– Många religiösa friskolor fungerar som vilken kommunal skola som helst och andra är mer rigida. Jag har till exempel besökt flera muslimska friskolor och många skulle jag kunna sätta egna barn i, andra inte.
Knappt en procent av svenska barn går i religiös friskola, jämfört med 75% i Nederländerna och 25% i Danmark. Av Sveriges 7000 grund- och gymnasieskolor är ungefär 70 registrerade som konfessionella.
– Fler, både kommunala och friskolor, har en profil som skulle kunna klassas som religiös, beroende på hur man definierar religion. Waldorfskolorna är ett exempel på detta. De klassas inte som religiösa friskolor i Sverige men inkluderas ofta i diskussionen om religiösa skolor i andra länder, säger Jenny Berglund.
Ingen skillnad med etableringsstopp
Att införa etableringsstopp för konfessionella skolor kommer inte göra någon större skillnad, menar hon.
– Knappt någon söker för att etablera religiös friskola just nu, med tanke på debatten kring dem. Sverige har dock skrivit under flera konventioner som gör att vi inte kan förbjuda religiösa friskolor. Den politiska debatten i sig gör att nyetableringar kommer att stoppas, men det kommer troligen inte att hålla i Europadomstolen om någon driver frågan dit.
Svenska friskolor, till skillnad från dem i vissa andra länder, står under statlig kontroll vilket innebär tydliga ramar och offentlig insyn.
– Den statliga regleringen är viktig. Så länge staten betalar kan staten kontrollera. I Storbritannien finns både privata och statligt finansierade religiösa skolor. De som är statligt finansierade är i likhet med Sverige statligt kontrollerade medan de privata, som oftast finansieras av avgifter, enbart genomgår begränsad kontroll.
Hur skiljer sig religiösa friskolor i Sverige från andra svenska skolor?
– Alla religiösa friskolor måste följa svensk läroplan. De får lägga till ett profilämne, som till exempel kan vara bibelkunskap, de kan ha morgonsamling och konfessionell kristendomsstund. Men de konfessionella inslagen ska vara frivilliga, vilket rent praktiskt inte är speciellt lätt för många skolor att tillämpa.
– Muslimska friskolor har ofta en timme arabiska och en timme islamundervisning i veckan. En del har könsuppdelad idrott, andra har det inte. En del har ledigt på muslimska högtider, men inte alla. Muslimska friskolor har ofta personal som kan flera språk, vilket vissa föräldrar prioriterar, för att lättare kunna kommunicera med skolledningen.
En viktig nyans som behövs i debatten, menar Jenny Berglund, är att det är stor skillnad mellan olika muslimska, kristna och judiska skolor.
– Lika lite som det går att säga att alla kommunala skolor fungerar på ett visst sätt bara för att de är kommunala, går det att säga att alla kristna, muslimska eller judiska skolor fungerar på samma sätt bara för att de är just kristna, muslimska eller judiska.
Varför har det blivit sådant fokus på religiösa friskolor, tror du?
– En anledning tror jag är den allmänna religionsosäkerheten i Sverige. Även våra kommunala skolor är relativt marinerade i protestantism, men det ser många inte då detta är en del av majoritetskulturen. Vi firar protestantiska högtider i skolan och talar om religion som enbart tro.
– Jag menar inte att det är något märkligt eller fel med det, men viss självreflektion i förhållande till resten av världen skulle vara på sin plats. En tjeckiska kollega till mig som skulle skriva om den neutrala och objektiva religionsundervisningen i svensk skola menar till och med att den är romantiserad av luthersk profil, och att det ofta klankas ner på katoliker.
Du har just slutfört ett forskningsprojekt om elever som går i muslimska helgskolor. Vad blir din inriktning framöver?
– Vi håller på med en ansökan om medel för att studera hur religiösa friskolor hanterar kontroversiella frågor, som hbtq-frågor och andra inslag som berör sex, etnicitet och kropp. Enligt svensk läroplan ska eleverna lära sig att dansa, till exempel, något som vissa muslimska och kristna, men även kommunala skolor, brottas med hur de ska hantera.
Läs mer om Jenny Berglunds forskning, och det projekt som nämns ovan.