Det finns ett före och efter den 30 november 2022 i universitetsvärlden. Då lanserade OpenAI en gratis generativ AI som på sekunder kan författa välformulerade texter och svara på avancerade frågor. På de flesta institutioner runt om i världen fick lärare och examinatorer upp ögonen för att de examinationsformer som på många institutioner varit ryggraden i universitetspedagogiken inte längre gick att förlita sig på. I en ny artikel från Higher Education Research & Development resonerar sex lärare, med olika erfarenheter av att undervisa om akademisk skrivande, om vilka utmaningar men också möjligheter AI innebär. Underlaget till artikeln är frågor och resonemang mellan de sex deltagarna som tillsammans med relevant forskning sammanställts till en skriven dialog.

I artikeln lyfts hur AI sätter fingret på föreställningar och idéer kring skrivande och författarskap som traditionellt sett är förgivettagna inom akademin. I huvudsak konstrueras examinationer utifrån idén om studenten som ensam upphovsperson till en text och att texten avspeglar studentens kunnande om ett ämne. Men i artikeln reflekterar författarna över hur all text är resultatet av ett samarbete mellan människor, i relation till olika texter och med hjälp av olika teknologier. De ger exempel på allt från novellens införande på 1800-talet till ordbehandlingsprogram på 1980-talet. Samtidigt innebär författande av texter att någon ska kunna ställas till svars för den text som producerats, och här blir det problematiskt med AI, då texten som genereras av exempelvis ChatGPT inte kan härledas till någon individ. Författande innebär också alltid att relationer skapas och vidmakthålls. Framför allt relationen till läsaren. I artikeln påtalas att många studenter har svårt att skriva för specifika läsare och att ChatGPT faktiskt kan generera olika texter beroende på vem som anges vara mottagaren av texten. Det är ett exempel på hur AI skulle kunna vara ett bra hjälpmedel för studenter att utveckla sitt akademiska skrivande. Det bygger dock på att AI fungerar som en samtalspartner och inte som en ställföreträdande författare. Men för att AI ska kunna bli ett verktyg för studenter i deras lärande och skrivutveckling krävs att de får undervisning och guidning. Studenter behöver uppmärksammas på att skrivpraktiker och -teknologier är resultatet av ojämlika maktförhållanden som bygger på och upprätthåller makt och privilegier, vilket artikeln ger många exempel på. Det innebär att studenterna behöver ett aktivt stöd för att hitta ett etiskt förhållningssätt till AI.

På många lärosäten har det huvudsakliga svaret på AI:s intåg varit att yrvaket upprätta riktlinjer och övervakningsstrategier, att införa övervakad-, muntlig- eller salsexamination för att minimera risken för fusk. Det har resulterat i att lärare och examinatorer jagar efter innovativa sätt att överlista AI för att möta den snabba utvecklingen, vilket förstås är ohållbart i längden. Anpassning, hävdas i artikeln, är istället en bättre respons och egentligen den enda möjliga vägen framåt.

Kommentar: Jag kommer att tänka på när fristil i längdskidåkningen infördes, eller rättare sagt hur tävlingsarrangörer försökte förhindra fristilsåkning eftersom det gick så mycket fortare än klassisk stil. Kvistar och olika hinder sattes upp för att tvinga åkarna att avstå från en teknikutveckling som när den väl hade väckts var omöjlig att stoppa (se SVT:s dokumentär om Gunde Svan — skidåkaren). Samma sits står nu universitet och högskolor i där tekniken har gjort ett gigantiskt hopp vilket resulterar i att vi behöver hitta nya tävlingsformer, för att fortsätta liknelsen till skidåkning. Än så länge har dock inte akademin hittat formerna för lärande och bedömning som inkluderar eller till och med utgår ifrån allmänt tillgänglig generativ AI. Frågan är om det kommer att innebära att vi behöver omvärdera värdet av att utgå ifrån studenters skriftliga prestationer som en avspegling av lärande och tillägnande av kunskap?

Den form artikelförfattarna har valt för sin artikel gör den lättläst och väcker tankar snarare än redovisar resultat av en analys. Dialogformen gör att olika perspektiv kan få komma till uttryck och uppmuntrar till i hög grad till fortsatta samtal. Något som jag tror att en AI-genererad text skulle ha svårt att få till med samma finess. I arbetet med den här texten kunde jag inte hålla mig från att be ChatGPT skriva en resonerande sammanfattning av artikeln, finns att läsa längre ner i denna text. ChatGPT lyckas på några få rader få med de viktigaste poängerna från artikeln. Dock saknas det personliga tilltalet, nyansering och perspektivtagandet. Som läsare får jag ingen känsla för vem författaren är, vad författaren eftersträvar eller känner – eftersom det är en författarlös text.

Tips!

Studie- och språkverkstaden och AI-baserade verktyg
Studie- och språkverkstaden vid SU arbetar just nu med inkludera AI i undervisning om akademisk litteracitet inklusive akademiskt skrivande. Under våren genomfördes två öppna workshoppar för studenter om att använda AI och fler planeras inför hösten.

Centrum för universitetslärarutbildning (CeUL) och AI i undervisningen
CeUL ger i höst workshoppar om AI i undervisningen för universitetslärare.

Exploring AI text generation for teaching and learning, 1 oktober
Perspektiv på möjligheter och begränsningar med AI-genererad text samt praktiska färdigheter för att använda AI-verktyg.

Academic Integrity and Artificial Intelligence, 7 oktober
Hur hjälper vi våra studenter att skriva, citera och tänka själva?

Hantera AI i språkundervisning, 18 oktober
Workshop med avstamp i aktuell högskoleinriktad språkdidaktisk forskning.

Get a hold on AI search tools for teaching and learning, 23 oktober
Bli bättre rustad att ta välgrundade beslut om hur AI-verktyg används och integreras i din forskning och undervisning.

Ethics of AI tools for teaching and learning, 21 november
Hur balanserar vi risker och fördelar med att integrera AI i vår undervisning?

Examinera i AI-tider, 6 december
Utmaningar som kommer med AI och möjliga lösningar för att möta dagens behov av varierad och kontinuerlig bedömning.

CeUL:s resurs och stöd-webb om AI

ChatGPT:s resonerande sammanfattning av artikeln

Fråga till ChatGPT
Sammanfatta artikeln “A scholarly dialogue: writing scholarship, authorship, academic integrity and the challenges of AI” på svenska för universitetslärare.

Svar från ChatGPT
Artikeln diskuterar skriftliga akademiska arbeten, författarskap, akademisk integritet och de utmaningar som artificiell intelligens (AI) medför. Den betonar vikten av att förstå och anpassa sig till den snabba utvecklingen av AI-teknologi inom akademiskt skrivande. Genom att utforska frågor som huruvida AI kan användas som en partner i skapandet av akademiska texter eller om det kan hota akademisk integritet, ger artikeln en nyanserad syn på ämnet. Den väcker också frågor om etik och ansvar i användningen av AI inom akademiskt skrivande och föreslår att universitetslärare bör vara medvetna om och engagerade i dessa diskussioner för att navigera framgångsrikt i det föränderliga landskapet för vetenskaplig publicering.

Text: Kjerstin Andersson Bruck, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Studien
Wise, B., Emerson, L., Van Luyn, A., Dyson, B., Bjork, C., & Thomas, S. E. (2024). A scholarly dialogue: writing scholarship, authorship, academic integrity and the challenges of AI. Higher Education Research & Development, 43(3), 578-590.

Nyckelord: AI, skrivteknologi, makt, privilegium, författarskap, lärande, examination, högre utbildning