Stockholms universitet
This page in English

Teresa Simon AlmendalProfessor

Om mig

Jag är professor i finansrätt och prodekanus för forskning vid Juridiska fakulteten. Som prodekan leder jag fakultetens forskningsutskott och hanterar olika forsknings- och forskarutbildningsrelaterade frågor. Under perioden 2007–2020 ledde jag forskningsavdelningen för skatterätt vid Stockholm Centre for Commercial Law. Under perioden 2015–2018 verkade jag som studierektor för forskarutbildningen. Vid sidan av uppdraget som prodekan är jag verksam som forskare och lärare vid Juridiska institutionen.

Forskning och forskningsfinansiering

Min forskning är inriktad på rättssäkerhet, förfarande och processuella frågor inom skatterätten. I min avhandling Skatteanpassade transaktioner och skattebrott (2005) undersökte och analyserade jag de olika rättsliga och praktiska frågeställningar som transaktioner på gränsen till det tillåtna ger upphov till i rättstillämpningen. Det var en multidisciplinär studie som rörde sig över ämnena skatterätt, straffrätt och processrätt. I monografin Företrädaransvar (2015) fortsatte jag den multidisciplinära ansatsen. I boken studerades det skatterättsliga företrädaransvarets innebörd, omfattning och tillämpningsområde. Studiens tyngdpunkt låg på en kritisk granskning av ansvarets konsekvenser utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv. Europakonventionen var av särskild vikt för analysen, men även företrädaransvarsreglernas förhållande till de associationsrättsliga bestämmelserna diskuterades, liksom det allmännas möjlighet att kompenseras genom skadestånd för skattebortfall till följd av skattebrott. Projektet finansierades av Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser och av Stiftelsen för skatterättslig forskning vid Stockholm Centre for Commercial Law. I artikelform har jag härutöver närmare granskat det svenska skattestraffrättsliga regelverkets förhållande till Eurokonventionen och flera andra processuella och rättssäkerhetsorienterade frågor kopplade till skatterätten. Min senaste forskningstudie gällde den moderna svenska rättsstaten utifrån ett skatterättsligt perspektiv. För närvarande ingår jag i ett tvärvetenskapligt forskarlag (skatterätt, nationalekonomi och socialantropologi) där vi undersöker frågeställningar under arbetstiteln Tax Tech, Tax Anomalies and the Rule of Law.

Undervisning

Jag undervisar på grundkurserna Skatterätt och Allmän rättslära, på specialkurserna Företagsbeskattning och Straffprocess och inom ramen för forskarutbildningen. Härutöver handleder jag uppsatser och doktorander. Tillsammans med ett antal kollegor ingår jag i författarlaget till läroboken Inkomstskatt.

Akademisk bakgrund

Jag disputerade år 2005 vid den Juridiska institutionen i Stockholm på avhandlingen Skatteanpassade transaktioner och skattebrott med professorerna Christer Silfverberg och Anders Hultqvist som handledare. Under perioden 2004–2005 arbetade jag halvtid som vikarierande kursföreståndare och lärare i skatterätt på Handelshögskolan i Stockholm. Under åren 2005–2007 var jag delvis verksam vid Högskolan på Gotland. Jag anställdes som universitetslektor i finansrätt vid Juridiska institutionen i Stockholm år 2007. År 2008 erhöll jag ett post doc-stipendium från Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser, vilket möjliggjorde fortsatt forskning vid Stockholm Centre for Commercial Law. År 2011 utsågs jag till docent i finansrätt. Jag befordrades till professor 2015.

Akademiska förtroendeuppdrag

Ledamot i Regionala Etikprövningsnämnden, Stockholm, 2011–2012.

Ledamot och senare ordförande i Forskningsutskottet, Juridiska fakulteten, Stockholms universitet, 2011 -

Ledamot i Institutionsstyrelsen, Juridiska institutionen, Stockholms universitet, 2011–2012.

Studierektor för forskarutbildningen, Juridiska institutionen, Stockholms universitet, 2015–2018.

Ledamot i Beredningen för forskarutbildning (BUF), Humanvetenskapliga området, Stockholms universitet, 2015-

Ordförande i Nordiska Skattevetenskapliga Forskningsrådet, 2015-

Prodekanus för forskning, Juridiska fakulteten, Stockholms universitet, 2018-

Vice ordförande i Beredningen för forskarutbildning (BUF), Humanvetenskapliga området, Stockholms universitet, 2018-

Ledamot i Institutet för Rättsvetenskaplig Forskning, 2018-

Diverse uppdrag som betygsnämndsledamot, peer-reviewer, konferensansvarig, medverkande i olika beredningar och arbetsgrupper, m.m. samt sakkunnig i olika utredningar.

