Innan jag börjar min reseberättelse vill jag säga några ord om mig själv. Mitt namn Biljana Lecki och innan jag startade förskollärarprogrammet hade jag arbetserfarenhet av att arbeta med vuxna eftersom jag var frisör i mer än 20 år. Att flytta till Sverige 2017 öppnade nya vägar och möjligheter för mig att nå nya mål. Jag hade funderat på att byta yrke och möjligheten att jobba med barn men tvekade eftersom det innebar skolgång från början. Att lära mig svenska genom SFI, grund- och gymnasieutbildning och slutligen universitet har dock varit ett stort nöje för mig där jag fått utveckla mig på en personlig och professionell nivå. Under 2022 läste jag termin 4 på förskollärarprogrammet på Stockholms universitet då fick jag ett intressant mejl med inbjudan till ett infomöte om sommarpraktik med Erasmusstipendium. 

Biljana Lecki. Foto: privat.

Intensiv period av praktiska förberedelser ledde till en praktikplats

Infomötet var en startpunkt för min sommarresa och efter några månader av förberedelser, organisation och bra planering befann jag mig i Serbien på en förskola på praktik som student från Sverige. Pedagogerna på förskolan Jules Vern Julesverne.edu.rs välkommande mig varmt. Eftersom serbiska är mitt modersmål var det lätt att kliva in i rollen och min vardag på förskolan sträckte sig vanligtvis mellan kl. 8 och 16. Jag fick lära känna barnen och försökte skapa en positiv och trygg atmosfär med alla. Under dagen fick jag delta i olika aktiviteter som lek, läsning, konst och andra pedagogiska övningar. Jag kunde observera och assistera de mer erfarna pedagogerna med olika uppgifter och jag fick en inblick i hur vardagen på en serbisk förskola fungerar.

Likheter och skillnader mellan förskolan i Sverige och Serbien

Biljana Lecki. Foto: Privat.

Genom min praktik fick jag insikt i likheter och skillnader i arbetssätt jämfört med min svenska utbildning, vilket breddade min förståelse för förskolepedagogik. Både svensk och serbisk förskola värdesätter lek som ett viktigt sätt för barn att lära sig och utvecklas. Båda betonar att barnen ska utveckla sociala och emotionella färdigheter genom samspel med sina kamrater och vuxna och båda strävar efter att erbjuda en pedagogiskt inriktad förskola som stödjer barns lärande och utveckling.

Pedagogiska inriktningar och metoder varierar mellan Sverige och Serbien. Det finns skillnader hur förskollärarna är organiserade, inklusive antal barnen på grupp, tider för aktiviteter och hur personalen är fördelad. Till exempel i Serbien finns inte barnskötare utan det är alltid förskollärare som jobbar med barn mellan två till sex år. 

Innehållet i läroplanerna har både likheter och skillnader och det skiljer sig även gällande åt de nationella riktlinjerna. Jag märkte att kulturella aspekter och traditioner påverkar hur förskolorna fungerar. En föreställning med recitation och sång som barnen hade inför föräldrar hade teman från en traditionell folkfest. Något intressant är också att barnen brukar har en fest på förskolan på sin födelsedag med tårta, piñatas, musik och massor av godis.

Biljana Lecki. Foto: Privat.

Ibland är föräldrar också involverade och festen kan flyttas till barnets hem där är pedagoger också inbjudna. Även om lek är en viktig del av lärande är det en starkare betoning på struktur och formellt lärande i tidiga ålder. Familjeorientering spelar en stor roll i hur förskolan fungerar och det återspeglas i förskolepersonalens förväntningar på barns beteende och interaktion. Det är vanligt att personalen i Serbien säger saker som “Akta, så du inte bli smutsig!” eller "Klättra inte, du kan ramla ner!” däremot i svenska förskolor där ses smuts och skrapsår som en naturlig del av barns lärande och utveckling.

Praktik igen på samma arbetsplats var en smart val

Efter min praktik på sommar 2023 har jag inte enbart fått nya erfarenheter utan också nya vänner. Jag hade fortsatt kontak med pedagogerna på Jules Verne förskola. År 2024 beslutade jag att återvända till samma plats för att fördjupa mina kunskaper och erfarenheter. Att kunna komma tillbaka till samma arbetsplats under min andra praktikperiod har haft stort värde för min professionella utveckling. Eftersom jag redan kände till miljön, personalen och rutinerna kunde jag snabbt anpassa mig och gå djupare in i mitt lärande. Den har gången bland alla bekanta ansikten träffade jag dessutom nya pedagoger och flera nya barn. Den här fördelen gjorde att jag kunde fokusera mer på att utveckla mina pedagogiska färdigheter och förstå barnens behov på ett mer detaljerat sätt. Dessutom gav det mig möjlighet att bygga vidare på de relationer jag tidigare hade skapat, vilket fördjupade mitt samarbete med både barn och pedagoger.

Biljana Lecki, Foto: Privat.

Nya insikter och värdefulla erfarenheter för förskollärarprofessionen

Nyligen var jag på en jobbintervju och en av de första frågorna jag fick handlade om min erfarenhet av att arbeta med mångkulturella barn. Jag kunde då berättat om min tid på en förskola i Serbien där jag arbetade med barn från flera olika länder inklusive Ryssland, Ukraina och Frankrike. Några av barnen pratade inte serbiska vilket gjorde att förskolans arbetssätt behövde anpassas för att möta allas barn behov. Den här erfarenheter har verkligen berikat mitt CV och gav mig en liten fördel i förskollärarprofessionen. Jag är oerhört tacksam för möjligheten att göra min sommarpraktik på en fantastisk förskola. Jag vill också rikta ett stort tack till Malin Håkansson, internationell koordinator, för det stöd jag har fått under processen.

Jag rekommenderar varmt Erasmus-programmet till andra studenter – det har varit en otroligt givande erfarenhet!

Biljana Lecki,
Förskollärarprogrammet