I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Anknytningsteori

  2020. Anders Broberg, Pia Risholm Mothander, Pehr Granqvist.

  Bok

  Anknytningsteorin är en av de viktigaste teorierna om nära relationer. Den beskriver betydelsen av tidiga anknytningserfarenheter för den fortsatta utvecklingen av nära känslomässiga relationer under barndom, tonår och vuxenliv.

  Denna andra utgåva av grundboken Anknytningsteori tar upp den senaste anknytningsforskningen och beskriver hur anknytningen utvecklas från vaggan till graven. Den är grundligt reviderad och utökad med bland annat flera uppdaterade kapitel från Anknytning i praktiken, exempelvis om desorganiserad anknytning, anknytningsbedömningar i olika åldrar samt anknytningsbaserade interventioner. Nya kapitel som tillkommit behandlar bland annat genetik och kultur. Boken ger således en heltäckande och aktuell presentation av anknytningsteorin och flera av dess tillämpningar.

  Anknytningsteori är skriven för studerande och yrkesverksamma inom psykologi, psykiatri, socialt arbete, pedagogik, medicin och till vidareutbildningar i psykoterapi.

  Läs mer om Anknytningsteori

• Adding Circle of Security - Parenting to treatment as usual in three Swedish infant mental health clinics. Effects on parents' internal representations and quality of parent-infant interaction

  2018. Pia Risholm Mothander, Catarina Furmark, Kerstin Neander. Scandinavian Journal of Psychology 59 (3), 262-272

  Artikel

  This study presents effects of adding Circle of Security-Parenting (COS-P) to an already established comprehensive therapeutic model for early parent-child intervention in three Swedish infant mental health (IMH) clinics. Parents' internal representations and quality of parent-infant interaction were studied in a clinical sample comprised of 52 parent-infant dyads randomly allocated to two comparable groups. One group consisted of 28 dyads receiving treatment as usual (TAU) supplemented with COS-P in a small group format, and another group of 24 dyads receiving TAU only. Assessments were made at baseline (T1), 6 months after inclusion (T2) and 12 months after inclusion (T3). Changes over time were explored in 42 dyads. In the COS-P group, the proportion of balanced representations, as assessed with Working Model of the Child Interview (WMCI), significantly increased between T1 and T3. Further, the proportion of emotionally available interactions, as assessed with Emotional Availability scales (EA), significantly increased over time in the COS-P group. Improvements in the TAU-group were close to significant. Limitations of the study are mainly related to the small sample size. Strength is the real world character of the study, where COS-P was implemented in a clinical context not otherwise adapted to research. We conclude by discussing the value of supplementing TAU with COS-P in IMH treatment.

  Läs mer om Adding Circle of Security - Parenting to treatment as usual in three Swedish infant mental health clinics. Effects on parents' internal representations and quality of parent-infant interaction

• Trygghetscirkeln som stöd till späd- och småbarnsfamiljer - användbarhet och effekter

  2017. Pia Risholm Mothander, Kerstin Neander. Socialmedicinsk Tidskrift 94 (4), 426-436

  Artikel

  Artikeln bygger på data hämtade från en svensk effektstudie av Trygghetscirkeln. Utvärderingar gjorda av gruppledare och 25 föräldrar presenteras tillsammans med förändringar av föräldrars inre representationer av barnet samt samspelskvalitet i föräldra-barnparet före och efter interventionen. Bedömningarna gjordes med Working Model of the Child Interview (WMCI) and Emotional Available (EA) scales. Gruppledare och föräldrar var enhälligt positiva till Trygghetscirkelns teori, begrepp och upplägg. Gruppledarna uttryckte att metoden underlättade föräldrarnas delaktighet i behandlingen, men betonade att uppväckta känslor måste ges utrymme för bearbetning mellan sessionerna. Uppföljningen visade att 10 föräldrars inre representation förändrats till balanserad och att 13 föräldra-barnpar förbättrat sin samspelskvalitet efter interventionen. Resultaten lyfter fram Trygghetscirkelns värde som komplement till sedvanlig behandling för familjer med späda och små barn.

