Relationerna mellan Sverige och Baltikum går långt tillbaka i historien, inte minst under perioden 1561-1721 då Livland, det som omfattade Estland och Lettland, formellt tillhörde Sverige. Under andra världskrigets slutskede skedde också en stor flyktingvåg då ungefär 50 000 ester, letter och litauer tog sig till Sverige. När de baltiska staterna sedan återvann sin frihet från det forna Sovjetunionen 1991 bidrog Sverige med stora insatser för att stärka ländernas suveränitet och demokratiska samhällsordning liksom att utveckla och organisera viktiga samhällsfunktioner.
Men trots de goda förbindelserna mellan våra länder och det faktum att vi är grannar så framhävs sällan vår gemensamma historia.
Stockholm universitet är det enda universitet i hela Skandinavien som erbjuder en fullständig utbildning i baltiska språk, säger Jenny Larsson, professor vid Avdelningen för baltiska språk Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska.
Distanskurser till hösten
Universitetet har också ett uppdrag från regeringen att varje år tillhandahålla undervisning i lettiska och litauiska, så kallade uppdragsämnen. I dag finns cirka 70 inskrivna studenter vid Avdelningen för baltiska språk, en siffra som ökar då universitetet inför höstterminen öppnar distanskurser på nätet.
– Vi har haft uppemot 100 anmälningar från hela landet till våra onlinekurser.
Anledningen till att populariteten för ämnena ökat tror hon beror på att det finns ett stort affärsutbyte mellan länderna.
– Vi har studenter som vill starta företag i Baltikum.
Jenny Larsson förklarar att man velat öppna upp och bredda studentrekryteringen. Än så länge är nätkurserna en provverksamhet dit endast svenska studenter har sökt. Men på sikt hoppas hon att även studenter från andra länder ska hitta till kurserna.
Baltiska språk är ett forskningsintensivt område och under de senaste fyra åren har man haft fyra disputationer. För närvarande är två doktorander inskrivna, en från Tyskland och en från Danmark.
– Den ena doktoranden ägnar sig åt flerspråkighetsforskning och tittar på hur språkbevaringen ser ut hos litauiska immigranter i Sverige. Vår andra doktorand forskar inom språkhistoria och arbetar med ett projekt där han tittar på hur det lettiska språkets system utvecklats över tid.
Jubileumsföreläsningar
Att de baltiska staterna firar hundra år har självklart inte gått universitetet förbi och avdelningen har haft både jubileumsföreläsningar och firande med tårta.
– Jubileumsföreläsningarna handlade bland annat om de baltiska studiernas historia i Sverige. Redan 1939 började dåvarande Stockholms Högskola att undervisa i lettiska och litauiska och 1970 fick man en professur, säger Jenny Larsson som under firandet höll en föreläsning om baltisk mytologi.
– Den baltiska mytologin påminner mycket om den nordiska men är relativt outforskad, säger hon och berättar att man under föreläsningarna hade officiell representation från de tre baltiska nationerna genom deras ambassadörer.
Text: Madeleine Salomon