De flesta ser nog sin högre utbildning som en karriärstege på väg till ett intressant och välbetalt jobb. Men utbildningar ger oftast mer än så, de förändrar vårt sätt att tänka och resonera. Mängder av studier har pekat på högre utbildningars mervärde i form av generiska kompetenser som kritiskt tänkande, kommunikationsförmåga och kulturell förståelse. En tidigare artikel som diskuterades i AHF (2023) ifrågasatte dock om högre studier verkligen leder till ett ökat kritiskt tänkande.

Lär sig verkligen studenterna att tänka kritiskt på universitetet?

Hur är det med politiskt intresse och engagemang? Förändras detta med universitetsstudier? Data från SCB visar på markanta skillnader mellan samhällsgrupper som röstar i politiska val och det finns en stark korrelation med utbildningsnivå. Skillnaderna i deltagande var ännu större vid EU-val. Valdeltagande i andra demokratiska länder varierar också kraftigt mellan olika samhällsgrupper och utbildningsnivå är en faktor som ofta nämns där det finns en korrelation mellan nivån och andelen som beger sig till valurnorna.

Men är det då så att våra högskoleutbildningar göder ett politiskt engagemang? Eller är det så att de redan frälsta är de som söker sig till högre utbildningar? Tidigare studier har inte entydigt kunnat utesluta endera hypotesen. I en färsk studie publicerad i European Journal of Higher Education visade författarna att, i det här fallet Tyskland, det mycket riktigt finns en korrelation mellan det politiska engagemanget och en högre utbildning. Det visade sig dock att även de som tidigt hoppade av en utbildning inte skiljde sig från de som fullföljde den. Vidare ökade inte heller engagemanget som en funktion av tiden till avhoppet. Studien visade också på tydliga demografiska skillnader mellan de som aldrig påbörjat en högre utbildning och de som gjorde det. Studien pekar alltså på att ett politiskt engagemang snarare finns innan påbörjade studier och är mer korrelerat med exempelvis socioekonomisk status och hemförhållanden.

I den aktuella studien har forskarna använt sig av data från en större nationell undersökning (National Educational Panel Study) i Tyskland. I detta material som innefattar intervjuer med drygt 17 000 personer födda mellan 1944 och 1986 framkom bland annat deltagarnas politiska intresse och engagemang samt deras utbildningsnivå. Deltagarna utfrågades om politiskt intresse, aktivt deltagande i politiska organisationer, demonstrationer, valdeltagande med mera. Utbildningsnivån angavs inte endast om de hade inga högskolestudier alls eller var utexaminerade, utan även om de påbörjat en utbildning och hur lång tid de bedrev studier till avhoppet (vilket var avgörande för analysen i denna studie).

Först och främst visade studien att avhoppare och utexaminerade generellt kom från mer högutbildade familjer med högre socioekonomisk status än de som aldrig påbörjat en utbildning. Det visade sig att både de utexaminerade och avhopparna var mer politiskt intresserade, engagerade sig oftare i politiska diskussioner och demonstrationer, och hade högre nivåer av politisk självtilltro (eng. political efficacy) än de som inte påbörjat en utbildning.

För att ytterligare undersöka sambandet mellan högre utbildning och politiskt intresse analyserades studietiden mot de olika variablerna. Det visade sig att med undantag för politisk självtilltro ökade inte politiskt intresse och engagemang med längden på studierna. Den skillnad som fanns mellan de som aldrig påbörjat och de som startat studier ökade inte med studietidens längd.

Sammanfattningsvis visade studien att universitetsstudier per se oftast inte ökar ett politiskt intresse och engagemang och att det snarare är så att politiskt intresserade personer söker sig till högre utbildningar.

Kommentar: Den aktuella studien visade tydligt att ett politiskt engagemang är något som man oftast har med sig hemifrån och som mer påverkas av socioekonomisk status och föräldrars utbildningsnivå. Korrelationen mellan utbildningsnivå och ett politiskt intresse har alltså inget orsakssamband. I studien angavs inte deltagarnas inriktning på utbildningen. Det kan givetvis tänkas att exempelvis naturvetenskapliga och humanistiska utbildningar har olika inverkan på studenternas politiska mognad. Studien visade inte heller på huruvida studierna påverkade studenternas politiska värderingar.

Studien var gjord i Tyskland men det är inte orimligt att situationen är liknande i Sverige. Liknande resultat som denna studie har tidigare framlagts i en avhandling från Göteborgs universitet Does Education Cause Participation in Politics? av Mikael Persson (2013). Han visade att högre utbildningar endast hade en begränsad effekt på ett politiskt engagemang och att det snarare berodde på uppväxten, om politik diskuterats i hemmet eller med vänner, men även medfödda förmågor som intelligens.

Då högskolorna har ett ansvar att stå upp för demokratiska värderingar, där politiskt engagemang i praktiken ingår kan vi ju förstås fråga oss om vi lyckats särskilt väl.

Text: Mikael A Carlsson, Zoologiska institutionen

Studien
Mishra, S., Klein, D., & Müller, L. (2023). Does the higher education experience affect political interest, efficacy, and participation? Comparing dropouts to graduates and ‘non-starters’. European Journal of Higher Education, 1-18.

Nyckelord: Konsekvenser av avhopp, högre utbildning, högskolepedagogik, politisk effektivitet, politiska resultat, politiskt deltagande