Stockholms universitet

Sari VuorenpääUniversitetslektor

Om mig

Från januari 2022 är jag anställd som lektor vid specialpedagogiska institutionen. Jag har arbetat med lärarutbildning och lärarfortbildning sedan 2007.  Jag är legitimerad lärare mot förskola, grundskola och gymnasium med specialpedagogik och svenska som andraspråk som huvudinriktningar. Min avhandling Litteracitet genom interaktion har samtal i flerspråkiga miljöer som en central aspekt. Mellan åren 2016- 2021 var jag anställd som lektor i läs- och skrivutveckling vid institutionen för språkdidaktik på Stockholms universtitet. 

Undervisning

Jag undervisar, examinerar och handleder studenter från grundläggande till avancerad nivå. För närvarande har mitt undervisningsuppdrag fokus på speciallärarprogrammets specialisering mot språk-, läs- och skrivutvecklingutveckling. 

Forskning

Mitt huvudsakliga forskningsintresse är litteracitet ur ett flerspråkighetsperspektiv. 

Från januari 2021 till december 2024 medverkar jag i forskningsprojektet Förskoleklassen - en möjlig arena för läs- och skrivutvecklande undervisning. Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet.

Tidigare forskning:

Läsåret 2019/2020 hade jag ett forskarår vid Uppsala universitet inom forskningsmiljön Studier av Språkliga Praktiker (STOLP: Studies of Language Practices) där forskningen har fokus på olika aspekter av barns och ungas språkliga praktiker i och utanför förskola och skola.

Från februari 2017 till mars 2019 hade jag en postdoktortjänst inom en tvärvetenskaplig satsning med temat Barn, migration och integration. Det övergripande syftet med satsningen var att fördjupa förståelsen för de utmaningar och möjligheter som följer av den stora ökningen av människor, varav många är barn, som kommit och kommer till Sverige under senare tid. Här kan du läsa mer om satsningen och även om mitt projekt:

Barn, migration, integration - om projektet

Litteracitet - en dörröppnare till livet

Forskningspresentationer

Litteracitet genom interaktion - om samtalets betydelse inom skrivundervisning. NORDAND, Vasa, 2016.

Textsamtal i ett lärarperspektiv - dialog och interaktion. OFTI, Karlstad, 2016.

You can choose English or Mandarin - Initial assessment of newly arrived pupils in Swedish schools. NERA, Oslo, 2018.

Första mötet med den svenska skolan - interaktion mellan en nyanländ elev och rektorn,
Vem gömmer sig under sängen? - om sagor och didaktiska knutar skolår 1
. ASLA, Karlstad, 2018.

Elevens första möte med kartläggningspedagog. Multilingualism and education, Oslo, 2018.

Kartläggningsprocess med de nyanlända eleverna i fokus,
Den svenska skolbjörnen i digitaliseringens tidsålder,
Spökhistorier: textval och didaktiska konsekvenser i litterära litteracitetskedjor. SMDI, Linköping, 2018.

Modersmålslärare - mycket mer än språklärare. Modersmål, minoritet och mångfald - flerspråkiga identiteter i en nordisk utbildningskontext, Falun, 2018.

Permakultur på liv och död i klassrummet. FERA, Tammerfors, 2018.

Choice of text and didactic knots. NOFA7, Stockholm, 2019.

Kestävä tulevaisuus monikielisyyden voimin (Hållbar framtid genom flerspråkighet). AFinLA, Uleåborg, 2019.

Modersmålslärare - så mycket mer än språklärare. ASLA, Göteborg, 2020.

Elever i flerspråkig skolmiljö, årskurs 9, samtalar om skönlitterär (hög)läsning. SMDI, Malmö, 2020.

Elevperspektiv på litteraturläsning i svenskundervisning i åk 9- vad är det och vad det kunde vara. NNMF, Uppsala, 2021. 

Rektor för modersmålslärare och studiehandledare
Ett komplext
skolledaruppdrag i ett mångfalds- och socialt hållbarhetsperspektiv. ASLA, Stockholm, 2022.

Läs- och skrivutvecklande undervisning i ämnesområdena språk och kommunikation, matematik, naturvetenskap, teknik och samhälle samt lek i förskoleklass. Skriv! Les! Trondheim, 2022.

Svensk barnlitteratur som inspiration i modersmålsundervisning. SMDI, Lund, 2022. 

Matematikundervisning- En läs- och skrivutvecklande didaktik i förskoleklass. Konferens i pedagogiskt arbete. Linköping, 2023.

Didaktiska perspektiv på språk i rörelse i svensk skola.

Skönlitterära texter i grundskolans svenskundervisning. 

