Egemen Bağış (höger) i samtal med Paul Levin. Foto: Eva Dalin
Se filmen från besöket i Aula Magna.
Under sitt Sverigebesök talade Turkiets EU-minister Egemen Bağış i Aula Magna vid Stockholms universitet den 16 januari om relationerna mellan Turkiet och EU. Astrid Söderbergh Widding, vicerektor för humaniora och samhällsvetenskap, hälsade ministern välkommen. Hon underströk den långa tradition som finns av goda relationer mellan Sverige och Turkiet och att Turkiet är en dynamisk stat med en ung befolkning där islam möter sekulära strömningar.
– Turkiet har en unik potential som bro mellan öst och väst, sade Astrid Söderbergh Widding.
Tydlig ambition att bli EU-medlem
Även Egemen Bağış lyfte fram de historiska kopplingarna mellan Sverige och Turkiet och sade att Turkiet idag är ett populärt turistland bland svenskar. Han betonade även den viktiga roll Sverige spelar politiskt som en av Turkiets viktigaste vänner inom EU.
Turkiet har länge haft en ambition att bli medlem i EU, medlemsansökan lämnades in 1987, och ministern underströk att landet rör sig västerut.
– Vi tror att EU-projektet är historiens främsta fredsprojekt.
Om Turkiet blir medlem i EU tror han att unionen kommer att få en ny dimension, som brygga till Asien.
– Vår önskan att bli medlem av EU är starkare än hos något annat land som söker om medlemskap, enligt Egemen Bağış.
Ekonomisk tillväxt och demokratisk utveckling
Han lyfte fram Turkiet som den snabbast växande ekonomin i Europa. För att vara ett land som tidigare kallats "Europas sjuka man" är det en stor förändring, som dessutom visar att det är möjligt att komma ut ur ekonomiska kriser. I dag är Turkiet den sjätte största ekonomin i Europa.
Egemen Bağış berättade att Turkiet förändrats på flera viktiga punkter. Jämfört med tidigare är det ett mer demokratiskt land där det nu hålls fria val och det finns kurdiska tv-program. Under senaste årens omvälvning i arabvärlden har Turkiet också blivit en förebild för många människor i grannländerna.
– Turkiet behöver Europa men Europa behöver Turkiet än mer. Realistiskt sett kommer det att ta tid för oss att bli medlem. Men vi ser fram emot det stöd vi kan räkna med från vänligt inställda länder som Sverige, avslutade Egemen Bağış.
Turkiet redo förhandla om Cypern
Efter talet var det frågestund i närmare en timme. Moderator Paul Levin, forskare vid Stockholms universitet med inriktning på relationerna Turkiet-EU, öppnade frågestunden med en fråga om Konflikten på Cypern och om det fanns någon lösning i sikte. Bağış svarade att Turkiet står redo att förhandla och uttryckte hopp om att valet av president på den södra, grekiska, delen av ön senare i år kan få positiva konsekvenser. Den 17 februari hålls val av president i Republiken Cypern.
Första publikfrågan var hur Egemen Bağış ser på en union mellan länderna på Balkan. Han avfärdade inte idén men betonade att det viktigaste vara att forma en union där alla europeiska länderna ingår, och då även de på Balkan.
Frågor om minoriteter och mänskliga rättigheter
Nästa fråga handlade om vilken roll Sverige kan spela för kurdernas situation. Ministern var här mer försiktig i sitt svar och sade att han skulle ta upp det i kommande diskussioner med utrikesminister Carl Bildt, EU-minister Birgitta Ohlson och biståndsminister Gunilla Carlsson.
Flera frågor från publiken handlade om minioriteters rättigheter och de mänskliga rättigheternas ställning i Turkiet. Egemen Bağış lyfte då fram hur rättigheterna för olika minoriteter stärkts de senaste åren, att det finns en hel del kurdiska parlamentsledamöter idag, att diskussioner pågår med kurdiska organisationer och att många politiska fångar släppts. Men han betonade samtidigt att Turkiet ligger i en orolig region med ständiga terrorhot.
– När terrorfrågan är löst kan vi på allvar ta oss an många andra viktiga frågor, sade Egemen Bağış.