Under 2020 väntas en ny forskningspolitisk proposition från regeringen. Stockholms universitet har lämnat in synpunkter inför utformandet av den framtida forskningspolitiken samt underlag kring de prioriteringar som gjorts vid universitetet. Inlagan ligger också i linje med det som tidigare lämnats in för styr- och resursutredningen.

Utmaningar relaterade till finansiering lyfts i flera delar av yttrandet. Bland annat uttrycks att en höjning av medlen för den nationella forskningsinfrastrukturen är en investering som är nödvändig för att nå målen med forskningspolitiken. Vidare lyfts behovet av att öka det direkta statsanslaget för forskning, men man är tydlig med att understryka att en sådan ökning inte får göras på bekostnad av de statliga forskningsrådens fria forskningsmedel. Man menar även att det finns risker för nedskärningar i EU:s forskningssatsningar i relation till Storbritanniens utträde från unionen. 

Ett av områdena som lyfts i dokumentet är frågor gällande öppen vetenskap och övergången till öppen tillgång till publikationer. Där markeras vikten av ett tydligt stöd från politiken för det omställningsarbetet. Ett annat område är lärosätenas självständiga roll i samhället, särskilt kopplat till den utveckling av ökat politiskt tryck som går att se på vissa platser i världen:

Friheten och integriteten i den akademiska verksamheten är avgörande för möjligheterna att nå hållbar samhällsutveckling. Mot bakgrund av detta vill universitetet att regeringen föreslår riksdagen att lärosätenas roll som en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhället, liksom utbildningens frihet, fastställs i lag. Dessa frågor är särskilt viktiga sett i ett större internationellt perspektiv där det finns en rad exempel på politisk detaljreglering av innehållet i utbildning och forskning

Universitetet anser att de prioriterade samhälls¬utmaningarna inom klimat och miljö, hälsa, digitalisering, hållbarhet och skola fortsatt är mycket angelägna. Forskning och utbildning inom dessa områden är central för möjligheterna att skapa en bättre framtid. Lärosätenas roll för att motverka faktaresistens och vikten av att därför investera i högre utbildning och forskning lyfts. Man pekar också på att en fri grundforskning ofta kan identifiera samhällsutmaningar tidigt och skriver bland annat:

Forskningen angriper ofta frågor innan politiken hunnit definiera dem som angelägna, och i dag pågår fri forskning som sannolikt kan få stor betydelse för att lösa framtida samhällsutmaningar. Fri forskning och kunskapsuppbyggnad är en grundbult för kunskaps- och samhällsutveckling och är på så vis central för att identifiera och hitta lösningar till samhällsutmaningar.