NNFF9, Helsingfors, 2023.

per

 

spektiv på språk i rörelse i svensk skola

Forskningsprojekt

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Chicken Raising in a Diverse Finnish Classroom

    2018. Lili-Ann Wolff, Sari Vuorenpää, Pia Sjöblom. Sustainability 10 (11)

    Artikel

    Social change requires new educational planning and sustainable teaching methods. Shaping an environment of care with animals as a part of the daily school life may produce such a change. In this article, we present a transdisciplinary study with the aim of exploring whether raising chickens in a classroom could promote learning, especially sustainability learning, and how. The study employs an ethnographic approach and we have analyzed the data according to interaction analysis. We collected the data in a culturally-diverse Finnish primary school class during May 2018. The data comprise field notes, videos and photographs from indoor and outdoor school activities; interviews and discussions with teachers and students; and, texts and artifacts that were made by students. The results show that having chickens in the classroom not only improved the students’ learning of biology, but also enhanced many other activities. The chicken project became part of a complex learning culture that met several of the aims of the curriculum and in many ways reached beyond the aim of merely learning science. The project became a natural part of sustainability education and promoted the acquisition of knowledge and skills in relation to the ecological and social dimensions of sustainability.

    Läs mer om Chicken Raising in a Diverse Finnish Classroom
  • Lärares didaktiska överväganden i arbetet med fängslande berättelser

    2020. Katarina Rejman, Eva Söderberg, Sari Vuorenpää. Trettonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning- Bildning, utbildning, fortbildning, Linköping 22–23 november 2018, 240-254

    Konferens

    Den här artikeln handlar om en fallstudie gjord i en flerspråkig svensk grundskola. Eleverna i årskurs fem ska lära sig skriva fängslande texter, och vi följer ett förlopp där två lärare planerar och genomför undervisning. Syftet med studien är att undersöka undervisning där skönlitterära texter används som utgångspunkt för elevernas skrivande, samt diskutera den skönlitterära textens potential i litteracitetsarbete med elever. Våra forskningsfrågor handlar om vilka aspekter av undervisningen som hamnar i förgrund respektive bakgrund i lärarnas planering och i den genomförda undervisningen. Vi frågar också vilka spår av undervisningen som syns i de texter eleverna avslutningsvis skriver. I den teoretiska bakgrunden lyfter vi bland annat didaktisk och skrivpedagogisk teori samt teorier om undervisning som gynnar elevers litteracitetsutveckling. Materialet består av videofilmer, fältanteckningar, modelltexter och elevproducerade texter. Lärarnas planering analyseras med avseende på vilka didaktiska överväganden de gör. I den genomförda undervisningen identifierar vi sju skrifthändelser. De tre spökhistorier som utgör modelltexter, liksom de elevproducerade texterna, analyseras enligt en litterär analysmodell, med avseende på bland annat motiv och genremarkörer. Resultatet visar att lärarnas bedömning av elevernas språkliga förmåga leder till att deras förväntningar på eleverna är låga, vilket påverkar valet av modelltexter, men även lektionens skrifthändelser. Vår slutsats är att elevernas engagemang under lektionerna och deras texter tyder på att högre förväntningar i form av litterärt mer avancerade texter, samt starkare inramning och stöttning, hade utmanat dem till ännu starkare prestationer.

    Läs mer om Lärares didaktiska överväganden i arbetet med fängslande berättelser
  • Modersmålslärare- så mycket mer än språklärare

    2020. Sari Vuorenpää, Elisabeth Zetterhom. Modersmål, minoriteter och mångfald- i förskola och skola, 303-327

    Kapitel

    Kapitel elva i antologin behandlar modersmålslärarens yrkesroll. Kapitlet fokuserar på den resurs modersmålslärare utgör för elevernas utbildning, samtidigt som betydelsen av deras sociala engagemang för elever och föräldrar lyfts fram. I kapitlet synliggörs modersmålslärarnas positiva inställning till sitt arbete, och samtidigt att författarna upplever stark vilja hos dem att utgöra en länk mellan familj, skola och samhälle. På så sätt lyfts modersmålslärarnas potential som språklig och kulturell resurs i skolan fram.

     

    Läs mer om Modersmålslärare- så mycket mer än språklärare
  • Social hållbarhet och scientific literacy i flerspråkiga naturvetenskapsklassrum

    2020. Sari Vuorenpää, Lili-Ann Wolff, Pia Sjöblom. Ainedidaktiikka 4 (3), 23-40

    Artikel

    The focus of this article is social sustainability as a teaching practice, not as teaching content. Specifically, the concern is how to realize science teaching in a socially sustainable way. The research question is how science teachers could offer students equal opportunities to develop scientific literacy. We have searched for answers through classroom observations in Finland and Sweden. The analysis revealed four categories with relevance to social sustainability teaching practice: language use, tangibility, time use, and encouragement of student initiatives. Equal science learning requires teaching methods that include purposeful use of language in practical learning situations without time pressure. It is also the teaching that supports student initiatives.

    Läs mer om Social hållbarhet och scientific literacy i flerspråkiga naturvetenskapsklassrum

Visa alla publikationer av Sari Vuorenpää vid Stockholms universitet