Trauma är ett begrepp som allt oftare används i den socialpolitiska debatten, men vad betyder det egentligen? Och hur stor plats ska det ta i socialt arbete? I det här avsnittet pratar vi med Jenny Svebeck, socionom och legitimerad psykoterapeut som också är verksam som adjunkt på institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.

Varför är det viktigt att socialarbetare får handledning och varför är bemötandet så viktigt inom socialt arbete – hur kan arbetsplatsen förstås som ny läroplats efter examen? Vi pratar också om hur man som socialarbetare emotionellt kan påverkas av att lyssna till traumaberättelser och betydelsen av att arbeta i en hållande och tillitsfull miljö.

Gäst: Jenny Svebeck

Lyssna på avsnitt 9: Ska socionomer jobba med trauma?

Länkar för fördjupning:

I avsnittet pratar vi om ACE-faktorer kopplat till trauma, vi diskuterar också begreppet härbärgering/hållande i socialt arbete. Vidare nämns också begreppen sekundär traumatisering, vikarierande traumatisering och Compassion Fatigue (empatitrötthet).    

Nya siffror från Folkhälsomyndigheten visar att en av fyra tjejer mellan 16 och 29 år har utsatts för vaginal, oral eller anal penetration mot sin vilja. I det här avsnittet möter vi Carolina Överlien, professor i genusrelaterat våld och hälsa, för ett samtal om sexuellt våld i ungas nära relationer.

Varför är utsattheten fortfarande så utbredd – trots samtyckeslagstiftning, en ny läroplan och att nästan ett decennium gått sedan #metoo? Hur talar unga själva om svårigheter att sätta gränser i sexuella situationer, och vilket stöd får de när gränser överskrids? Vi pratar också om digitaliseringens påverkan, porr och risken för att vuxenvärlden bemöter ungas erfarenheter med budskapet ”vi förstår ingenting”.

Gäst: Carolina Överlien

Lyssna på avsnitt 8: När blir en gråzon ett övergrepp?

Länkar för fördjupning:

I avsnittet pratar vi om en nyligen publicerad rapport från Folkhälsomyndigheten som visar att en av fyra unga tjejer utsatts för vaginal, oral eller anal penetration mot sin vilja. Carolina Överlien berättar att siffrorna ligger i linje med tidigare studier, och nämner en studie hon genomförde ihop med Sibel Korkmaz och Héléne Lagerlöf. Hon berättar också om ett stort norskt forskningsprojekt som utmynnat i rapporten "Nesten innafor": Seksuell vold og krenkelser i unges nære relasjoner. Vi nämner även Stina Jeffners avhandling ”Liksom våldtäkt, typ…”: Om ungdomars förståelse av våldtäkt. När vi diskuterar porrens påverkan på unga nämner Carolina pågående forskning av Meghan Donevan, som i en nypublicerad studie intervjuat kvinnor i porrindustrin.

I juli 2025 väntas den nya socialtjänstlagen träda i kraft. Centrala ledord för den nya lagstiftningen är att socialtjänsten ska arbeta förebyggande och kunskapsbaserat. Samtidigt utreds flera reformer som kritiserats för att sakna stöd i forskning, och som tar sikte på socialtjänstens arbete och målgrupper.

I dagens avsnitt pratar Klara Hussénius och Peter Andersson med Sveriges första socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) om hur hon ser på relationen mellan kunskap och några av förslagen. De uppehåller sig särskilt vid samhällsvården för barn och unga, men lyfter också frågor som rör försörjningsstödet.

Gäst: Camilla Waltersson Grönvall

Lyssna på avsnitt 7: Lyssnar politikerna på forskning?

Länkar för fördjupning:

I avsnittet pratar vi bland annat om pågående HVB-utredning och SiS-utredning. Vi diskuterar också det nya lagförslaget som arbetas fram i Ds 2024:30 (lagen om insatser inom socialtjänsten till vårdnadshavare, barn och unga när samtycke saknas). I anknytning till att vi pratar om försörjningsstödet nämner vi de rekommendationer FN:s Barnkommitté framförde till Sverige 2023, Finanspolitiska rådets årsrapport från 2024, den så kallade aktivitetskravsutredningen, samt utredningen Drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet (som ännu inte hade publicerats när avsnittet spelades in).

Under samtalet återkommer vi flera gånger till att socialt arbete byggs via relationer, vi kan rekommendera Jessica Sjögrens avhandling: Med relationen som redskap? Om socialsekreterare, klientarbete och professionalitet i socialtjänsten från 2018 för den som vill läsa mer.

Den tilltagande gängkriminaliteten där unga människor utför både mord och sprängningar är något vi allt oftare läser om i dagspress. Under januari 2025 har ett dystert rekord slagits med i stort sett en sprängning om dagen som av polisen kopplas till pågående gängkonflikter.