  Läs mer om Trygghetscirkeln som stöd till späd- och småbarnsfamiljer - användbarhet och effekter

• Diagnostic classification of mental health and developmental disorders of infancy and early childhood (DC:0-5)

  2016. Pia M Risholm Mothander. Infant Mental Health Journal 37 (5), 523-524

  Artikel

  The Diagnostic Classification of Mental Health and Developmental Disorders of Infancy and Early Childhood (DC: 0–3) gave infant mental health specialists a tool to describe behavioral symptoms during infancy, earlier often ignored as minor or transient baby problems. In a new form, called the DC: 0–5, the tool now aims to describe mental health problems during the first 6 years of life. In my commentary, I discuss some implications of the proposed changes.

  Läs mer om Diagnostic classification of mental health and developmental disorders of infancy and early childhood (DC:0-5)

• Secure attachment to therapist, alliance, and outcome in psychoanalytic psychotherapy with young adults

  2015. Peter Lilliengren (et al.). Journal of counseling psychology 62 (1), 1-13

  Artikel

  Using a novel approach to assess attachment to therapist from patient narratives (Patient Attachment to Therapist Rating Scale; PAT-RS), we investigated the relationships between secure attachment to therapist, patient-rated alliance, and outcome in a sample of 70 young adults treated with psychoanalytic psychotherapy. A series of linear mixed-effects models, controlling for length of therapy and therapist effects, indicated that secure attachment to therapist at termination was associated with improvement in symptoms, global functioning and interpersonal problems. After controlling for the alliance, these relationships were maintained in terms of symptoms and global functioning. Further, for the follow-up period, we found a suppression effect indicating that secure attachment to therapist predicted continued improvement in global functioning whereas the alliance predicted deterioration when both variables were modeled together. While limited by the correlational design, this study suggests that the development of a secure attachment to therapist is associated with treatment gains as well as predictive of post-treatment improvement in functioning. Future research should investigate the temporal development of attachment to therapist and its interaction with alliance and outcome more closely. To ensure differentiation from patient-rated alliance, observer-based measurement of attachment to therapist should be considered.

  Läs mer om Secure attachment to therapist, alliance, and outcome in psychoanalytic psychotherapy with young adults

• Små barns behov av en långsiktig trygg bas

  2015. Pia Risholm Mothander, Anders Broberg.

  Rapport

  Detta kunskapsunderlag handlar om de yngsta barnens behov i de situationer där brister i deras omvårdnad kräver särskild samhällelig uppmärksamhet. Rapporten inleds med en genomgång av anknytningsteorin. Denna används som en utvecklingspsykologisk referensram för att beskriva barns känslomässiga utveckling med speciellt fokus på de anknytningsrelationer som skapas under de första tre till fyra levnadsåren. Människobarnet är vid födseln fysiskt och psykiskt beroende av den vuxne för sin överlevnad och den eller de föräldrapersoner som regelbundet tar hand om barnet kommer genom sin omvårdnad att bli barnets anknytningsperson/er och påverka barnets psykosociala utveckling, både på kort och på lång sikt.

  Läs mer om Små barns behov av en långsiktig trygg bas

• Trygghetscirkeln för ett reflekterande föräldraskap

  2015. Kerstin Neander, Pia Risholm Mothander.

  Rapport

  Projektet avsåg att pröva ett anknytningsbaserat föräldrastödsprogram, Trygghetscirkeln (COS-P), vars mål är att hjälpa föräldrar att nå fördjupad förståelse för barns behov av känslomässigt stöd från sina föräldrar.

