Filmvetenskap II
Vad händer med oss när vi tittar på film? Vilka är kopplingarna mellan film och identitet? Hur konsumerar du film och andra rörliga bilder idag? Hur arbetar du självständigt med en forskningsfråga?
Filmvetenskap II är en fortsättning på Filmvetenskap I och har ett tematiskt upplägg där du får möjlighet att fördjupa dina kunskaper om den rörliga bildens roll i kultur och samhälle och skaffa dig nya verktyg för att kritiskt analysera film och andra rörliga bilder och deras plats inom dagens digitala skärmkultur.
Kursen är på 30 hp och består av fyra delkurser om 7,5 hp som läses efter varandra, precis som Filmvetenskap I med föreläsningar, filmvisningar och seminarier.
Temat GK8 Specialstudium
Hösten 2024 har samma tema som HT23: Horror Cinema: Theoretical and International Perspectives
Horror Cinema: Theoretical and International Perspectives
This module will examine a range of international horror film productions within a framework that prioritises the diversity of theoretical approaches to the genre. Each session will focus on a different theoretical perspective and these will include Sigmund Freud’s the uncanny, Tzvetan Todorov’s the fantastic, Robin Wood’s the return of the repressed, Julia Kristeva’s the abject, Barbara Creed’s the monstrous-feminine, and Mikhail Bahktin’s the carnivalesque. The module will also explore the Gothic and serialisation in the horror film genre.
For the take-home exam, students are free to apply the theoretical approaches to another relevant genre, such as the fairy tale, fantasy, comedy or science-fiction film.
-
Kursupplägg
Delkurser
GK5 Film- och mediestudier – en teoretisk orientering 7,5 hp
Vad är film? Vad händer med oss när vi tittar på film? Hur förhåller sig film till andra medier? Det är exempel på frågor som denna delkurs belyser genom en idéhistorisk översikt över hur filmen diskuterats och analyserats ur olika teoretiska perspektiv och i olika intellektuella sammanhang genom åren. Du får överblick över det film- och medievetenskapliga fältet och kunskap om aktuella filmvetenskapliga forskningsmetoder.
GK6 Kulturstudier och rörliga bilder 7,5 hp (låg tidigare som tredje delkurs)
Hur påverkar film och andra audiovisuella media våra uppfattningar och idéer om hudfärg, genus, sexualitet och klass? Vilka är kopplingarna mellan film och identitet? Sådana frågor som har att göra med representation inom film och reception (mottagandet) av film är i fokus för denna delkurs, tillsammans med andra perspektiv inom kritisk kulturforskning.
GK7 Rörliga bilder i samtida mediemiljöer 7,5 hp (ersatt tidigare GK6 Televisionen: Mediehistoria och populärkultur 7,5 hp)
Hur konsumerar du film och andra rörliga bilder idag? Vilka olika medieteknologier använder du dig av i din vardag och vilken plats har film och andra rörliga bilder i denna vardagliga medieanvändning? Sådana frågor får du möjlighet att reflektera kritiskt kring under denna delkurs, som behandlar rörliga bilder i samtida mediemiljöer med fokus på teknologiska, sociala och historiska aspekter, samt produktions- receptions- och distributionsformer.
GK8 Specialstudium 7,5 hp
Under denna delkurs får du möjlighet att fördjupa dig inom ett aktuellt forskningsområde inom det filmvetenskapliga fältet och skriva ett längre, självständigt arbete kring en forskningsfråga som du formulerar och avgränsar själv i samråd med lärarna på kursen. Din forskningsfråga ska relatera till temat för kursen – temat varierar från termin till termin.
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar och seminarier samt visningar av film och annat mediematerial.
Kurskrav: Filmvisningar, seminarier med tillhörande muntliga och skriftliga redovisningar och uppgifter är obligatoriska. Övningar som går igenom kursmaterialet under kursens gång samt muntliga presentationer som förbereder hemtentamen är också obligatoriska.
Undervisningen sker på svenska. Viss undervisning kan ske på engelska. För mer detaljerad information hänvisas till kursbeskrivningen.
Examination
GK5 Film- och mediestudier - en teoretisk orientering 7,5 hp
Delkursen examineras genom hemtentamen.
GK6 Kulturstudier och rörliga bilder 7,5 hp
Delkursen examineras genom hemtentamen.