Medverkan vid konferenser och seminarier (de tre senaste)

"Rulemaking and enforcement on steroids - how to ensure equal treatment and predictability in the application", The Stockholm Oxford Law Symposium 8-9 September 2022.

"Att tillämpa skatteförfarandelagen - tillämpningsfrågor sedan införandet och fram till idag", Institutet för Skatter och Rättssäkerhet, 6 oktober 2022.

"Förändrad forskarroll, förändrade villkor och verktyg för forskning, Insitutet för Rättsvetenskaplig forskning, 11 november 2022.

"Rättsstat i förändring? - några spaningar utifrån ett skatterättsligt perspektiv", Juridiska fakulteten, Uppsala universitet, 18 januari 2023.

Samverkan

Jag har genom verksamheten vid forskningsavdelningen för skatterätt vid Stockholm Centre for Commercial Law en tät samverkan med det praktiska rättslivet. Jag har också en inomnordisk samverkansplattform genom Nordiska Skattevetenskapliga Forskningsrådet, där jag är ordförande. Jag är medlem i European Tax Law Association och i den stockholmsbaserade Skatterättsliga klubben. Jag deltar ofta i seminarier, konferenser och utbildningar som arrangeras av externa utbildningsanordnare. Under 2019–2020 var jag sakkunnig i Utredningen om det skatterättsliga företrädaransvaret och har också tidigare varit sakkunnig i Utredningen om rättssäkerhet i skatteförfarandet.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Betalningsskyldighet utan stöd av lag? - analys av ett mål om företrädaransvar

    2020. Teresa Simon-Almendal. Skattenytt (1-2), 32-46

    Artikel

    I september 2019 meddelade Högsta förvaltningsdomstolen dom i ett företrädaransvarsmål, HFD 2019 ref. 38, av vilket framgår att en företrädare för en juridisk person kan bli personligt betalningsskyldig för överskjutande ingående mervärdesskatt enligt 59 kap. 14 § SFL (företrädaransvar), även om företrädaren inte personligen har lämnat oriktiga uppgifter, vilket annars är ett objektivt krav för att 59 kap. 14 § SFL ska bli tillämplig. Enligt artikelförfattarens mening väcker målet flera frågor, inte minst från ett rättssäkerhetsperspektiv. I artikeln diskuteras dessa rättssäkerhetsfrågor och andra spörsmål kopplade till problematiken med utkrävande av ansvar för underlåtenhet i visst avseende.

    Läs mer om Betalningsskyldighet utan stöd av lag? - analys av ett mål om företrädaransvar

  • Företrädaransvar, plötsligt händer det! - Eller, proportionalitet och begreppsutfyllnad i HFD

    2017. Teresa Simon-Almendal. Skattenytt (10), 631-657

    Artikel

    Reglerna om skatterättsligt företrädaransvar i 59 kap. skatteförfarandelagen är omdiskuterade. De har kritiserats. Det har gjorts gällande att regelverket är konkursdrivande, att det strider mot syftet med reglerna för tvångslikvidation vid kapitalbrist i 25 kap. aktiebolagslagen, att det träffar brett och långt utanför sitt ursprungliga syftemål, att det hämmar företagandet samt att det utkrävs enligt en strikt ansvarsmodell med (alltför) små möjligheter till lindring i form av befrielse. I olika sammanhang har det framförts önskemål om en översyn av regelverket. I skrivande stund har dock alltjämt ingenting hänt på lagstiftningsfronten. De senaste fyra åren har det emellertid rört på sig i praxis. Såväl Högsta domstolen som Högsta förvaltningsdomstolen har kommit med domar som har fyllt ut begreppen och rätat ut en del frågetecken på företrädaransvarsområdet. Även om fortfarande mycket återstår att säga och göra på området, så händer det plötsligt saker i rättstillämpningen. I artikeln diskuteras de nya utvecklingslinjerna.

