Det kallas ibland för senfärdighet eller uppskjutandebeteende, men den kliniska beteckningen är prokrastinering. För dem som lider av det kan livet gå i stå. Enligt psykologen och doktoranden Alexander Rozental, som forskar om behandling av prokrastinering, är studenter överrepresenterade. Prokrastinering handlar om oförmågan att arbeta med en uppgift där belöningen inte är självklar eller ligger långt fram i tiden. Och vem vet vad en lång och mödosam högskoleutbildning leder till?

Alexander Rozental, doktorand vid Psykologiska institutionen.

– Ju längre fram själva värdet av agerande finns eller hur diffust det är, desto mer kräver det av disciplin och självkontroll.

Problemet tycks ha ökat kraftigt sedan 1970-talet och amerikanska undersökningar pekar mot att en av fem lider av det. Ökningen kan delvis bero på av att folk uppmärksammar problemet. Men också att dagens arbetsliv kräver större förmåga till planering och struktur. En annan bov i dramat kan vara internet med dess möjligheter till distraktion.

Boken ”Dansa på Deadline – uppskjutandets psykologi” publiceras i mitten av mars 2014.

Alexander Rozental utvärderar nu två psykoterapibehandlingar via Internet, en som är helt automatiserad och en där det ges feedback från en internetterapeut. Båda tycks fungera enligt de preliminära resultaten. Alexander Rozental menar att en av poängerna med internetterapier är att de låter patienten försöka hjälpa sig själv först.
Alexander Rozental publicerar under våren boken ”Dansa på Deadline – uppskjutandets psykologi” tillsammans med journalisten Lina Wennersten. Boken ges ut på Natur&Kultur.

Prokrastinering kommer av latin procrastinare, som består av prefixet pro-, framåt, och crastinus, till morgondagen.

Fyra tips mot prokrastinering

• Se till att ha nåbara konkreta mål. Om målet är för abstrakt bryt ner det i delmål.
• Sätt dig i lugna miljöer där du inte blir störd av omgivningen. Stäng av smartphone och onödiga program på datorn när du behöver koncentrera dig.
• Gör alla krävande arbetsuppgifter den tid på dygnet då du arbetar bäst, oftast på förmiddagen.
• Arbeta inte för länge. Ta paus efter en timme. Studier visar att man tappar energi efter som mest 100 minuter med varje arbetsuppgift.