  Prövningen av Trygghetscirkeln som komplement till övrig behandling genomfördes på tre geografiskt spridda behandlingsenheter för familjer med små barn i Sverige. Efter gruppledarutbildning genomfördes en RCT-studie där 52 föräldrar i åldern 18-44 år (M=30 år) med barn under 58 månader (M=15 mån) randomiserades till att antingen få behandling enligt planerad form (TAU), n=24 föräldrar, eller få behandling plus ett tillskott av 8 ggr Trygghetscirkel i grupp (COS), n=28 föräldrar. Vid baslinjen (T1) fyllde föräldrarna i självskattningsformulär avseende nivå av egen ångest (STAI), grad av depressivitet (CES-D), grad av reflekterande förmåga (PRFQ) och nivå av föräldrastress (SPSQ). Föräldrarna fyllde vidare i en anknytningsdagbok (AD). En diagnostisk DC:0-3R profil sammanställdes utifrån journaldata, samspelet mellan förälder och barn bedömdes kvalitativt (EAS) och en semistrukturerad djupintervju om förälderns inre bild av sig själv och sitt barn (WMCI) värderades. Nya mätningar gjordes därefter vid sex månader (T2) och 12 månader (T3) efter baslinjemätningen, med undantag för AD, den diagnostiska profilen och djupintervjun som enbart gjordes vid T1 och T3. Efter genomförda föräldragrupper utvärderades Trygghetscirkeln med hjälp av särskilda frågeformulär riktade till föräldrar och till gruppledare. Som avslutning av projektet gjordes öppna intervjuer dels med personal på respektive behandlingsenhet och dels med ett bekvämlighetsurval av föräldrar.

  Resultaten gav vid handen att både behandlare och föräldrar var mycket nöjda med Trygghetscirkeln, som var stimulerande, gav en fördjupad kunskap och hjälpte föräldrarna i sin föräldraroll. I COS-gruppen förändrades samspelskvalitet och framför allt den inre bilden av föräldrarollen och av barnet signifikant mer än i TAU-gruppen. I hela gruppen uppmättes över tid sänkt föräldrastress, reduktion av stressfaktorer i omgivningen, bättre föräldra-barnrelation och mer åldersadekvat socioemotionell utvecklingsnivå hos barnen. Den skattade nivån av egen psykiska hälsa, eller självskattad reflekterande förmåga förbättrades emellertid inte i någon av grupperna. Vid uppföljningen våren 2015 visade det sig att Trygghetscirkeln integrerats som en väsentlig del i verksamheternas behandlingsutbud.

  Rapporten lyfter fram att genomsnittsåldern för barnen i den undersökta gruppen var låg, vilket ledde till en låg förekomst av individuella barnkliniska symtom. Problemen var i huvudsak koncentrerade till föräldrafunktionen. Föräldrarna hade i allmänhet en etablerad behandlingskontakt innan de bjöds in till studien vilket troligen medförde att upplevelsen av den egna psykiska hälsan redan hade stabiliserats. Däremot förändrades stress, samspelskvalitet och den inre bilden långsammare, med mätbara positiva förändringar först vid uppföljningen efter 12 månader. Denna förändring var mer tydlig hos COS-gruppen än hos TAU-gruppen.

  Slutsatsen är att Trygghetscirkeln är ett föräldraprogram som uppskattas stort av både föräldrar och gruppledare. Då Trygghetscirkeln syftar till ökad förståelse för hur det egna förhållningssättet påverkar föräldrabeteendet, aktualiseras förälderns egna hinder och svårigheter i mötet med materialet och gruppdiskussionerna. Detta stärker betydelsen av erfarna gruppledare och att det sammanhang inom vilket Trygghetscirkeln erbjuds får möjlighet att fungera som en trygg bas. Vi kan inte uttala oss om Trygghetscirkeln som en generellt preventiv insats till alla föräldrar men vill rekommendera den för riktade insatser till barn med identifierade risker för psykisk ohälsa eller utvecklingsavvikelser samt som komplement till annan behandling där större behov av barnkliniska insatser föreligger.

  Läs mer om Trygghetscirkeln för ett reflekterande föräldraskap

Visa alla publikationer av Pia Margareta Risholm Mothander vid Stockholms universitet