My HellsingForskare

Om mig

Mina forskningsintressen handlar om det långa 1700-talet och hur kunskap om denna epok har formats och gestaltats sedan dess. Hur och varför får egentligen vissa historiska perioder ett romantiskt skimmer? Varför faller vissa ämnen och källor i historievetenskaplig glömska och betraktas som irrelevanta (till exempel kvinnors bidrag till den politiska historien)? Vad utgör ett kollektivt nationellt minne och hur har det traderats? Resonansen mellan nu och då – mellan empirisk forskning, tidigare studier i ämnet och forskarjaget finner jag särskilt intressant att utforska och belysa. Kunskap uppstår ur en fråga och ett syfte, ofta villkorat av sin tid, och den som frågar (dvs. forskaren) har oavsett en ambition om objektivitet egna erfarenheter och drivkrafter som kommer att prägla resultaten. Spänningen mellan forskare, forskningsobjekt och historiografisk tradition artikuleras tydligt i mitt nuvarande forskningsprojekt om den moderna monarkins historia i Sverige, (finansierat av Vetenskapsrådet 2020–2023), ett ämne som är särskilt angeläget eftersom det är en institution med ett pågående förflutet som i århundraden har dokumenterat och kurerat sin egen historia.

Jag utgår ofta från källor som dokumenterar vardagslivet, främst egodokument (brev, dagböcker, memoarer) och räkenskaper. Mina undersökningar anknyter till flera teoretiska fält: urbanhistoria, politisk kulturhistoria, genushistoria, hovhistoria, ny diplomatihistoria, materiell kultur och konsumtionshistoria. Den gemensamma nämnaren för de flesta av studierna är att de i vid mening utforskar det frankofona Europa: några generationer furstar, aristokrater, adelsmän och förmöget borgerskap under 1700- och 1800-talen som kommunicerade på franska. Dessa kosmopolitiska kretsar utvecklade en intellektuell och kulturell samhörighet vars gränser bestämdes av tillgång till bildning och språkfärdighet, inte nationer eller kontinenter. Särskilt intressant finner jag blandningen av politiska och personliga aspekter av tillvaron hos denna beau monde eller ”socialites”: hur makt och status traderades över generationer genom resursöverföring och kulturella koder, från mitten av 1700-talet och in i vår tid.  

Min avhandling skildrade det svenska hovet under Gustaf III:s tid utifrån hans svägerska och kusin Hedvig Elisabeth Charlotte, hertiginna av Södermanland (1759–1818) [Hellsing 2015a; Hellsing 2015b; Hellsing 2013]. Sedan disputationen har jag vidareutvecklat dessa resultat genom att ta mig an fler aktörer och skildra en längre tidsperiod, med hjälp av den dynamiska internationella forskning som vuxit fram det senaste decenniet inom mina fält [Hellsing 2019; Hellsing 2018 a-e; Bellamy & Hellsing 2018; Hellsing & Holm 2015].

Mitt postdokprojekt, finansierat av Vetenskapsrådet 2014–2019, utvecklade de spatiala perspektiven på elitens tillvaro under 1700- och 1800-talen. Projektet analyserade främst den politiska betydelsen av Stockholms nya repertoar av nöjen kring sekelskiftet 1800 i ett internationellt perspektiv. Utifrån egodokument, räkenskaper och arkiv från flera nöjesinstitutioner visar studierna hur kvinnor och män ur samhällets eliter sammanstrålade på assembléer på Börshuset, på klubbar, i nyanlagda offentliga parker, i varandras hem och på teatrar. Studierna tar på ett nyskapande sätt sig an det urbana nöjeslivet som en del i det politiska livets repertoar av väsentlig betydelse, inte som ett fenomen av enbart social- eller kulturhistoriskt intresse. Till exempel kunde uppförandet av ett stadspalats skapa ökad trovärdighet för personer med politiska anspråk. På samma sätt bidrog välgörenhet till ett gott anseende som stärkte möjligheten till inflytande i politiska angelägenheter [Hellsing 2022; Hellsing 2017a; Hellsing 2017b; Hellsing 2016/14].

Jag är en utåtriktad historiker som gärna deltar i kreativa sammanhang där idéutbyte och metodutveckling står i fokus. Det gäller både vetenskapliga diskussionsformer som konferenser och samlingsvolymer, men också i egenskap av förmedlare av historia i radio, teve och poddar. Jag har engagerat mig i det akademiska livets utveckling som ordförande i flera vetenskapliga föreningar och som redaktör. Under åren 2016–2020 var jag huvudredaktör för den tvärvetenskapliga tidskriften 1700-tal: Nordic Journal for Eighteenth Century Studies. Jag publicerar regelbundet texter i friare format som krönikor, essäer och bloggar med reflektioner över akademiska erfarenheter och samtida intellektuella strömningar.

Nyckelord: history of the elites, court history, history of the monarchy, social practices, gender history, urban history, cultural history, history of consumption, material culture studies, archival practice, micro history, historiography of the 18^th and 19^th centuries, European history ca. 1750–1920, the Age of Revolutions, new diplomatic history, political sociability.