I dagens avsnitt pratar vi med Anders Bolund som har 15 års erfarenhet av socialt arbete med barn och unga i riskzonen för kriminalitet. Med utgångspunkt i hans erfarenheter får vi en bild av hur arbetet går till, hur målgruppen har förändrats över tid och vilka utmaningar socialtjänsten står inför. Inte minst får vi en levande berättelse om vad gammalt klassiskt socialt arbete kan handla om: ”Vi måste kavla upp ärmarna”, säger Anders Bolund och understryker vikten av hantverksskicklighet och operativt ledarskap.

Anders är socionom utbildad vid Stockholms universitet, och jobbar idag som utredare på enheten för utveckling av förebyggande arbete på Brottsförebyggande rådet.

Gäst: Anders Bolund

Lyssna på avsnitt 6: Kan socialarbetare förebygga att barn och unga hamnar i gängkriminalitet?

Länkar för fördjupning:
I avsnittet pratar vi bland annat om Socialstyrelsens kunskapsstöd och rekommendationer för socialtjänstens arbete med barn 6–17 år: Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott. Vi snuddar också vid begreppet RBM (Risk-Behov-Mottaglighet) och Vetenskapsrådets rapport Ungdomskriminalitet – en kunskapsöversikt från 2024. Vi refererar också till en DN-artikel från hösten 2024 där Anders Bolund blev intervjuad om en ny form av rekrytering som sker på LSS-boenden.
 

Att ställa rimliga krav, anpassa lagom mycket och adressera problematisk skolfrånvaro – många har åsikter om hur föräldrar till barn med autism ska hantera sitt föräldraskap. Men vilket stöd får familjerna, och vad händer när barnen blir äldre? I det femte avsnittet pratar vi med Malin Ljungberg, socionom och doktorand i socialt arbete, om hur NPF-föräldrarna själva beskriver sin situation. Vi diskuterar bland annat hur omsorgs- och försörjningsekvationen ska gå ihop och varför professionellas bemötande är viktigt.

Gäst: Malin Ljungberg

Lyssna på avsnitt 5: Är stödet till NPF-föräldrar tillräckligt?

Länkar för fördjupning:

I avsnittet pratar vi bland annat om att många föräldrar till vuxna barn med autism beskriver att omsorgen påverkar deras hälsa och arbetsliv. Malin nämner Riksförbundet Attentions rapport ”Kraschar jag så kraschar allt” och Autism Sveriges Förlorade år: Rapport från byråkratins väntrum. Vi pratar också om att Socialstyrelsen uppmärksammat behovet av att stärka kompetensen bland personal i hälso- och sjukvård och socialtjänst och att LSS-insatserna har minskat i många kommuner. För den som vill veta mer kan vi tipsa om ett poddavsnitt från Vetenskap & hälsa om ökningen av autismdiagnoser och en rapport om hur unga själva beskriver att det kan vara att varken arbeta eller studera.

Missbruk eller substansbruk – hur ser samhället på personer som använder narkotika och vilken betydelse har det? I det fjärde avsnittet pratar Peter och Klara med Josefin Månsson, universitetslektor och docent i socialt arbete, som bland annat har forskat om narkotikapolitik och drogdiskurser. De pratar om legalisering och avkriminalisering, skademinimering och olika former av behandlingsinsatser. Dessutom ges en initierad inblick i hur socialt arbete kan ta sig uttryck i en sprututbyteskontext och hur den svenska narkotikapolitiken påverkar brukarna.

Gäst: Josefin Månsson

Lyssna på avsnitt 4: Är den svenska narkotikapolitiken dödlig?

Länkar för fördjupning:

I avsnittet diskuteras bland annat om den statliga utredningen ”Vi kan bättre” och ESO-rapporten ”Bruk och Straff”. Vidare diskuteras bland annat om hur diskursen kring cannabis ser ut i praktik och politik och kring vad skademinimering och sprututbyte är för någonting.

Våldtäkt, barnpornografibrott och sexuella övergrepp mot barn tillhör en kategori brott som alla tycks eniga om att vilja utrota. Men vad gör samhället för att förebygga dem? I det tredje avsnittet pratar vi med Stina Lindegren, fil. dr och universitetslektor i socialt arbete, som både forskat och arbetat praktiskt med behandling för sexualbrottsdömda. Vi pratar om hur behandling för sexualbrottsdömda går till, och om att bilden av den stereotypa förövaren sällan stämmer överens med verkligheten. Dessutom får vi inblick vad forskningen säger om längre fängelsestraff.

Gäst: Stina Lindegren

Lyssna på avsnitt 3: Går det att behandla sexualbrottsdömda?

Länkar för fördjupning:

I avsnittet pratar vi bland annat om Stinas avhandling om sexualbrottsdömda mäns upplevelser av stöd och behandling. Nyligen publicerades en FoU-rapport som bygger på resultat från avhandlingen. Stina berättar att många sexualbrottsdömda förnekar att de begått brotten de är dömda för och att Karolinska Institutet genomfört en studie där de erbjudit anonym behandling för personer som delat barnpornografimaterial via Darknet. Vi kommer också in på att socialtjänsten sedan 2021 har ett uttalat krav på att verka för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende.

