Stockholms universitet

Mats BurströmProfessor

Om mig

Mats Burström (f. 1962) är sedan 2009 professor i arkeologi vid Stockholms universitet. Han var tidigare (2003-2009) professor vid Södertörns högskola i södra Storstockholm och var där även verksam som prefekt och vice prefekt för Institutionen för Kultur och kommunikation.

Disputerade vid Stockholms universitet 1991 och blev docent där 1995. Arbetade vid Arkeologiska institutionen vid Stockholms universitet som tf lektor (1992), tf forskarassistent (1992-93), forskarassistent (1993-99) samt tf professor (1996). Arbetat vid Riksantikvarieämbetet som projektledare för ett mångvetenskapligt forsknings- och utvecklingsprojekt (1999-2001) samt som sakkunnig med ansvar för forskning och utveckling (2001-2002).

Har varit gästforskare vid Stanford University i USA (2010), La Trobe University i Australien (2012) samt University of Oxford i Storbritannien (2014). Var under läsåret 2016/17 verksam vid Centre for Advanced Study i Oslo.

Är med i redaktionsråden för tidskrifterna Journal of Social Archaeology (sedan 2007), Norwegian Archaeological Review (sedan 2011) samt Journal of Contemporary Archaeology (sedan 2012). Var (tillsammans med Anders Carlsson) redaktör för tidskriften Current Swedish Archaeology från starten 1993 till och med 2000. Var med i redaktionsrådet för Nordisk Museologi från 2005 till och med 2017.

Forskning

Är intresserad av arkeologi som ett vidare kulturellt fält och dess relation till vetenskap och konst samt det samtida samhället. Många arbeten rör frågor om tolkningsteori och meningspluralism samt kulturmiljövårdens samhällsuppdrag.

Har under senare år framför allt ägnat sig åt samtidsarkeologi och har genom en lärobok i ämnet samt en rad fallstudier starkt bidragit till att etablera detta forskningsfält. Fallstudierna behandlar bland annat en bilkyrkogård i Småland, ett flyktingläger i Sörmland, en festivalarena från Tredje rikets Tyskland, nergrävda familjetillhörigheter i Estland, och sovjetiska missilbaser på Kuba. I dessa studier uppmärksammas särskilt relationen mellan materiell kultur och människors minnen samt kopplingen mellan den lilla och den stora historien.

En studie av de materiella spår som forna tiders fartygstrafik med barlast avsatt visar hur dessa inkluderar såväl förhistoriska artefakter som djur och växter som förflyttats mellan kontinenter. Härigenom väcks frågor om vad som är föremåls ”rätta plats” och vad som överhuvudtaget utgör ett arkeologiskt källmaterial.

Publikationer i urval

Ett flertal av nedan redovisade arbeten finns tillgängliga för nedladdning på academia.edu.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Barlast

    2017. Mats Burström.

    Bok

    Barlast är den tyngd som håller fartygen stabila i sjön. Under lång tid användes sand, grus, sten och rivningsmassor för syftet. När den extra vikten inte längre behövdes dumpades den och på så sätt förflyttades enorma mängder material till nya platser och nya kontinenter. Där kom massorna ofta till användning på andra och ibland överraskande sätt.

    Arkeologen Mats Burström visar i ord och bild hur forna tiders barlast bidragit till att forma den värld vi lever i. Både djur och växter följde oavsiktligt med fartygen och spreds till nya områden. I dag är många av dessa arter så väletablerade att de betraktas som inhemska. Även fornsaker råkade ibland finnas med i barlasten och har därför dykt upp på helt oväntade platser.

    Detta är den första samlade framställningen om barlast och de spår den lämnat genom århundraden av omfattande sjöfart. Denna förbisedda extralast visar sig rymma massor av tankeväckande historia.

