpning av språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter i undervisningen av nyanlända elever i ämnet biologi. Deltagare i studien är en lärare i biologi, en studiehandledare och en lärare i svenska som andraspråk samt 14 nyanlända elever. Eleverna talade samma modersmål men skiljde sig åt gällande skolbakgrund och gick vid studiens genomförande sin tredje termin i svensk skola. Studien genomfördes i samband med att de tre lärarna i studien deltog i en gemensam aktionsforskningsprocess med uppsatsförfattaren som handledare. I aktionsforskningen strävade lärarna efter att fördjupa sina kunskaper i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att bättre kunna möta elevernas olika behov. Data samlades in under vårterminen 2014 genom ljudupptagningar av intervjuer och samtal, observationer samt film och fotografier från undervisningen och analyserades retrospektivt. Resultatet visar att lärarna under studiens gång, förändrar både sin syn på språk, lärande och undervisning samt sitt sätt att planera och genomföra undervisningen. Det mest framträdande är förändringar i lärarnas syn på den egna lärarrollen och sin praktik. Resultatet visar på en ökad medvetenhet om uppdraget att explicit lära ut både läs- och skrivstrategier samt att aktiviteter i undervisningen går mot en mer elevcentrerad och strukturerad undervisning där den interaktionella stöttningen och språkligt aktiva elever blir centrala inslag. Resultatet tyder på att lärarnas förhållningssätt och syn på språket som en resurs för lärande har betydelse för uppfattningen om lärarrollen och för vilka aktiviteter som tillämpas i undervisningen, samt för hur resultatet av de tillämpade aktiviteterna tolkas. Studiens resultat ses som relevant för planering och genomförande av fortbildningsinsatser för lärare med fokus på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och undervisning för nyanlända elever i synnerhet, men även för utveckling av undervisning i allmänhet.

  Läs mer om Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Lärares lärande

• Möjligheter till lärande: andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv

  2022. Christina Hedman, Josefin Nilsson. Möjligheter till lärande, 17-34

  Kapitel

  Läs mer om Möjligheter till lärande

Visa alla publikationer av Josefin Nilsson vid Stockholms universitet