HVB-hem, särskilda ungdomshem, stödboenden, familjehem – de senaste åren har samhällsvården för barn och unga hamnat i strålkastarljuset. I det andra avsnittet pratar vi med universitetslektor och docent David Pålsson om institutionsvård för barn och unga. Med Davids hjälp får vi en överblick kring vilka det är som placeras på institution, huruvida en institutionsplacering kan avhjälpa den unges problem och vilka det är som jobbar på ungdomsinstitutioner.

Gäst: David Pålsson

Lyssna på avsnitt 2: Vad pågår i institutionsvården för barn och unga?

Länkar för fördjupning:

I avsnittet pratar vi bland annat om att personalen som arbetar på ungdomsinstitutioner har bristfällig utbildning och att Riksrevisionen tidigare i år riktade mycket skarp kritik mot SiS gällande bristfällig vård och behandling. Vi pratar också om att HVB-fältet är fragmenterat och delvis styrs av marknaden samt att det skiljer sig vad gäller tillsyn av ungdomsinstitutioner mellan de nordiska länderna.

Ekonomiskt bistånd, försörjningsstöd, socialbidrag – kärt barn har många namn. I det första avsnittet pratar vi med Åke Bergmark, som har forskat om bidraget sedan åttiotalet. Med Åkes hjälp reder vi ut några föreställningar som florerar i samhällsdebatten. Är det till exempel möjligt att stapla bidrag? Dessutom pratar vi försörjningsmoral, ökad restriktivitet och socialtjänstens bedömningar.

Gäst: Åke Bergmark

Lyssna på avsnitt 1: Kan man bli rik på socialbidrag

Länkar för fördjupning:

I avsnittet pratar vi bland annat om att riksnormen för försörjningsstöd har urholkats, och att socialtjänstens bedömningar har blivit mer restriktiva över tid. Vi pratar också om varför behovet av ekonomiskt bistånd är större bland utrikesfödda och om att den sökandes kön och etnicitet/migrationsbakgrund kan påverka chansen att beviljas stöd. Vi nämner Finanspolitiska rådets årsrapport från 2024 och en utredning om aktivitetsplikt (rättelse: utredningen är avslutad men ännu inte offentliggjord). När avsnittet släpps pågår en statlig utredning som bland annat ska lämna förslag på hur ett bidragstak kan införas.

När avsnittet släpps pågår en statlig utredning som bland annat ska lämna förslag på hur ett bidragstak kan införas.

Peter Andersson och Klara Hussénius är båda forskare vid Institutionen för socialt arbete. Podcasten kommer att beröra ämnen som det pratas mycket om i både nyhetsrapporteringen och inom politiken, men även belysa ämnen som engagerar en bred samhällsintresserad publik.

– Det diskuteras väldigt mycket kring ämnen som har att göra med socialt arbete just nu, både i nyhetsrapporteringen och i politiken. Det gäller allt från hur man ska förebygga ungdomskriminalitet till vem som ska jobba i framtidens äldreomsorg. Vi har väl båda varit lite självkritiska till att vi som forskar om de här ämnena inte alltid är så bra på att tillgängliggöra nya forskningsresultat och delta i samhällsdebatten. Podcasten blir ett sätt att skapa fler kontaktytor, där vi också kan bjuda in praktiker och beslutsfattare till angelägna diskussioner, säger Klara Hussénius.

Podcasten släpps i 4-5 avsnitt per termin, det första lanseras i början av oktober. Förhoppningen med podcasten är att den ska väcka nyfikenhet, sprida kunskap och ge lyssnarna en inblick i den senaste forskningen inom socialt arbete.

Några av ämnena som kommer att diskuteras är: Kan man bli rik på socialbidrag? Hur ser behandling för sexualbrottsdömda ut? Är det dags att låsa in fler ungdomar på samhällsinstitution? Är den svenska narkotikapolitiken dödlig?

– Vi hoppas väcka nyfikenhet kring de ämnen vi tar upp. Varje avsnitt fokuserar på ett specifikt ämne och tanken är att öppna för fördjupande diskussioner som är lätta att ta till sig, till exempel på bussen hem. I bästa fall får både vi och lyssnarna en aha-upplevelse och något att fundera vidare på efter varje avsnitt, säger Peter Andersson.

Det första avsnittet kommer att gästas av Åke Bergmark som har forskat om ekonomiskt bistånd sedan 80-talet.

– Åke kommer att hjälpa oss att reda ut några vanliga föreställningar om bidragstagande och att förstå dagens samhällsdebatt kring fattigdom ur ett lite större perspektiv. I ett annat avsnitt träffar vi Josefin Månsson som forskar om cannabis, och då kommer vi bland annat diskutera den svenska narkotikapolitiken utifrån ett brukarperspektiv, avslutar Klara och Peter.

Har du tips på ämnen eller gäster inför framtida avsnitt? Då kan du mejla Peter och Klara på podd@socarb.su.se.