Digitala verktyg börjar mer och mer ersätta traditionella böcker och det kan ju kännas tidsenligt och borde ha en mängd fördelar. Men som en studie nu i Journal of Science Education visar är det inte riktigt så enkelt, åtminstone inte i den kontext som studien utfördes i. Tvärtom visar författarna att bokbaserade läromedel i många fall ger bättre förutsättningar för lärande än motsvarande digitala applikationer.

Sammanfattningsvis visade studien, åtminstone i detta specifika fall, att bokbaserade läromedel har en fördel gentemot digitala motsvarigheter. De traditionella böckerna gav studenterna ett ökat intresse för ämnet och de upplevde sig som mer kompetenta, faktorer som visat sig underlätta lärande.

Inom biologi och andra naturvetenskapliga ämnen är fältstudier ovärderliga och förekommer på många kurser vid våra svenska lärosäten. Ett flertal tidigare studier har dessutom visat att just fältkurser har en positiv inverkan på lärande (exempelvis Behrendt & Franklin, 2014). Dessa kurser syftar oftast till att öka kunskapen om och identifieringen av organismer i olika habitat. Artkännedom må tyckas vara kunskap som är lite föråldrad och inte gifter sig med den nya digitala världen men det är i själva verket extremt viktigt för att vi ska förstå hur biodiversiteten påverkas av miljö- och klimatförändringar och annan mänsklig inverkan. Författarna till den aktuella studien ville undersöka skillnader i kunskap, motivation och intresse mellan studenter som använder en mobilapplikation och de som använder en traditionell bok vid just artidentifiering i fält.

Studien utfördes vid ett universitet i Tyskland och drygt 130 studenter deltog. Studenterna fick slumpmässigt använda sig av en mobilapplikation eller en fälthandbok för att identifiera fågelarter på en exkursion. Det ska tilläggas att alla studenter i studien var unga och alla hade god vana vid mobila applikationer sen tidigare. Alla studenter fick fylla i formulär före och efter fältvistelsen och svara på ett antal frågor som berörde artkunskap, känslomässig inlärning samt inre motivation (en handling som blir förstärkt av sig själv utan efterföljande belöning). Resultaten visade att studenternas artkunskap direkt efter exkursionen inte skilde sig åt mellan de två grupperna. Vad gällde känslomässig inlärning fann författarna däremot att de som använt sig av böcker uppvisade ett signifikant större kontextuellt intresse än den digitala gruppen medan båda grupper rankade välmående högt och uttråkning lågt. Just intresse för det specifika ämnet har i många tidigare studier visat sig främja lärande. Frågeställningen om inre motivation visade att bokgruppen angav en högre upplevd kompetens än de som använde digitala hjälpmedel. En förklaring till detta tror forskarna är att studenter upplever en digital app som mindre seriös och någonting som nybörjare använder. Många tidigare studier har visat att en upplevd kompetens kan öka motivering till att lära mer.

Kommentar: Jag måste erkänna att jag blev positivt överraskad över det faktum att böcker har sin plats och åtminstone inte som i sammanhanget i artikeln konkurreras ut av digitala medier. Känslan av en traditionell bok bör inte underskattas och som studien visade kan böcker öka motivation och intresse hos studenter som i sin tur främjar lärande. Lite intressant att studenterna upplever sig som mer kompetenta då de använder läromedel i pappersformat. Författarna menade att digitala läromedel kan anses mindre seriösa och refererade här till en studie som visat att även våra närmaste primatsläktingar kan använda en iPad men aldrig har observerats använda en bok (Smith 2011)

Det finns givetsvis många fördelar med digitala läromedel. Kostnaden är förstås en viktig faktor. Böcker är dyra och dessutom blir de fort omoderna medan digitala motsvarigheter kontinuerligt kan uppdateras. En annan fördel är för studenter med lässvårigheter då till exempel talsyntes kan användas. Slutligen måste förstås även det faktum att digitala applikationer troligen är mer klimatsmarta vägas in.

Även om studien var specifikt inriktad på identifieringslitteratur är det inte orimligt att studenter som använder bokbaserade läromedel i andra sammanhang också upplever sig som mer kompetenta och får ett ökat intresse för ämnet. De flesta läroböcker idag finns ju tillgängliga även som digitala upplagor, men hur påverkar det studenternas lärande?  

Hur använder du digitala eller bokbaserade läromedel i dina kurser? Har du funderat på fördelar och nackdelar? Traditionella böcker kanske inte är så mossiga trots allt?

Text: Mikael A Carlsson, Zoologiska institutionen

Studien

Vanhöfen, J., Randler, C., Neunhoeffer, F., Härtel, T., Engeser, C., & Fischer, C. (2023). Comparing digital identification guides with traditional guidebooks in a bird field trip. International Journal of Science Education, 1-24.

Nyckelord: Digitala verktyg, fältstudier, biologi-utbildning