De senaste åren har betydligt fler personer tagit en ämneslärarexamen inom naturvetenskap och matematik genom den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU) än genom ordinarie ämneslärarutbildning. Låg genomströmning i ämneslärarprogrammet är ett nationellt problem som förbrukar stora resurser. KPU har kommit att bli en etablerad väg till ämneslärarexamen för den som redan har akademiska meriter och vill undervisa i ämnen där lärarbehovet är stort.
Flexibel utbildning
Det naturvetenskapliga området vid Stockholms universitet gör nu en satsning för att på sikt utbilda fler lärare i bristämnena matematik och naturvetenskap. Genom att endast erbjuda KPU koncentreras resurserna för att utveckla en mer flexibel utbildning samtidigt som vägen till ämneslärarexamen blir tydlig.
– Färre studenter tycks villiga att läsa långa lärarutbildningar i naturvetenskapliga ämnen. Vi tar vårt ansvar för att examinera fler och samtidigt erbjuda en effektiv lärarutbildning med hög kvalitet. Det säger Henrik Cederquist, vicerektor för det naturvetenskapliga området.
Lockar fler
Satsningen innebär att den som vill bli ämneslärare i högstadiet eller gymnasiet först läser ämnesstudierna för att sedan komplettera med pedagogisk utbildning.
– KPU lockar fler och motiverade studenter som redan har nödvändiga ämneskunskaper och i hög grad tar examen. Efter tre terminers pedagogiska studier väntar ett stimulerande och välavlönat arbete som ämneslärare, säger Joakim Edsjö, professor och ordförande i det naturvetenskapliga områdets grundutbildningsberedning.
För personer med forskarexamen finns även sedan 2017 möjlighet att ställa om till läraryrket genom att gå en speciell KPU med högre studietakt och på distans.
Relaterade länkar:
Läs mer om universitetets kompletterande pedagogiska utbildningar
Allt fler akademiker vill bli lärare