GK7 Rörliga bilder i samtida mediemiljöer 7,5 hp
Delkursen examineras genom hemtentamen.
GK8 Specialstudium 7,5 hp
Delkursen examineras genom en längre forskningsuppgift.
På delkurser där undervisningsspråket är engelska sker examinationen på engelska. För mer detaljerad information hänvisas till kursbeskrivningen.
Betygssättningen sker enligt en målrelaterad sjugradig betygsskala:
A = Utmärkt
B = Mycket bra
C = Bra
D = Tillfredsställande
E = Tillräckligt
Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt
c. De skriftliga betygskriterierna meddelas studenterna vid kursstart. Meddelade målrelaterade betygskriterierär bindande.
d. För att få godkänt slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E på samtliga examinationsuppgifter samtfullgjorda kurskrav. Bokstavsbetygen A-E omvandlas till siffrorna 5-1 och sammanräknas till ett medelbetyg där man också väger in det antal poäng som respektive delkurs utgör av hela kursens poängantal. Betyget på hela kursen sätts således genom ett viktat genomsnitt av delkurserna. Gängse avrundningsregler tillämpas. Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med ansvarig lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i viss obligatorisk undervisning eller fullgörande av obligatoriska uppgifter. Studenten kan då åläggas en kompensationsuppgift.
Examinationsuppgifter som inte lämnas in i tid bedöms ej.
Bokstavsbetygen A-E omvandlas till siffrorna 5-1 och sammanräknas till ett medelbetyg där man också väger in det antal högskolepoäng som respektive del av kurs utgör av hela kursens poängantal. Betyget på hela kursen sätts således genom ett viktat genomsnitt av kursdelarna. Gängse avrundningsregler tillämpas. Del av kurs som tillgodoräknats utesluts ur sammanvägningen för slutbetyg.
e. För varje kurstillfälle erbjuds minst två examinationstillfällen.
Det läsår som kurstillfälle saknas erbjuds minst ett examinationstillfälle. Studerande som fått betyget Fx eller
F på prov två gånger i rad av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd vid nästkommande prov, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan om detta ska göras till institutionsstyrelsen. Studerande som fått lägst betyget E får inte genomgå förnyad examination för högre betyg.
f. Komplettering av betyget Fx upp till godkänt betyg på hemtentamen kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom två veckor efter att kompletteringsbehov meddelats av examinator. Vid godkänd komplettering används betygen A-E.
Examinator
-
Schema
Schema finns tillgängligt senast en månad före kursstart. Vi rekommenderar inte utskrift av scheman då vissa ändringar kan ske. Vid kursstart meddelar utbildningsansvarig institution var du hittar ditt schema under utbildningen. -
Kurslitteratur
Observera att kurslitteraturen kan ändras fram till två månader före kursstart. -
Kursrapporter
-
Mer information
Plagiat
Plagiat
Som universitetsstudent kommer du att skriva och lämna in olika typer av skriftliga uppgifter. Det är därför viktigt att du är medveten om förbudet mot plagiat.
Plagiat innebär:
• att du kopierar någon annans text eller tankar utan att hänvisa till källan. Detta gäller även om du formulerar om en text eller en tanke som du har hittat i en bok, i en artikel eller på webben utan att referera till källan.
• att du kopierar en annan students arbete.
• Att du framställer någon annans citat eller arbete som om det vore ditt eget.
• att du använder dig av "klippa och klistra" strategier i ditt arbete.
Alla incidenter av detta slag rapporteras till disciplinnämnden på universitetet. Om du som student blir fälld för plagiat kan detta leda till avstängning från universitetet under en viss tid.För att undvika plagiat bör du:
• ha en tydlig källhänvisning genom att referera till författare, bok och sidnummer i boken.
• specificera dina källor från internet genom att kopiera URL-länken och ange datum och hemsidans upphovsman/kvinna.
• tydligt markera när du citerar någon annans text och precisera vilka tankar som är dina egna och vilka som är någon annans.
• inte lämna ut dina texter till andra.
Att skriva din egen text med dina egna ord är en del av din inlärningsprocess som student och det kommer att utveckla din förmåga att tänka självständigt och uttrycka dina tankar i tal och skrift. -
Kontakt
Studievagledare
studievagledare@mail.film.su.se