    Läs mer om Företrädaransvar, plötsligt händer det! - Eller, proportionalitet och begreppsutfyllnad i HFD

  • Företrädaransvar

    2015. Teresa Simon-Almendal.

    Bok

    I skatteförfarandelagen finns regler om företrädaransvar. Genom reglerna kan ställföreträdare för juridiska personer göras solidariskt med bolaget betalningsansvariga för den juridiska personens obetalda skatter. Regelverket har kritiserats. Det har bl.a. gjorts gällande att det är konkursdrivande, att det strider mot syftet med reglerna för tvångslikvidation vid kapitalbrist i aktiebolagslagen, att det träffar utanför sitt ursprungliga syftemål samt att ansvaret utkrävs enligt en strikt ansvarsmodell med (alltför) små möjligheter till lindring i form av befrielse. Klart är att reglerna väcker frågor både beträffande betalningsansvarets innebörd och omfattning men också vad gäller bestämmelsernas rättsliga konsekvenser.

    I boken studeras det skatterättsliga företrädaransvarets innebörd, omfattning och tillämpningsområde. Bokens tyngdpunkt ligger på en kritisk granskning av ansvarets konsekvenser utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv. Europakonventionen är av särskild vikt för analysen, men även företrädaransvarsreglernas förhållande till de associationsrättsliga bestämmelserna diskuteras, liksom det allmännas möjlighet att kompenseras genom skadestånd för skattebortfall till följd av skattebrott.

    Boken vänder sig till de personer som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med företrädaransvarsfrågor: enskilda bolagsföreträdare, ombud, handläggare vid Skatteverket och domare.

    Läs mer om Företrädaransvar

  • Civilrättens betydelse för skatterättsliga bedömningar, och tvärtom. Eller vad är karta, vad är verklighet?

    2012. Teresa Simon-Almendal. Juridisk Tidskrift (3), 598-619

    Artikel

    I förevarande artikel behandlas civilrättens betydelse för skatterättsliga bedömningar, och tvärtom. Ämnet är inte nytt. Snarare har skatterättens förhållande till civilrätten under lång tid varit föremål för diskussion. Bergström behandlade t.ex. redan år 1978 civilrättsliga termers användning i skatterättsliga sammanhang. Grönfors och Grosskopf analyserade i en artikel från 1990 avtalsrättens tillämpning inom det skatterättsliga området, och Grosskopf har härefter diskuterat om det finns en särskild skatterättslig civilrätt. Förevarande artikel utgör ett bidrag till diskussionen.

    Läs mer om Civilrättens betydelse för skatterättsliga bedömningar, och tvärtom. Eller vad är karta, vad är verklighet?

  • Skatteanpassade transaktioner och skattebrott

    2005. Teresa Simon Almendal (et al.).

    Avhandling (Dok)

    Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka det straffbara och det straffria området med avseende på mer komplicerade skatteanpassade transaktioner och skattebrott. I det senare fallet ligger tonvikten på sådana skattebrott som begås inom ramen för juridiska personers verksamhet. Framför allt studeras sådana transaktioner som brukar anges ligga på gränsen mellan straffri skatteplanering och straffbara förfaranden, s.k. gråzonstransaktioner. I avhandlingen undersöks och analyseras de olika rättsliga och praktiska frågeställningar som transaktioner på gränsen till det tillåtna ger upphov till i rättstillämpningen. Studien omfattar huvudsakligen tre moment: frågan om huruvida oriktig uppgift föreligger eller ej, frågan om den rättsliga kvalificeringen av de skattskyldigas handlande och frågan om det allmännas möjlighet att reagera på och ingripa mot avsiktligt eller oavsiktligt oriktigt uppgiftslämnande.

    Ett delsyfte med forskningsprojektet är att identifiera och analysera för de båda ämnesområdena skatterätt och straffrätt gemensamma anknytningspunkter i syfte att undersöka om det i rättstillämpningen uppstår några särskilda tillämpningsproblem, då de båda disciplinerna möts vid bedömningen av huruvida oriktig uppgift föreligger.

    Enligt författaren går det knappast att fastställa en skiljelinje mellan rättsligt accepterade rättshandlingar och sådana som kan träffas av straffansvar enligt skattebrottslagen (1971:69). I praktiken måste i stället i rättstillämpningen i varje enskilt fall olika dispositioners rättsliga karaktär kvalificeras i syfte att inordna de vidtagna rättshandlingarna under det skatte- och straffrättsliga regelverket. Då emellertid rättstillämpningen vid skatte- och skattebrottmål uppvisar stora likheter och har många gemensamma anknytnings- och beröringspunkter, ifrågasätter författaren bl.a. om inte mål vars grund är det oriktiga uppgiftslämnandet bör handläggas i en och samma process vid ett och samma tillfälle.

    Läs mer om Skatteanpassade transaktioner och skattebrott

Visa alla publikationer av Teresa Simon Almendal vid Stockholms universitet

Redigera profilen