Anonymiserad examination har blivit allt vanligare på svenska universitet. Studentorganisationer har länge drivit kraven på anonymisering utifrån argument som handlar om att minska bias och öka rättssäkerheten. Och i dag är det många universitet som tillämpar detta sätt att examinera.

Men när anonymiserad examination skulle införas, så diskuterades knappast alls de pedagogiska konsekvenserna, skriver Johanna Bergqvist Rydén i en kritisk artikel i Högre utbildning. I ljuset av ny forskning menar hon att det är hög tid att ta upp frågan till diskussion och reflektera över för- och nackdelar med denna examinationsform. Huvudargumentet är att utvecklingen mot anonymisering skapar en examinationskultur där precis de förutsättningar som forskning visat behövs för att skapa goda förutsättningar för lärande, utarmas.

Artikeln bygger på en genomgång av de senaste årens forskning om effekterna av anonymiserad examination, där resultaten sätts i relation till det författaren beskriver som paradigmet lärandeorienterade examination. I detta perspektiv bör examinationen prioritera studenters utveckling och stimulera till ett djuplärande, och inte bara handla om att kontrollera kunskap. Det är också viktigt att sättet att återkoppla engagerar studenten och syftar till att förbättra kommande prestationer.

Utifrån detta synsätt lyfter artikeln fram att det finns tungt vägande pedagogiska skäl att vara försiktig med anonymiserad examination. Hur examinationen utformas, och hur studenter får återkoppling, är av avgörande betydelse för hur studenterna förhåller sig till studierna och för vad de lär sig. Flera studier visar att individuell, kvalitativ och dialogisk återkoppling har positiv inverkan på studenternas lärande. Här betonas bland annat annat att sådan form av respons ökar studenternas engagemang, motivation och känsla av att vara inkluderade, vilket i sin tur gynnar lärandet. Effektiv återkoppling förutsätter således tämligen nära och förtroendefulla relationer mellan studenter och lärare, något som förstås försvåras när allt fler examinationstillfällen är anonymiserade. Artikelförfattaren påpekar även att utvecklingen inom AI är ytterligare ett argument för dialogbaserad återkoppling. Det är betydligt lättare att avgöra om en student har skrivit en text själv när det finns tillfälle att ställa frågor om texten och diskutera innehållet, än om texten bara granskas anonymt.

Dessutom förefaller anonymiserad examination inte i någon nämnvärd utsträckning öka rättssäkerheten. Artikelns genomgång av stora kvantitativa studier där effekten av anonymisering har studerats, ger inte vid handen att detta sätt att examinera har någon betydelse för att minska bias. Bland annat refereras en omfattande studie om betygssättning och anonymisering från Stockholms universitet, som också har omskrivits i ett tidigare nummer av AHF Partiska betyg? Anonyma tentor missgynnar studenter med utländsk bakgrund.

I studien konstaterades att det inte fanns någon statistiskt signifikant påverkan på betygssättningen när det gällde kön, och bara en svag påverkan när det gällde ”foreignness” (Bygren 2020).

Men den lilla skillnad som fanns, var inte den man kanske kunde förvänta sig. Denna kategori studenter, som det kan finnas goda skäl att misstänka råkar ut för bias, fick något lägre betyg i de anonymiserade varianterna. En brittisk studie som inkluderade 30 000 studenter kunde inte heller finna stöd för skillnader i betygssättning mellan anonymiserade och icke-anonymiserade examinationsformer. Även i kvalitativa studier saknas stöd för tanken att personlig återkoppling medför större bias. Sammantaget visar studierna på detta område att det inte finns fog för att sätta tillit till att anonymisering blir mer rättvisande, menar artikelförfattaren.

Det som dock kan vara positivt med anonymisering är att studenternas känsla av att bli rättvist bedömda stärks, och artikeln för fram ett förslag där olika examinationsformer kombineras. Anonymiserade examinationsmoment kan användas för att kontrollera grundläggande baskunskaper, något som sedan kan kombineras med mer dialogbaserad, individuell återkoppling i andra delar, där mer avancerade förmågor och kompentenser bedöms. Men det kanske viktigaste budskapet i artikeln är att inte tappa bort det pedagogiska perspektivet i diskussioner om examination och rättssäkerhet.

Kommentar: Trenden med anonymisering är högst närvarande även vid Stockholms universitet. Här är reglerna tydliga; salstentamina ska anonymiseras, och därtill kan man i regelboken läsa att även hemtentamina bör anonymiseras. Regelboken: Regler för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå 

Tanken att anonymisering leder till bättre betygssättning verkar onekligen ha slagit rot. Nyligen diskuterades på min institution förslaget att även uppsatsbedömning borde ske anonymt för att stärka rättssäkerheten. Enligt samma logik argumenteras det också återkommande för att handledaren inte bör konsulteras.

Detta tyder på en övertro på att kvalitén i bedömningen ökar med avståndet till prestationen. I själva verket tyder mycket på att det fungerar tvärtom, att diskussion och dialog – mellan lärare och student, mellan studenter och mellan lärare – inte bara främjar lärandet utan även gör att både studenter och lärare får ett bättre grepp om studentens kunskapsnivå.

Även om anonymisering kan tyckas rimlig i fallet med salstenta, där ju antalet studenter ofta innebär att det ändå är i stort sett omöjligt att ge personlig och dialogisk återkoppling, så kan man undra i vilken utsträckning hemtentor (åtminstone på kurser med lite färre studenter) bör anonymiseras. Det fråntar ju läraren möjligheter att diskutera med studenten och omöjliggör flerstegsexamination – det vill säga att studenten får feedback och sedan ges möjlighet att skriva om och lämna in en ny version. Sammantaget verkar vinsterna med anonymiserad examination vara få, medan de pedagogiska förlusterna är stora.

Text: Maria Wendt, Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer

Studien

Rydén, J. B. (2023). Pedagogiska dilemman vid anonymiserad examination och bedömning. Högre utbildning, 13(3), 87-96.

Nyckelord: examination, bedömning, anonymisering, återkoppling, studenters lärande