    Läs mer om Barlast
  • Skärvor av 1900-tal

    2015. Mats Burström.

    Bok

    Alla platser har en historia att berätta. I Skärvor av 1900-tal söker arkeologen Mats Burström upp ställen där något alldeles speciellt utspelat sig. En mytomspunnen filminspelningsplats i Kalifornien, en specialbyggd arena för Tredje rikets skördefestival, gropen efter en störtad raket i Småland, och sovjetiska kärnvapenbaser på Kuba.

    Platser som myllrat av liv och rörelse ligger nu tysta och öde. Den tydliga skillnaden mellan då och nu gör intryck på en besökare. Ibland är de fysiska spåren från tidigare händelser iögonfallande, ibland oansenliga. Oavsett storlek hjälper lämningarna oss att få syn på andra aspekter av det förflutna än de som brukar dominera historieskrivningen. De kvarlämnade tingen låter oss komma nära människor som annars sällan uppmärksammas.

    Resterna av det förra århundradet framstår ofta som märkvärdigt tidlösa fornlämningar. Som skärvor av en förlorad helhet har de en förunderlig förmåga att beröra och väcka nya tankar.

    Läs mer om Skärvor av 1900-tal
  • Minnesgömmor

    2012. Mats Burström.

    Bok

    Under hösten 1944 flydde omkring 70 000 människor från Estland undan den framryckande Röda armén och nästan hälften av dem kom till Sverige. De flesta trodde att den sovjetiska ockupationen skulle bli kortvarig och att de snart skulle kunna återvända hem. Många gömde därför värdefulla ägodelar som inte kunde tas med i flykten genom att gräva ner dem på "säkra" ställen. Ända fram till Stalins död 1953 fortsatte människor att gömma föremål i jorden, nu av rädsla för att bli deporterade till Sibirien.

     

    I Minnesgömmor skildrar arkeologen Mats Burström historierna om några av dessa skatter; föremål som blev kvar i jorden, sådana som försvann, och sådana som återfanns och nu ingår i nya sammanhang. De mångskiftande berättelserna binder samman den lilla och den stora historien, och speglar hur världspolitiska skeenden formar enskilda familjers livsöden, ibland i flera generationer.

    Men mest av allt handlar denna samtidsarkeologiska studie om vad föremål betyder för oss och för vår förmåga att minnas.

    Läs mer om Minnesgömmor
  • Dealing with difficult heritage

    2011. Mats Burström, Bernhard Gelderblom. Journal of social archaeology 11 (3), 266-282

    Artikel

    From 1933 to 1937 the German National Socialist (Nazi) Party arranged an annual harvest festival at Bückeberg, close to the city of Hamelin. The festival was one of the symbolically most important celebrations in the Third Reich; at its height, more than one million people are reported to have gathered there. A special arena, designed by Albert Speer, was built to handle the large number of participants. Although extensive remains of this arena have survived, local feeling has prevented them from receiving official recognition as a historical monument. This paper presents the Bückeberg site and discusses the responsibilities of heritage professionals towards sites which may have significance as testimony to the past but which are not actively championed by the public.

    Läs mer om Dealing with difficult heritage
  • Memories of a world crisis

    2009. Mats Burström (et al.). Journal of social archaeology 9 (3), 295-318

    Artikel

    Santa Cruz de los Pinos is a small town like most others in the Cuban countryside. But half a century ago it was the epicenter of the 1962 Missile Crisis. During that time it served as a Soviet base for middle-range nuclear missiles, and the US air reconnaissance photos of it were spread through media all around the world. The crisis was solved through negotiations without Cuban involvement, and as a result of this neglect the Missile Crisis has been an under-communicated part of history in Cuba. A Swedish-Cuban research project has now investigated what kinds of memories of the crisis remain today at the former missile base – in the ground as well as in people’s minds. Digging in the ground has proved to be an effective way to start a remembering process and to help disarm a politically loaded history and uncover other stories than those dominating ‘big history’.

    Läs mer om Memories of a world crisis

Visa alla publikationer av Mats Burström vid Stockholms universitet