Då utlandsfödda har lägre arbetsmarknadsdeltagande och påvisar högre arbetslöshet än inrikes födda har regeringen introducerat ett antal program med syfte att hjälpa utlandsfödda att integreras på arbetsmarknaden. SULCIS har varit och är fortfarande involverat i utvärderingen av dessa program, samt har ett projekt om egenföretagande och bemanningsföretag, två former av anställning som lagts fram som vägar till integration på arbetsmarknaden.
2010:3 Utvärdering av etableringsreformen
Den 1 december 2010 trädde en av de större reformerna av integrationspolitiken i kraft. Huvudansvaret för etableringsinsatserna för nyanlända flyktinginvandrare och anhöriga som kommer till Sverige inom två år flyttas från kommunerna till Arbetsförmedlingen. Under den period då kommunerna varit ansvariga för introduktionen har det funnits stora variationer mellan kommuner och systemet har kritiserats eftersom den genomsnittliga tiden för en nyanländ att komma ut på arbetsmarknaden varit lång. Integrationsverket har beräknat att mediantiden från uppehållstillstånd till det första jobbet är sju år. En del av reformen består i att de nyanlända som berörs kommer att ha ett så kallat etableringssamtal med en handläggare bara några veckor efter att ha de fått uppehållstillstånd. De kommer då att tillsammans arbeta fram en etableringsplan för hur integrering på arbetsmarknaden ska komma till stånd. Som en del av detta kommer alla nyanlända även att få välja en lots vars uppgift är att hjälpa de nyanlända att förverkliga planen. Syftet med detta forskningsprojekt är att utvärdera om reformen har lett till att tiden från att man fått uppehållstillstånd till det första jobbet har kortats, d.v.s. om det nya systemet är mer effektiv när det gäller att integrera nyanlända invandrare på den svenska arbetsmarknaden . Deltagande i introduktionsprogrammen förväntas pågå i högst två år och då vi planerar att använda befolkningsdata från Statistiska Centralbyrån, kommer utvärderingen att genomföras under perioden 2014-2015.
Deltagande forskare: Pernilla Andersson Joona och Lena Nekby
2010:2 Svensk migrations- och integrationspolitik under fem sekel
Syftet med In- och utvandringskalendarium 2010 är att ge en översikt över svensk in- och utvandringspolitik under de senaste fem hundra åren och ge en överblick av hur regelverket har förändrats över tid. Kalendariet beskriver utvecklingen i lagstiftning, praxis och tillämpning. Kalendariet gör inte anspråk på att vara uttömmande utan ger ett ramverk för svensk in- och utvandrings-politik under olika epoker. Tanken är att det ska kunna användas som stöd för fortsatt forskning. Kalendariet riktas till såväl forskare som alla andra som är intresserade av ämnet och som söker allmän information om in- och utvandringen i Sverige. Kalendariet är indelat i tretton kapitel som behandlar olika aspekter på in- och utvandringen i Sverige. Kapitel 1 ger en översiktlig genomgång av de rättsregler och förvaltningsbeslut som legat till grund för utformningen av den svenska in- och utvandringspolitiken. Kalendariet är därefter indelat i tre huvuddelar. Den första delen (kapitel 2–8) innehåller sammanställningar av utvecklingen av regelverken för de olika invandrargrupperna i Sverige och utgår från Migrationsverkets grunder för uppehållstillstånd; arbetskraftsinvandring, asyl- och flyktinginvandring, anhöriginvandring, ensamkommande barn, gäststuderande samt adopterade. Kapitel 8 ägnas åt papperslösa. Kalendariets andra del (kapitel 9-11) behandlar svensk medborgarskapslagstiftning, integrationspolitik och det sociala skyddet invandrare i Sverige. Kalendariets sista del behandlar den gemensamma nordiska arbetsmarknaden och arbetskraftens fria rörlighet inom EU före 1995.
Deltagande forskare: Julia Boguslaw.
