Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet publicerar i dagarna en rapport om marknadsorienteringen inom den nordiska äldreomsorgen: Marketisation in Nordic eldercare: a research report on legislation, oversight, extent and consequences (redaktörer: Gabrielle Meagher, University of Sydney och Marta Szebehely, Stockholms universitet).
Rapporten utgör den första heltäckande dokumentationen av marknadiseringsprocesserna inom äldreomsorgen i Danmark, Finland, Norge och Sverige, och innehåller också bidrag från forskare i Kanada och USA, två länder med betydligt längre erfarenhet av vinstsyftande äldreomsorg.
De nordiska länderna har en gemensam tradition av äldreomsorgsinsatser av hög kvalitet riktade till alla sociala grupper i befolkningen. Av tradition har också äldreomsorgen, liksom andra välfärdstjänster, inte bara varit offentligt finansierade utan också i huvudsak offentligt utförda. Den nordiska äldreomsorgen har dock inte undgått påverkan av den globala våg av marknadsorientering som svept över västvärlden. Marknadsinspirerade organisationsmodeller som konkurrensutsättning och kundvalsmodeller har införts i samtliga nordiska länder, och i flera av länderna har det skett en påtaglig ökning av privata, vinstdrivande aktörer liksom av skattesubventioner för omsorgs- och servicetjänster.
Stora skillnader mellan länderna
Studien visar att det finns stora skillnader i den privata äldreomsorgens omfattning mellan de nordiska länderna. I Finland och Sverige har den vinstsyftande äldreomsorgen ökat snabbast och de stora internationella företagen har störst roll, medan den icke-vinstsyftande äldreomsorgen är minst omfattande i Sverige. Det finns samtidigt stora skillnader också inom länderna – till exempel har mer än hälften av Sveriges kommuner all äldreomsorg i kommunal regi, medan majoriteten av äldreomsorgen i Stockholmsområdet är i privat regi.
Det finns fortfarande begränsad kunskap om konkurrensens konsekvenser i de nordiska länderna, men det finns inga belägg för att konkurrensutsättning har lett till bättre kvalitet. I Kanada och USA har den vinstsyftande äldreomsorgen betydligt lägre kvalitet än den icke-vinstsyftande, och i rapporten beskrivs de negativa konsekvenser av den omfattande kontrollapparat som vuxit i takt med framväxten av vinstsyftande aktörer i dessa länder. I Norge prövas alternativa vägar till konkurrens och valfrihetsmodeller för att utveckla äldreomsorgen genom att mobilisera brukare, anhöriga och personal (det norska modellkommunförsöket), och icke-vinstsyftande äldreboenden behöver inte konkurrera på samma villkor som de vinstsyftande.
– Det finns all anledning att försöka lära av erfarenheterna i andra nordiska länder, liksom från länder med längre erfarenhet av äldreomsorg i vinstsyftande regi, säger den svenska redaktören, professor Marta Szebehely vid Stockholms universitet, som hoppas att rapporten kommer att stimulera till både politisk debatt och fortsatt forskning.
Nätverk med ledande nordiska forskare
I rapporten medverkar ledande nordiska och anglosaxiska omsorgsforskare, samtliga medlemmar i det nordiska forskarnätverket Normacare, under ledning av professor Marta Szebehely, Stockholms universitet. Forskningen finansieras av det svenska forskningsrådet Forte och den nordiska forskningsfinansiären NordForsk (se www.normacare.net).
För ytterligare information
Marta Szebehely, professor vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, telefon 08 674 73 94, mobil 0707 17 54 06; e-post: marta.szebehely@socarb.su.se
Mer information om rapporten och länk till nedladdning på www.socarb.su.se/utbildning/aktuellt-evenemang/marketisation-in-nordic-eldercare-a-research-report-on-legislation-oversight-extent-and-consequen-1.145800. Det går också att beställa rapporten i tryckt version (290 sidor) för 125 SEK inklusive moms genom att kontakta info@normacare.net.